Madeleine Eklund: ”I dag är jag supersäker på vem jag är”

Madeleine Eklund har arbetat på Elcenter JK i Borås sedan 2015. När hon började hette hon Nicklas. Namnbytet gick igenom i våras, men vid den tiden hade hon sedan länge vetat att hon var i fel kropp. Hon var en kvinna, inte en man.

Anna Norling: ”Det finns olika människor överallt – även inom elektrikeryrket”

Krönikor

– Det har alltid funnits med i mitt liv. Jag har minnen från lågstadiet, hur jag tyckte om hur tjejernas hår fladdrade i vinden, och så försökte jag få mitt eget hår att fladdra, men jag hade ju kort hår. Jag har varit transvestit i hela mitt liv. Fast jag tycker inte om ordet. Jag tycker att det klingar dåligt. Könsöverskridande person låter bättre.

Madeleine arbetade i många år som brevbärare, men elektrikeryrket hade alltid lockat, mycket på grund av lokalrevyn hemma i Strängnäs där hon jobbade en hel del med ljus- och ljuduppsättningar. När det var dags att välja gymnasium blev det musiken på första plats, elektriker som andra.

Kärleken förde Madeleine till Borås, och här tog hon som vuxen tag i elektrikerdrömmen. 2008 läste hon till elektriker på Lernia – sedan kom bankkraschen och Madeleine fortsatte som brevbärare. Men hon sände sitt cv till Elcenter varje år. 2015 fick hon äntligen chansen.

– Jag var ringrostig. Det var ju sju år efter min utbildning. Jag kom ihåg vissa teoretiska bitar, men jag kunde ju ingenting egentligen.

Efter ett år som lärling så har hon sedan dess mer eller mindre arbetat själv. I dag är hon tredjeårsmontör.

På firman i Borås är de nu två kvinnliga elektriker, Madeleine drar i ärmen på sin arbetstopp.

Förlikningen en vinst för Alice

Nyheter

– Jag lyckades efter mycket tjat få in toppar. Så nu har jag en damtopp i stället för t-shirt, och det är helt underbart. Det här är enbart mina tankar, jag skiter fullständigt i vad alla andra tycker om mig, men jag vill passera som kvinna oavsett. Och jag är inte så storbystad än, men de finns där. Allt som enligt mig gör mig feminin försvinner i pösiga kläder.

Att Madeleines kropp har förändrats beror på att hon äter kvinnliga könshormoner och testosteronhämmande preparat.

– Jag började av nyfikenhet, och jag hade en önskan att få brösttillväxt.

Det var när hormonerna tog slut, och hon märkte hur hennes kropp återigen blev allt manligare som hon bestämde sig för att gå hela vägen, ta steget och bli kvinna.

Hon skrev en egenremiss till könsidentitetsutredningsteamet på sjukhuset i Alingsås. Efter en vecka fick hon beskedet att hon skulle bli kallad till utredning.

Men väntetiden var lång. Åtta månader senare fick hon träffa teamet den första gången. Efter ett halvårs samtal med teamet, som består av kurator, socionom, psykolog och läkare, fick hon så sin diagnos: transsexuell. Det var i april 2018.

Men hon kom ut för sina kollegor på Elcenter redan sommaren 2017. Det var Pride i Borås, och företaget var med och sponsrade.

Louise Olsson: ”Hur vet du att det där oskyldiga bögskämtet inte kändes som en dolk i hjärtat på någon av dina kollegor?”

Debatt

– Det var bland det läskigaste jag gjort. Det var midsommarlunchen förra året, vi satt inne i konferensen. Jag satt på en stol, jag vågade inte ställa mig upp. Jag sa att ”ni kanske har lagt märke till att Elcenter är med och sponsrar Pride? En av anledningarna är på grund av mig”, och så berättade jag att jag känner mig som en tjej och att jag sökt utredning för det.

Hur tog dina kollegor det?

– Jag fick kramar efteråt. Det var nån som sa att han trodde att jag skulle komma med något besked om att jag hade en dödlig sjukdom, jag såg ju så nervös ut. Det var en av de topp fem läskigaste jag har gjort, men det var skönt när det var färdigt, för då hade jag kommit ut till 40 personer samtidigt. Mina kollegor är helt underbara. De har bara sugit in det med hull och hår, det har inte varit några konstigheter över huvud taget.

Anledningen att Madeleine berättade redan sommaren förra året var att hon skulle gå på föräldraledighet efter semestern, och hade hon inte sagt något innan, så hade förändringen varit mycket märkbar när hon skulle komma tillbaka.

I dag accepterar han mig, men det är klart att det är hårt att förlora en son, även om han nu fått en dotter.

Madeleine har två barn, en dotter på sex år, och en son som är två år.

– Barnen kallar mig pappa. I början hade jag inga problem med att kallas pappa, men i takt med att mitt utseende förändrats, och när dottern säger pappa, så kommer blickarna. Så jag har uppfunnit ”mappa”. Men jag kan inte ställa några som helst krav på mina barn i den frågan. Jag var pappa åt min dotter i fyra år.

Madeleines komma ut-process i vänkretsen skedde främst på Facebook.

– I början la jag ut ganska kryptiska meddelanden. Det blev en röd tråd, fram till att jag skrev ut att jag är transsexuell och visade bild där jag var klädd som jag mår bäst.

Vad fick du för reaktioner?

– Bara positiva. Jag har inte fått någon negativ kommentar, det tror jag är ovanligt, för det finns så många fördomar. Min självkänsla har stärkts något enormt, i dag är jag supersäker på vem jag är.

Hur tog din familj det?

– Min pappa har jobbat hårt för att acceptera. I dag accepterar han mig, men det är klart att det är hårt att förlora en son, även om han nu fått en dotter, beroende på hur man ser det, det är klart det tar tid.

Under många år hände det att Madeleine klädde sig som kvinna inom hemmets fyra väggar. Men det var med skam i kroppen.

– Jag har alltid haft en skam över det här. ”Det här är fel. Alla får vara som de vill, men det är fel, det är inte så vi är födda”. Det kändes dumt och jag skämdes, kändes mer som något maskeradaktigt.

Nu är det inte längre maskerad. Nu är Madeleine den hon alltid varit. En kvinna.

– Det är många som har sagt under min komma ut-process att jag är stark som vågar, men jag har aldrig riktigt sett det så. Jag ser det som att det är min väg att gå, och den vägen har känts rätt från dag ett. Jag kan inte gå tillbaka nu.