• Här placerades den första generatorn i Stömne, eller dynamomaskin som den benämns i Hudiksvalls Nyheter från 1887. Foto: Lars Sundin

  • Här bodde mjölnaren i Stocksbo och han slog av och på strömmen och däremellan fick han justera beroende på belastning, eftersom det var likström så varierade spänningen när elektrisk utrustning slogs av och på. Foto: Lars Sundin

  • Det enda som finns kvar på platsen för den första turbinen i Stocksbo är fundamentet till sågverket där generatorn satt, samt ett turbinhjul. Foto: Lars Sundin

2018-01-22

GÄVLEBORG

När bonden Anders Norell i Ava, Delsbo, monterade upp en dynamo i en vattendriven kvarn 1887, blev han först på Sveriges landsbygd att ha egen ström i sitt hus. Generatorn levererade likström till fyra glödlampor.

Stocksbo strax söder om Färila var den första by som fick egen ström från vattenkraft i Sverige 1892.

Att Hälsingland var först i Sverige med vattenkraft kan delvis bero på att hälsingarna hade utnyttjat vattenkraften länge, med många vattendrivna kvarnar och sågverk, tror Jan Garnert, som är etnolog och skrivit böckerna ”Ljus och kraft” och ”Ut ur mörkret”.

LÄS ÄVEN: Jörgen Lindh om bruksortens storhetstid: ”Det var mycket folk här förr”

Det blev vanligt att bygga små vattenkraftverk i början på 1900-talet. Några få används fortfarande, medan andra befinner sig i olika stadier av förfall. Från början levererade alla kraftverk enbart likström.

– Inget län hade så mycket småskalig elektricitet som Gävleborg och de flesta fanns i Hälsingland, säger Jan Garnert.

Redan 1876 hade Marma sågverk installerat två båglampor som, tillsammans med Näs sågverk i Dalarna, kan vara den allra första elektrifieringen i Sverige. Båglamporna gav ett mycket kraftigt ljus som endast lämpade sig för utomhusbruk.

Det var dragningen av järnvägen från Hudiksvall till Ljusdal som gjorde att ny teknik blev tillgänglig. I Delsbo blev kontakten med järnvägsbyggare avgörande för elektricitetens introduktion. Sträckan Delsbo–Ljusdal öppnades 1 oktober 1887.

LÄS ÄVEN: Nu ska det satsas på havets friska vindar

Likströmsgeneratorn placerade Anders Norell inuti mellankvarn i Stömne, cirka 700 meter från hus i Ava.

Hudiksvallsposten skrev i november 1887:

”Till en början anwändes blott fyra glödlampor. Det lär äfven wara egarens afsikt att medelst samma motor och dynamomaskin och en för detta ändamål afsedd särskild gröfre kabel draga tröskwerk, hackelsemaskin m.m. Det nya lysämnet bör ställa sig billigare än den wanliga fotogenbelysningen. Så witt oss kändt torde Norells gård i Afwa wara den första bondgård i wårt land som tillgodogjort sig detta framtidens ypperliga belysningsmedel.”


Det här huset i Ava kan vara det första privata huset på landsbygden i Sverige, som elektrifierades med vattenkraft. Foto: Lars Sundin


I tidningen Såningsmannen från 1937 berättar sonen C.A. Norell om hur det gick till:

– Farsgubben ville gärna följa med sin tid. Redan tidigare hade han skaffat sig en telefon

Var fick han den elektriska strömmen ifrån?

– Det var en liten billig dynamomaskin som konstruerades av ingenjör Florelius vid S.J. Dynamon laddades av ett vattenfall i Stömneån. Efter hand användes den elektriska strömmen till att dra tröskverk o. dyl.

Hur längre var er far ensam om denna anordning?

– Det vet jag inte så noga. Men då han 1897 besökte Stockholmsutställningen och ville då köpa en elektrisk ljuskrona för Delsbo, så svarade firman honom att norr om Dalälven fanns det inget elektricitetsverk , så det var ingen ide att köpa ljuskronor. Vederbörande blev tämligen snopna, när far lugnt upplyste att elektrisk verk funnits i Delsbo sedan 10 år tillbaka.

LÄS ÄVEN: Elektrikerförbundets historia

Hur gick det med ljuskronan?

– Jo det blev affär och kronan finns fortfarande i släktens ägo. Den är säkert en av de vackraste metalljuskronor som tillverkats i landet.

– Påståendet att det inte fanns elektricitetsverk norr om Dalälven 1897 stämmer inte och jag undrar om de verkligen var så okunniga på Stockholmsutställningen, säger Jan Garnert.

Huset där Anders Norell bodde finns kvar i dag. Det byggdes 1794 och är påbyggt med en våning 1810. Lasse Kjellins pappa Ernst köpte huset 1969. Sedan 1975 bor Lasse Kjellin där med familj.

– Efter vad jag hört så sattes en lampa upp i köket, en eller eventuellt två i bakstugan och en på dasset, säger Lasse Kjellin.

Han visar på två igensatta hål i ytterväggen där likströmsledningen gick in i bostadshuset.


Lasse Kjellin som nu äger fastigheten i Ava, tittar på de gamla ledningarna i taket på den gamla bakstugan. Foto: Lars Sundin


– Då var köket där innanför, men det flyttades senare till andra ändan av huset.

Det verkar som att ingenjörer från SJ varit med och påskyndat elektrifieringen av Hälsingland. När verkstäderna i Iggesund skulle få elektrisk ström var det en av SJ:s ingenjörer som fick brukets uppdrag att göra ett kostnadsförslag.

Den tidigaste elektrifieringen av en by i Sverige var Stocksbo 1892, när en hemmabyggd dynamo sattes upp i ett sågverk i Stocksboån. Turbinen i Stocksbo levererade likström till fyra gårdar. Mjölnaren reglerade strömmen efter hur belastningen ändrades under dagen.

– När mjölnaren gick och lade sig, stängde han av strömmen, berättar Staffan Olsson, som äger fastigheten där det första kraftverket låg.

Det var också förenat med viss fara att stänga av själva turbinen. Det gjordes med en vev som satt inne i kvarngården och gick med linor till ett reglage på turbinhjulets axel, som stängde turbinens blad. Ibland skedde någon form av backslag, så att veven for bakåt med stor kraft. Åtminstone en gång träffade veven den som stängde av så hårt, att personen tuppade av, berättar Staffan Olsson.

LÄS ÄVEN: Sture samlar på läten från förr

I början av 1885 fanns lite över hundra dynamomaskiner som gav ström åt 4 360 glödlampor och 117 båglampor i Sverige.

I Enånger kallades glödlamporna för vattlampor, inte på grund av måttet på effekt, utan för att de lyste på grund av vattnet som drev turbinen.

Det var inte helt problemfritt att använda likström kan familjen Olshäll berätta. De bor strax utanför Delsbo och hade likström från en egen generator till bondgården mellan 1928 och 1972 från Storån.

– När vi slog av och på elförbrukare gällde det att ha kontroll på voltmätaren hela tiden. Helst skulle den ligga på 220 volt. När det gick ner åt 170 blev det blekt ljus i glödlamporna, säger Ingrid Olshäll.

Till generatorn fanns en regulator som skulle styra så att spänningen hölls konstant.

– Det fungerade knappt alls. Därför blev det att justera manuellt hela tiden, säger Sven Olshäll.


Turbinerna i sågverket i Stocksbo, flyttades 1917 till den intilliggande kvarnen. Foto: Lars Sundin


Den egna strömanläggningen krävde en hel del underhåll för att fungera.

– Jag fick öppna en liten lucka och krypa in med en fotogenlampa och göra rent turbinhjulets skovlar några gånger per år. Det var trångt och mörkt, förklarar Sven Olshäll.

Om vattentillgången var låg så stängdes generatorn av på natten för att fylla dammen.

Sven Olshäll berättar om ett speciellt fenomen som inträffade på vintern.

– Under vissa temperaturförhållanden bildades det iskristaller i tuben som ledde in vattnet till turbinen och runt intagsgallret, så att vattentillförseln stryptes och spänningen sjönk. Det var bara att vänta på att de smälte, det gick inte att påverka.

LÄS ÄVEN: Två sidor av svensk elproduktion – självklart finns där elektriker

Ett annat problem med utrustningen för likström var att strömbrytarna inte höll så länge.

– Varje gång man stängde av så bildades de en liten ljusbåge mellan kontakterna så de slets fort ut, säger Sven Olshäll.

De första koltrådslamporna var på 10 till 15 watt och lyste inte speciellt starkt.

– Den stora skillnaden var nog att de satt uppe i taket och spred ljuset bra, om taket var målat i en ljus färg, så lyste de nog upp rummet bättre än en fotogenlampa, säger etnologen Jan Garnert.

Det var först vid introduktionen av metalltrådslampan i början på 1900-talet som glödlampornas effekt ökade.

– Inte var det så mycket ljus från de första glödlamporna jag minns. Sjönk spänningen så lyste det inte mycket alls, säger Sven Olshäll.

Fyra glödlampor på tio watt i ett enda hus, var den blygsamma starten när nattens mörker lystes upp i våra hus.

Jan Garnerts två böcker är ”Ljus och kraft” som handlar om elektricitetens intåg i våra liv och ”Ut ur mörkret” som handlar om hur vi människor med alltifrån talgljus förr i tiden, till elektriska lampor sedan slutet av 1800-talet och i dag försöker lysa upp mörkret.

Lars Sundin

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Tre kandiderar till posten som centralt ungdomsansvarig

Under förbundsmötet kommer flera val till olika poster inom förbundet att ske. De flesta har bara en kandidat till posten. Men till posten som centralt ungdomsansvarig efter Joel Larsson finns tre kandidater: Jonas Eriksson (VK2), Claes Thim (VK1) och Tove Holmgren (VK16).

Inför förbundsmötet: ”Se över fackavgiften”

Ett flertal motioner till årets förbundsmöte berör storleken på medlemsavgiften. ”Skitdyrt att ha er som fack. Funderar starkt att gå ur om ni inte sänker avgiften och sätter en fast pris samt att ni tar bort ackordrättning och mätning för det där betalar vi onödan”, skriver en motionär.

Här är några av motionerna till förbundsmötet

Ett 40-tal motioner har kommit in till förbundsmötet. Många av dem handlar om medlemsavgiften till förbundet. Men det finns även motioner som berör semesterledighet, pensionsvillkor, tandförsäkring och förbunden fanor. Alla kommer att behandlas under förbundsmötet som äger rum 27 – 29 maj på Lärarnas hus i Stockholm.

Inför förbundsmötet: Ur handlingarna

I handlingarna till årets förbundsmöte går det att ta del av förbundets nuvarande verksamhet, utveckling och historia. Men även olika förslag till förändringar. Stadgeförändring Bland annat föreslår förbundsstyrelsen att stadgarna ändras, så att jämlikhet och feminism tar plats.

Elajo får städa upp efter fulel i äldreboende

Det var ett oerhört lyckosamt bygge. Kostnaden blev till och med lägre än budgeterat. Det var bilden som förmedlades när slutnotan för äldreboendet i Vimmerby kommunicerades i lokalpressen. Men så gjordes en extrabesiktning av elinstallationerna. Den var inte lika lyckosam. Det allra mesta var felinstallerat och måste göras om.

Dödsolycka vid vattenkraftverk

En servicetekniker vid Bilfinger har hittats död i vattnet vid vattenkraftverket i Gullspång. Det var under onsdagskvällen som sökandet efter medarbetaren påbörjades då mannens bil hittats parkerad invid kraftstationens intagsgaller utan att mannen gick att nå. Under natten sökte räddningstjänst och polis i och runt dammen med helikopter, båt och hund utan resultat.

Förbundsöverskridande samarbete för en mer jämställd bransch

Mellan 7 och 9 maj samlades Elektrikerförbundets ElQvinnorna, Målareförbundets Mira och Byggnads Näta till en gemensam kvinnoförbundskonferens på kursgården Rönneberga, Lidingö. Där diskuterade de bland annat hur man kan göra branschen mer jämställd.

Beslutet: Skatteavdrag för fackavgiften återinförs

Snart kommer du att kunna dra av fackföreningsavgiften på skatten. Det beslutade riksdagen efter en omröstning under onsdagen. Sverigedemokraterna var det enda partiet som enhälligt röstade mot förslaget. Under onsdagen röstade riksdagen angående regeringens förslag om att återinföra skattereduktion på fackavgiften.

Elektrikernas anseende i topp bland LO-förbunden

I Kantar Sifos årliga Anseendeindex ligger Elektrikerförbundet i topp bland LO-förbunden. Varje år gör undersökningsföretaget ett så kallat Anseendeindex. Allmänheten, i form av drygt 5 000 intervjuade personer, får säga vad de tycker om olika organisationer.

Slarv och stress bakom de flesta av elektrikernas elolyckor

Bild: Pixabay När elektriker råkar ut för en elolycka är det främst på grund av slarv och stress. Det framgår av Elsäkerhetsverkets kartläggning som presenterades i början av maj. Fortfarande är det en hyfsat stor andel som inte alltid spänningsprovar innan de påbörjar arbetet, säger Jennie Andersson, teknisk expert vid Elsäkerhetsverket.

Giftlarm i läkemedelsfabrik – anställda evakuerades

När strömmen slogs ut uppstod en kemisk reaktion i läkemedelsjättens fabrik i Södertälje. Giftig och frätande vätska befarades kunna läcka ut, och hundratals medarbetare evakuerades innan situationen rapporterades vara under kontroll. Under onsdagsmorgonen inträffade ett omfattande strömavbrott i Stockholm som gjorde bland annat Södertälje, Nynäshamn och Ekerö strömlöst.

Utredningen om strejkrätten skjuts upp

Om två veckor, den 31 maj, var det sagt att den omdebatterade Stridsåtgärdsutredningen skulle presenteras. Så blir nu inte fallet. Presentationen blir i stället några veckor senare, den 20 juni. Det här rapporterar Transportarbetaren.

En resa i tiden: Elektrikern 1936

Det kom ett mejl till redaktionen. I samband med en dödstädning hade ett över 80 år gammalt nummer av Elektrikern hittats. Ett nummer från juni 1936. Nu kom frågan om redaktionen var intresserad av den gamla tidningen. Det var vi såklart. Men vi ville veta mer. Vem var det som hade ägt den gamla tidningen? Vi fick veta att tidningen tillhört övermontören/verkmästare Axel Kallenberg.

En absolut majoritet av de belgiska byggarbetarna är medlemmar i facket

Utanför Norden är det Belgien som har den högsta organisationsgraden av alla länder i EU. Anledningen är dels historisk, det är naturligt att vara medlem i facket här men även ekonomisk. En stor del av olika ersättningar distribueras via facket.

I Belgien står kampen mot social dumpning

”Social dumpning”, svarar de tre männen i kör. De har precis fått frågan vad som är viktigast för facket i Belgien att arbeta med just nu. Vi befinner oss i ACV/BIE:s lokaler i centrala Bryssel. ACV/BIE är den fackliga centralorganisationens sektion för byggnadsarbetare, där även elektriker och målare ingår.