I Nyköping finns lärlingar i en klass för sig

My Ekelund och Niclas Magnusson ritar omsorgsfullt och kopplar sedan lika omsorgsfullt. Uppdraget är motorstyrning.

– Det är skitkul. Det är mer jag än vad barnskötare var, säger My Ekelund.

My Ekelund berättar att hon arbetade som barnskötare i över sex års tid innan hon i somras böt fot och valde något helt annat: elektriker.

– Jag gillar allt med yrket. Kopplingar, tänka, jobba med kroppen, folket, säger hon när Elektrikern hälsar på under en lektion i Nyköping.

LÄS ÄVEN: Framtidens avtal: Bättre pension, kortare arbetstid eller högre lön?

My och Niclas är två av nio elever på Företagslärling, en partsgemensam utbildning för vuxna som vill fortbilda sig till elektriker.

Utbildningen äger rum i INSU:s (före detta EUU) lokaler i Nyköping. Lärlingstiden gör eleverna parallellt med utbildningen på olika företag som gått med i projektet. Det företagen betalar är lärlingslön, resor och eventuellt boende för eleverna under kursveckorna. Utbildningen är på knappt två år. Den första kursen, där My och Niclas går, startade hösten 2018 och pågår fram till maj 2020.

Än så länge är Företagslärling ett tidsbegränsat projekt under fem år, men om det faller väl ut kan en fortsättning mycket väl bli aktuell.

Företagslärling har som uttalat syfte att locka fler kvinnor till branschen. Än så länge är det två kvinnor som går installationsinriktningen.

My Ekelund berättar att hon hittade utbildningen via en annons på nätet.

– Det stod något i stil med: ”Är du noggrann och gillar pilliga saker?”. Jag förstod inte riktigt vad det var. Inte förrän jag satt i anställningsintervju hos företaget.

My betonar att hon nu har hamnat helt rätt.

Den andra kvinnan i klassen är Emilie Feeser.

– Jag är här för att testa något nytt och arbeta praktiskt, jag har jobbat som receptionist innan, berättar hon.

LÄS ÄVEN: Anna Norling: ”Ducka inte – debatten handlar faktiskt om er”

Vad har du fått för reaktioner om att du bytt bransch?

– Både ock. Många är förvånade, jag har liksom aldrig hållit i en skruvmejsel innan.

Förkunskaperna i klassen är varierande. Från My och Emelie som inte har någon tidigare erfarenhet av elektrikeryrket, till Robin Kärrheden som sedan ett år tillbaka redan arbetar på en mindre elfirma på Lidingö.

– Jag var lite vilse i livet. Pluggade till civilingenjör, men hoppade av. Jag hittade företaget via bekanta och fick haka på så att jag kunde få se vad elektriker innebär. Sedan dess har det rullat på. Jag gillar att jobba med händerna, och att vara elektriker är att ha en fot i det praktiska och en fot i det teoretiska, men när jag gick på gymnasiet fanns inte elektriker ens på världskartan.

En annan som är van i yrket är Marcus Borking, han arbetar i sin pappas elfirma.

– Vi går inhyrda hos ett större företag där vi har uppdrag hos större industrier som Scania, men även Gröna Lund, berättar han.

– Med den här utbildningen kommer jag att kunna arbeta själv och göra riktiga eljobb. De enda jobb jag har fått göra själv tidigare är sådant som att sätta stege och så. Nu får jag vara med i själva eljobben.

LÄS ÄVEN: Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

Det är fler än Marcus i klassen som arbetar i den egna pappans elföretag. Mikael Andersson Lundin är en annan. Han berättar att han har arbetat inom bygg sedan han var 16 år. I dag är han 28, och vill kunna jobba som elektriker i familjeföretaget.

– Jag har jobbat med larm innan, så jag har lite grundkunskaper. Det är en jävligt bra utbildning och P-O är skitgrym.

P-O är Per-Owe Larsson, lärare i elteknik på Företagslärling. Han har arbetat som ellärare i många år, men lämnar inte elyrket. Senast i somras arbetade han några veckor som elektriker.

– För att hänga med i utvecklingen, och för att det är roligt, säger han.

Han tycker att klassen är lagom stor som den är nu, med nio elever. Hade den varit större hade det varit svårt att hinna med att stötta alla. Nu strösslar han komplimanger över sina elever.

– De är duktiga och lär sig snabbt, säger han.

Anna Norling
anna.norling@lomediehus.se