Vibrationsskador allt vanligare – lita inte blint på tillverkarnas uppgifter
Vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom. Arbetsgivaren ska se till att arbetet är säkert – men maskinernas angivna vibrationsvärden är inte alltid tillförlitliga.
Den vanligaste arbetssjukdomen i dag är vibrationsskador. Det är skador som drabbar människor för livet.
De som mår sämst kan inte använda sina händer. Dessutom har de fruktansvärt ont.
Enligt AFA försäkrings statistik utgör vibrationsskador ungefär 36 procent av alla godkända arbetssjukdomar. Vibrationsskador har numer gått om bullerskador, som tidigare var det som orsakade flest sjukdomar.
Merparten av de som drabbas är män och de arbetar inom industrin eller bygg- och anläggning. En stor del drabbas efter att ha arbetat med vibrerande verktyg.
LÄS ÄVEN: Byggnads kräver sanktioner mot skadliga vibrationer
En kunskapsöversikt från Umeå universitet från förra året visar att den som jobbar med vibrerande, handhållna verktyg löper sju gånger så hög risk att drabbas av vita fingrar samt neurosensoriska skador jämfört med övriga arbetstagare. Risken att drabbas av karpaltunnelsyndrom är tre gånger så hög.
Till avdelningen för arbets- och miljömedicin Syd i Lund hänvisas många patienter med vibrationsskador.
– En del närmar sig pensionsåldern, men i veckan hade vi någon som var i 20- 30-årsåldern som redan hade skador, och det är då man blir väldigt beklämd, berättar regionmiljösköterska Else Åkerberg Krook.
Vad berodde hans skador på?
– Att han hade jobbat med verktyg som hade ställt till det. Det finns vissa verktyg som det är mycket vibrationer i. Vi önskar att kunskapen var mycket större om det här med vibrationsskador.
För varje handhållen maskin ska det finnas en uppgift om hur mycket den vibrerar. Arbetsgivaren måste vara kunnig i varje maskins vibrationsvärde, samt hur länge arbetstagarna kan arbeta med maskinerna utan att risk för skada uppstår.
LÄS ÄVEN: Vibrationsskador: Bilade i nio månader i sträck
Men, det är inte så enkelt som det låter.
– Det kan vara knepigt för arbetsgivarna att veta eftersom olika tillverkare har olika tillförlitlighet i sina uppgifter. Det finns inte heller någon extern granskning av de faktiska vibrationsvärdena, säger Jakob Riddar, yrkeshygieniker vid avdelningen för arbets- och miljömedicin Syd.
Man kan alltså inte helt lita på tillverkarnas angivna vibrationsvärden. Jakob Riddar menar att arbetsgivarna får vara beredda på att genomföra egna mätningar om man misstänker att vibrationsvärdena är högre än de angivna.
– Om en tillverkare har fantastiskt låg vibrationsnivå, men inte förstår vad man pratar om när man efterfrågar en del av de här sakerna så är det en hög indikation att tillverkaren kanske inte har så tillförlitliga värden, tipsar Jakob Riddar.
LÄS ÄVEN: Vibrationsskador: Händerna somnade under bilkörning
De allmänna råden för att minska risken för vibrationsskador är att redan i planeringsstadiet försöka se till att arbetstagarna utsätts för vibrerande verktyg i så liten utsträckning som möjligt. Därefter bör arbetsgivaren säkerställa arbetsrotation på arbetsplatsen, alltså att en enskild arbetstagare inte arbetar med samma verktyg eller arbetsmoment under en längre tid.
Råden till arbetstagaren är att se till att hålla verktygen i bra skick, som att byta ut slitna borrar, att använda rätt verktyg till rätt arbetsuppgift – och att man håller där verktygen är tänkta att hållas i, handtagen, i stället för att hålla i verktygskroppen.
LÄS ÄVEN: En konferens för trygghet
En annan sak att tänka på är att om händerna är kalla minskar blodgenomströmningen, vilket i sin tur ökar risken för skador. Det är därför viktigt att ha torra och varma händer när man arbetar med handhållna vibrerande maskiner.
Jakob Riddar påpekar även att vibrationsnivåerna för slående maskiner, till exempel slagborrmaskin, slående mutterdragare, borrhammare med flera, alltid underskattas på grund av att dagens mätmetoder inte kan mäta slag.
Men att forskning bedrivs för att komma till rätta med problemet.
Så yttrar sig vibrationsskador:
- Vibrationsskador kan ge nervskador, vita fingrar, karpaltunnelsyndrom.
- Inledningsvis nedsatta beröringskänslor, domningar, stickningar. Man känner inte skillnaden mellan varmt och kallt, samtidigt är den drabbade väldigt köldkänslig, problemen blir värre med kyla.
- Sedan uppkommer problem med finmotoriken, som att det blir svårt att knäppa knappar, till slutstadiet där den drabbade börjar tappa saker.
Vad är karpaltunnelsyndrom?
Karpaltunneln är en kanal som finns mellan flera ben och ett kraftigt ledband i handloven. Genom kanalen går en viktig nerv, medianusnerven, och senor till fingrarnas muskler. Karpaltunnelsyndrom orsakas av att nerven har kommit i kläm när utrymmet har minskat.
Det vanligaste symtomet vid karpaltunnelsyndrom är domningar och stickningar i händerna och fingrarna, framför allt på nätterna. Du kan vakna på grund av besvären och känna dig tvungen att skaka liv i handen, som känns helt avsomnad.
Det är vanligt att du får nedsatt känsel i fingrarna. Du kan få domningar och stickningar i handen och de fingrar som nerven går till. Det kan i sin tur göra att du blir fumlig i handen och lätt tappar saker eller har svårt att få grepp om små föremål.
Framför allt tummen brukar förlora sin vanliga styrka. Musklerna i handens tumsida kan förtvina något. Det kan också göra ont i handen och handleden. Ibland kan smärtan stråla ända upp mot axeln. Handen kan också kännas torrare än vanligt.
Fakta: Operation
Under operationen gör kirurgen ett snitt över karpaltunneln och skär av ledbandet som täcker den. Det minskar trycket på nerven.
Det avskurna ledbandet läker sedan av sig själv i ett lätt isärglidet läge genom att ny vävnad bildas däremellan. Detta gör att ledbandet blir lite längre än det var från början, vilket gör att det blir större utrymme för nerven under ledbandet.
Handens rörlighet påverkas inte av att ledbandet blivit längre.
Vibrerande verktyg kan orsaka besvär
Det är vanligt att du får karpaltunnelsyndrom i den hand som du använder mest. Det beror på att besvären har att göra med att du har belastat den handen. Vänsterhänta får till exempel oftast besvär i sin vänstra hand.
Men du kan även få besvär med den andra handen än den du belastar mest, och ibland är båda händerna påverkade. Besvären kan bero på att du har jobbat långa pass med vibrerande verktyg eller gjort upprepade rörelser med handen.
Tänk på: Om händerna är kalla minskar blodgenomströmningen, vilket i sin tur ökar risken för skador. Det är därför viktigt att ha torra och varma händer när man arbetar med handhållna vibrerande maskiner.