• Här placerades den första generatorn i Stömne, eller dynamomaskin som den benämns i Hudiksvalls Nyheter från 1887. Foto: Lars Sundin

  • Här bodde mjölnaren i Stocksbo och han slog av och på strömmen och däremellan fick han justera beroende på belastning, eftersom det var likström så varierade spänningen när elektrisk utrustning slogs av och på. Foto: Lars Sundin

  • Det enda som finns kvar på platsen för den första turbinen i Stocksbo är fundamentet till sågverket där generatorn satt, samt ett turbinhjul. Foto: Lars Sundin

2018-01-22

GÄVLEBORG

När bonden Anders Norell i Ava, Delsbo, monterade upp en dynamo i en vattendriven kvarn 1887, blev han först på Sveriges landsbygd att ha egen ström i sitt hus. Generatorn levererade likström till fyra glödlampor.

Stocksbo strax söder om Färila var den första by som fick egen ström från vattenkraft i Sverige 1892.

Att Hälsingland var först i Sverige med vattenkraft kan delvis bero på att hälsingarna hade utnyttjat vattenkraften länge, med många vattendrivna kvarnar och sågverk, tror Jan Garnert, som är etnolog och skrivit böckerna ”Ljus och kraft” och ”Ut ur mörkret”.

LÄS ÄVEN: Jörgen Lindh om bruksortens storhetstid: ”Det var mycket folk här förr”

Det blev vanligt att bygga små vattenkraftverk i början på 1900-talet. Några få används fortfarande, medan andra befinner sig i olika stadier av förfall. Från början levererade alla kraftverk enbart likström.

– Inget län hade så mycket småskalig elektricitet som Gävleborg och de flesta fanns i Hälsingland, säger Jan Garnert.

Redan 1876 hade Marma sågverk installerat två båglampor som, tillsammans med Näs sågverk i Dalarna, kan vara den allra första elektrifieringen i Sverige. Båglamporna gav ett mycket kraftigt ljus som endast lämpade sig för utomhusbruk.

Det var dragningen av järnvägen från Hudiksvall till Ljusdal som gjorde att ny teknik blev tillgänglig. I Delsbo blev kontakten med järnvägsbyggare avgörande för elektricitetens introduktion. Sträckan Delsbo–Ljusdal öppnades 1 oktober 1887.

LÄS ÄVEN: Nu ska det satsas på havets friska vindar

Likströmsgeneratorn placerade Anders Norell inuti mellankvarn i Stömne, cirka 700 meter från hus i Ava.

Hudiksvallsposten skrev i november 1887:

”Till en början anwändes blott fyra glödlampor. Det lär äfven wara egarens afsikt att medelst samma motor och dynamomaskin och en för detta ändamål afsedd särskild gröfre kabel draga tröskwerk, hackelsemaskin m.m. Det nya lysämnet bör ställa sig billigare än den wanliga fotogenbelysningen. Så witt oss kändt torde Norells gård i Afwa wara den första bondgård i wårt land som tillgodogjort sig detta framtidens ypperliga belysningsmedel.”


Det här huset i Ava kan vara det första privata huset på landsbygden i Sverige, som elektrifierades med vattenkraft. Foto: Lars Sundin


I tidningen Såningsmannen från 1937 berättar sonen C.A. Norell om hur det gick till:

– Farsgubben ville gärna följa med sin tid. Redan tidigare hade han skaffat sig en telefon

Var fick han den elektriska strömmen ifrån?

– Det var en liten billig dynamomaskin som konstruerades av ingenjör Florelius vid S.J. Dynamon laddades av ett vattenfall i Stömneån. Efter hand användes den elektriska strömmen till att dra tröskverk o. dyl.

Hur längre var er far ensam om denna anordning?

– Det vet jag inte så noga. Men då han 1897 besökte Stockholmsutställningen och ville då köpa en elektrisk ljuskrona för Delsbo, så svarade firman honom att norr om Dalälven fanns det inget elektricitetsverk , så det var ingen ide att köpa ljuskronor. Vederbörande blev tämligen snopna, när far lugnt upplyste att elektrisk verk funnits i Delsbo sedan 10 år tillbaka.

LÄS ÄVEN: Elektrikerförbundets historia

Hur gick det med ljuskronan?

– Jo det blev affär och kronan finns fortfarande i släktens ägo. Den är säkert en av de vackraste metalljuskronor som tillverkats i landet.

– Påståendet att det inte fanns elektricitetsverk norr om Dalälven 1897 stämmer inte och jag undrar om de verkligen var så okunniga på Stockholmsutställningen, säger Jan Garnert.

Huset där Anders Norell bodde finns kvar i dag. Det byggdes 1794 och är påbyggt med en våning 1810. Lasse Kjellins pappa Ernst köpte huset 1969. Sedan 1975 bor Lasse Kjellin där med familj.

– Efter vad jag hört så sattes en lampa upp i köket, en eller eventuellt två i bakstugan och en på dasset, säger Lasse Kjellin.

Han visar på två igensatta hål i ytterväggen där likströmsledningen gick in i bostadshuset.


Lasse Kjellin som nu äger fastigheten i Ava, tittar på de gamla ledningarna i taket på den gamla bakstugan. Foto: Lars Sundin


– Då var köket där innanför, men det flyttades senare till andra ändan av huset.

Det verkar som att ingenjörer från SJ varit med och påskyndat elektrifieringen av Hälsingland. När verkstäderna i Iggesund skulle få elektrisk ström var det en av SJ:s ingenjörer som fick brukets uppdrag att göra ett kostnadsförslag.

Den tidigaste elektrifieringen av en by i Sverige var Stocksbo 1892, när en hemmabyggd dynamo sattes upp i ett sågverk i Stocksboån. Turbinen i Stocksbo levererade likström till fyra gårdar. Mjölnaren reglerade strömmen efter hur belastningen ändrades under dagen.

– När mjölnaren gick och lade sig, stängde han av strömmen, berättar Staffan Olsson, som äger fastigheten där det första kraftverket låg.

Det var också förenat med viss fara att stänga av själva turbinen. Det gjordes med en vev som satt inne i kvarngården och gick med linor till ett reglage på turbinhjulets axel, som stängde turbinens blad. Ibland skedde någon form av backslag, så att veven for bakåt med stor kraft. Åtminstone en gång träffade veven den som stängde av så hårt, att personen tuppade av, berättar Staffan Olsson.

LÄS ÄVEN: Sture samlar på läten från förr

I början av 1885 fanns lite över hundra dynamomaskiner som gav ström åt 4 360 glödlampor och 117 båglampor i Sverige.

I Enånger kallades glödlamporna för vattlampor, inte på grund av måttet på effekt, utan för att de lyste på grund av vattnet som drev turbinen.

Det var inte helt problemfritt att använda likström kan familjen Olshäll berätta. De bor strax utanför Delsbo och hade likström från en egen generator till bondgården mellan 1928 och 1972 från Storån.

– När vi slog av och på elförbrukare gällde det att ha kontroll på voltmätaren hela tiden. Helst skulle den ligga på 220 volt. När det gick ner åt 170 blev det blekt ljus i glödlamporna, säger Ingrid Olshäll.

Till generatorn fanns en regulator som skulle styra så att spänningen hölls konstant.

– Det fungerade knappt alls. Därför blev det att justera manuellt hela tiden, säger Sven Olshäll.


Turbinerna i sågverket i Stocksbo, flyttades 1917 till den intilliggande kvarnen. Foto: Lars Sundin


Den egna strömanläggningen krävde en hel del underhåll för att fungera.

– Jag fick öppna en liten lucka och krypa in med en fotogenlampa och göra rent turbinhjulets skovlar några gånger per år. Det var trångt och mörkt, förklarar Sven Olshäll.

Om vattentillgången var låg så stängdes generatorn av på natten för att fylla dammen.

Sven Olshäll berättar om ett speciellt fenomen som inträffade på vintern.

– Under vissa temperaturförhållanden bildades det iskristaller i tuben som ledde in vattnet till turbinen och runt intagsgallret, så att vattentillförseln stryptes och spänningen sjönk. Det var bara att vänta på att de smälte, det gick inte att påverka.

LÄS ÄVEN: Två sidor av svensk elproduktion – självklart finns där elektriker

Ett annat problem med utrustningen för likström var att strömbrytarna inte höll så länge.

– Varje gång man stängde av så bildades de en liten ljusbåge mellan kontakterna så de slets fort ut, säger Sven Olshäll.

De första koltrådslamporna var på 10 till 15 watt och lyste inte speciellt starkt.

– Den stora skillnaden var nog att de satt uppe i taket och spred ljuset bra, om taket var målat i en ljus färg, så lyste de nog upp rummet bättre än en fotogenlampa, säger etnologen Jan Garnert.

Det var först vid introduktionen av metalltrådslampan i början på 1900-talet som glödlampornas effekt ökade.

– Inte var det så mycket ljus från de första glödlamporna jag minns. Sjönk spänningen så lyste det inte mycket alls, säger Sven Olshäll.

Fyra glödlampor på tio watt i ett enda hus, var den blygsamma starten när nattens mörker lystes upp i våra hus.

Jan Garnerts två böcker är ”Ljus och kraft” som handlar om elektricitetens intåg i våra liv och ”Ut ur mörkret” som handlar om hur vi människor med alltifrån talgljus förr i tiden, till elektriska lampor sedan slutet av 1800-talet och i dag försöker lysa upp mörkret.

Lars Sundin

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Arbetsdomstolen ger Hamnarbetarförbundet rätt mot Sveriges Hamnar

Sveriges Hamnar är skyldiga att förhandla med Hamnarbetarförbundet om centralt kollektivavtal, fastslår Arbetsdomstolen i en dom. Samtidigt vill LO inte se konkurrerande fack med samma villkor på arbetsplatserna.

”Vi har mer kapital i dag än för tio år sedan”

Hur står det egentligen till med förbundets ekonomi? Och varför höjs ständigt medlemsavgifterna? Det är berättigade frågor, ställda bland annat av en insändarskribent. Förbundets vice ordförande, Ulf Carlsson, svarar på frågorna. Det är sista raden som gäller.

Henrik fixar extrapengar vid lönerevisionerna

Region Mitt tar hjälp av förtroendevalda vid lönerevisioner på klubblösa företag. Det senaste året har Henrik Hedman, vanligtvis klubbordförande vid K4 Elektriska i Danderyd, förhandlat fram drygt 46 000 kronor utöver vad avtalet ger till medlemmar vid 36 olika företag i Stockholmsområdet.

Fick byggmaterial över sig – fördes till sjukhus

En person fick föras till sjukhus efter att ha fått byggmaterial över sig på en arbetsplats i Borås. Det var i 14-tiden på onsdagseftermiddagen som polisen fick larm om arbetsplatsolyckan. En person ska ha fått byggmaterial över sig.

Fem dödsolyckor redan under 2018

Fram till den 13 februari har det skett 5 arbetsplatsolyckor med dödlig utgång under 2018. En av olyckorna skedde på en byggarbetsplats. En man i 30-årsåldern avled efter att ha fallit 15 meter från en byggarbetsplats i Hjällbo i nordöstra Göteborg. Mannen dog under ambulansfärden. Polisen inledde en förundersökning om vållande till annans död och spärrade av platsen.

Medlemmar i politiken: ”Det fanns något radikalare i Vänsterpartiet”

MEDLEMMAR I POLITIKEN Johan Jensen är serviceelektriker på Elektro-Emanuel i Skene, klubbordförande för SEF och samtidigt aktiv i Vänsterpartiet. När man lyssnar på vad Elektrikerförbundet säger om arbetsmarknaden, vad förbundet arbetar för att förbättra för sina medlemmar, så är det för mig det samma som de frågor vi driver i Vänsterpartiet, säger han.

Medlemmar i politiken: ”Varför tar vi inte chansen?”

MEDLEMMAR I POLITIKEN Johan Lindbom är klubbordförande för Caverion i Umeå, samtidigt är han aktiv socialdemokrat. Det är vår enda möjlighet att påverka politiken. Vi startade ett politiskt parti för att vi inte hade något inflytande alls över politiken för hundra år sedan.

Medlemmar i politiken: ”Jag skulle vilja se facket mindre politiskt”

MEDLEMMAR I POLITIKEN Daniel Åhs är klubbordförande på hissföretaget Otis i Norrköping. Efter åtta år utanför facket valde han i fjol att gå med igen och tycker att Elektrikerna förändrats till det bättre. Men en hel del av kritiken har han kvar. Efter ett år som installationselektriker engagerade sig Daniel Åhs fackligt och gick en facklig kurs.

Huvudentreprenören kan bli löneskyldig

Alla som arbetar på ett bygge ska få sin lön. Även om inte den egna arbetsgivaren tar sitt ansvar. Regeringen föreslår nu ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen. – Det ska vara ordning och reda på svenska arbetsplatser.

Insatsstyrkan är på plats

En isstorm har slagit ut elen mellan Partille och Stenkullen. En miljon människor är utan ström. Något som har lett till att insatsstyrkan kallats in för att bygga nya ledningar. Göteborg ligger alltid illa till i de här övningarna, skrattar Åke Persson, som är arbetsmiljöobservatör under övningen. Vi befinner oss på Åsbro kursgård utanför Örebro.

De är framtidens kraftverkare

På Åsbro kursgård utanför Örebro tränar inte bara Svenska Kraftnäts insatsstyrka här finns även elever och högskolestudenter under utbildning. Vi gör ett besök hos några av dem. Först träffar vi ett gäng gymnasieelever som läser Eldistribution på El- och energiprogrammet. !function(e,t,s,i){var n=”InfogramEmbeds”,o=e.getElementsByTagName(”script”),d=o[0],r=/^http:/.

Tyska strejken avslutad efter kompromiss

Den tyska storstrejken, som omfattat upp till en halv miljon metallarbetare, är slut. Detta efter att facket IG Metall fått till en kompromiss med arbetsgivarna. Det tyska metallarbetarfacket IG Metall gick tidigare under året ut i massiv strejk med krav på högre löner och möjlighet till 28 timmars arbetsvecka.

Joe Mayer har fokus på studierna

Sedan 1 november är den före detta läraren 44-årige Joe Mayer från Linköping projektanställd som studieresurs för Elektrikernas studier. Med titeln nationell studiesamordnare ska han utbilda och peppa handledare och medlemmar i sådant som varför facket finns och behövs.

Elev på elprogrammet allvarligt skadad efter strömgenomgång

En 18-årig elev skadades allvarligt under en el-laboration på torsdagsförmiddagen. Olyckan inträffade på Välkommaskolans El- och energiprogram i Gällivare. Olyckan ägde rum då man arbetade med att göra felsökningar med 220 volts ström på.

Tillslag mot bygge i Glasberga – åtta personer greps

Dåliga byggställningar, ingen skyddsanordning mot fallrisk och små personalutrymmen i bedrövligt skick. Tillslaget mot bygget i Glasberga uppmärksammade en rad missförhållanden, som ledde till byggstopp och åtta gripanden.