• Här placerades den första generatorn i Stömne, eller dynamomaskin som den benämns i Hudiksvalls Nyheter från 1887. Foto: Lars Sundin

  • Här bodde mjölnaren i Stocksbo och han slog av och på strömmen och däremellan fick han justera beroende på belastning, eftersom det var likström så varierade spänningen när elektrisk utrustning slogs av och på. Foto: Lars Sundin

  • Det enda som finns kvar på platsen för den första turbinen i Stocksbo är fundamentet till sågverket där generatorn satt, samt ett turbinhjul. Foto: Lars Sundin

2018-01-22

GÄVLEBORG

När bonden Anders Norell i Ava, Delsbo, monterade upp en dynamo i en vattendriven kvarn 1887, blev han först på Sveriges landsbygd att ha egen ström i sitt hus. Generatorn levererade likström till fyra glödlampor.

Stocksbo strax söder om Färila var den första by som fick egen ström från vattenkraft i Sverige 1892.

Att Hälsingland var först i Sverige med vattenkraft kan delvis bero på att hälsingarna hade utnyttjat vattenkraften länge, med många vattendrivna kvarnar och sågverk, tror Jan Garnert, som är etnolog och skrivit böckerna ”Ljus och kraft” och ”Ut ur mörkret”.

LÄS ÄVEN: Jörgen Lindh om bruksortens storhetstid: ”Det var mycket folk här förr”

Det blev vanligt att bygga små vattenkraftverk i början på 1900-talet. Några få används fortfarande, medan andra befinner sig i olika stadier av förfall. Från början levererade alla kraftverk enbart likström.

– Inget län hade så mycket småskalig elektricitet som Gävleborg och de flesta fanns i Hälsingland, säger Jan Garnert.

Redan 1876 hade Marma sågverk installerat två båglampor som, tillsammans med Näs sågverk i Dalarna, kan vara den allra första elektrifieringen i Sverige. Båglamporna gav ett mycket kraftigt ljus som endast lämpade sig för utomhusbruk.

Det var dragningen av järnvägen från Hudiksvall till Ljusdal som gjorde att ny teknik blev tillgänglig. I Delsbo blev kontakten med järnvägsbyggare avgörande för elektricitetens introduktion. Sträckan Delsbo–Ljusdal öppnades 1 oktober 1887.

LÄS ÄVEN: Nu ska det satsas på havets friska vindar

Likströmsgeneratorn placerade Anders Norell inuti mellankvarn i Stömne, cirka 700 meter från hus i Ava.

Hudiksvallsposten skrev i november 1887:

”Till en början anwändes blott fyra glödlampor. Det lär äfven wara egarens afsikt att medelst samma motor och dynamomaskin och en för detta ändamål afsedd särskild gröfre kabel draga tröskwerk, hackelsemaskin m.m. Det nya lysämnet bör ställa sig billigare än den wanliga fotogenbelysningen. Så witt oss kändt torde Norells gård i Afwa wara den första bondgård i wårt land som tillgodogjort sig detta framtidens ypperliga belysningsmedel.”


Det här huset i Ava kan vara det första privata huset på landsbygden i Sverige, som elektrifierades med vattenkraft. Foto: Lars Sundin


I tidningen Såningsmannen från 1937 berättar sonen C.A. Norell om hur det gick till:

– Farsgubben ville gärna följa med sin tid. Redan tidigare hade han skaffat sig en telefon

Var fick han den elektriska strömmen ifrån?

– Det var en liten billig dynamomaskin som konstruerades av ingenjör Florelius vid S.J. Dynamon laddades av ett vattenfall i Stömneån. Efter hand användes den elektriska strömmen till att dra tröskverk o. dyl.

Hur längre var er far ensam om denna anordning?

– Det vet jag inte så noga. Men då han 1897 besökte Stockholmsutställningen och ville då köpa en elektrisk ljuskrona för Delsbo, så svarade firman honom att norr om Dalälven fanns det inget elektricitetsverk , så det var ingen ide att köpa ljuskronor. Vederbörande blev tämligen snopna, när far lugnt upplyste att elektrisk verk funnits i Delsbo sedan 10 år tillbaka.

LÄS ÄVEN: Elektrikerförbundets historia

Hur gick det med ljuskronan?

– Jo det blev affär och kronan finns fortfarande i släktens ägo. Den är säkert en av de vackraste metalljuskronor som tillverkats i landet.

– Påståendet att det inte fanns elektricitetsverk norr om Dalälven 1897 stämmer inte och jag undrar om de verkligen var så okunniga på Stockholmsutställningen, säger Jan Garnert.

Huset där Anders Norell bodde finns kvar i dag. Det byggdes 1794 och är påbyggt med en våning 1810. Lasse Kjellins pappa Ernst köpte huset 1969. Sedan 1975 bor Lasse Kjellin där med familj.

– Efter vad jag hört så sattes en lampa upp i köket, en eller eventuellt två i bakstugan och en på dasset, säger Lasse Kjellin.

Han visar på två igensatta hål i ytterväggen där likströmsledningen gick in i bostadshuset.


Lasse Kjellin som nu äger fastigheten i Ava, tittar på de gamla ledningarna i taket på den gamla bakstugan. Foto: Lars Sundin


– Då var köket där innanför, men det flyttades senare till andra ändan av huset.

Det verkar som att ingenjörer från SJ varit med och påskyndat elektrifieringen av Hälsingland. När verkstäderna i Iggesund skulle få elektrisk ström var det en av SJ:s ingenjörer som fick brukets uppdrag att göra ett kostnadsförslag.

Den tidigaste elektrifieringen av en by i Sverige var Stocksbo 1892, när en hemmabyggd dynamo sattes upp i ett sågverk i Stocksboån. Turbinen i Stocksbo levererade likström till fyra gårdar. Mjölnaren reglerade strömmen efter hur belastningen ändrades under dagen.

– När mjölnaren gick och lade sig, stängde han av strömmen, berättar Staffan Olsson, som äger fastigheten där det första kraftverket låg.

Det var också förenat med viss fara att stänga av själva turbinen. Det gjordes med en vev som satt inne i kvarngården och gick med linor till ett reglage på turbinhjulets axel, som stängde turbinens blad. Ibland skedde någon form av backslag, så att veven for bakåt med stor kraft. Åtminstone en gång träffade veven den som stängde av så hårt, att personen tuppade av, berättar Staffan Olsson.

LÄS ÄVEN: Sture samlar på läten från förr

I början av 1885 fanns lite över hundra dynamomaskiner som gav ström åt 4 360 glödlampor och 117 båglampor i Sverige.

I Enånger kallades glödlamporna för vattlampor, inte på grund av måttet på effekt, utan för att de lyste på grund av vattnet som drev turbinen.

Det var inte helt problemfritt att använda likström kan familjen Olshäll berätta. De bor strax utanför Delsbo och hade likström från en egen generator till bondgården mellan 1928 och 1972 från Storån.

– När vi slog av och på elförbrukare gällde det att ha kontroll på voltmätaren hela tiden. Helst skulle den ligga på 220 volt. När det gick ner åt 170 blev det blekt ljus i glödlamporna, säger Ingrid Olshäll.

Till generatorn fanns en regulator som skulle styra så att spänningen hölls konstant.

– Det fungerade knappt alls. Därför blev det att justera manuellt hela tiden, säger Sven Olshäll.


Turbinerna i sågverket i Stocksbo, flyttades 1917 till den intilliggande kvarnen. Foto: Lars Sundin


Den egna strömanläggningen krävde en hel del underhåll för att fungera.

– Jag fick öppna en liten lucka och krypa in med en fotogenlampa och göra rent turbinhjulets skovlar några gånger per år. Det var trångt och mörkt, förklarar Sven Olshäll.

Om vattentillgången var låg så stängdes generatorn av på natten för att fylla dammen.

Sven Olshäll berättar om ett speciellt fenomen som inträffade på vintern.

– Under vissa temperaturförhållanden bildades det iskristaller i tuben som ledde in vattnet till turbinen och runt intagsgallret, så att vattentillförseln stryptes och spänningen sjönk. Det var bara att vänta på att de smälte, det gick inte att påverka.

LÄS ÄVEN: Två sidor av svensk elproduktion – självklart finns där elektriker

Ett annat problem med utrustningen för likström var att strömbrytarna inte höll så länge.

– Varje gång man stängde av så bildades de en liten ljusbåge mellan kontakterna så de slets fort ut, säger Sven Olshäll.

De första koltrådslamporna var på 10 till 15 watt och lyste inte speciellt starkt.

– Den stora skillnaden var nog att de satt uppe i taket och spred ljuset bra, om taket var målat i en ljus färg, så lyste de nog upp rummet bättre än en fotogenlampa, säger etnologen Jan Garnert.

Det var först vid introduktionen av metalltrådslampan i början på 1900-talet som glödlampornas effekt ökade.

– Inte var det så mycket ljus från de första glödlamporna jag minns. Sjönk spänningen så lyste det inte mycket alls, säger Sven Olshäll.

Fyra glödlampor på tio watt i ett enda hus, var den blygsamma starten när nattens mörker lystes upp i våra hus.

Jan Garnerts två böcker är ”Ljus och kraft” som handlar om elektricitetens intåg i våra liv och ”Ut ur mörkret” som handlar om hur vi människor med alltifrån talgljus förr i tiden, till elektriska lampor sedan slutet av 1800-talet och i dag försöker lysa upp mörkret.

Lars Sundin

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Underjordiskt jättebygge stoppas – farlig arbetsmiljö

Usel säkerhet, rasrisk och odetonerat sprängmedel i tunnlarna. Nu har det underjordiska arbetet vid Förbifart Stockholms arbetsplats på Lovö stoppats på grund av de många arbetsmiljöbristerna, skriver Byggnadsarbetaren.

Plejd en ”snackis” bland installatörer

NY TEKNIK Svenska teknikbolaget Plejd utökar sin produktserie. Med sin universaldimmer har uppstickarbolaget vuxit rekordartat på ett par år och nu kommer fortsättningen. Att få knapparna smarta på ett enkelt sätt det är det våra kunder tycker är kul och bra.

Få elektriker på valsedlarna – företagare vanligaste yrket

Av de 53 000 personer som ställer upp som kandidater i årets val är det endast 158 som kallar sig elektriker. Största yrkesgrupperingarna är 3058 företagare/egenföretagare, 2870 lärare/förskolelärare och 1797 studenter/studerande. Det är Sveriges television som granskat samtliga valsedlar inför höstens val till kommun, landsting och riksdag.

Bygglov för solpaneler avskaffat

Går du i solcells-tankar? Nu har beslutet eventuellt blivit lite enklare. Från och med 1 augusti är nämligen kravet på bygglov för solpaneler slopat så länge de följer husets form. Sedan 1 augusti behöver du inte längre ansöka om bygglov för att få montera solpaneler på taket, i alla fall inte om du bor i en- eller tvåfamiljsfastighet.

Nu slocknar halogenlamporna

Glödlampan är numera ett minne blott och nu tas nästa steg tas i utfasningen av allt för energikrävande ljuskällor. Rundstrålande halogenlampor ska börja fasas ut. Det är inom ramen för EU:s ekodesigndirektiv som energiförbrukningen för ljuskällor ska sänkas när nu alternativ finns tillgängliga på marknaden.

Skogsbrand utbröt – på grund av Vattenfalls miss

Högspänningsledningen hade rivits ned och låg på den torra marken. Då slog Vattenfall på strömmen och en kraftig skogsbrand utbröt i området, där flera personer arbetade. Händelsen har nu anmälts till Elsäkerhetsverket. Det var förra onsdagen som en kraftig skogsbrand utbröt i Harg utanför Östhammar. Branden spred sig snabbt över uppemot 50 000 kvadratmeter skog.

Hundra procent förnybar el – med Teslas hjälp

Elförbrukningen i den polynesiska staten Samoa kommer att vara helt förnybar inom bara sju år. Det är i alla fall planen som ska genomföras med biltillverkaren Teslas hjälp, skriver Fast Company. Staten Samoa i Polynesien importerade fram till nyligen dyrt och miljöfarligt dieselbränsle för att tillgodose större delen av sin elförbrukning.

LKAB om olyckan: ”En gallerdurk som fallerat”

Magnus Arnkvist är enhetschef för produktionsområde södra, LKAB. Han berättar att LKAB genomför en egen utredning av olyckan i Svappavaara, men att även polis och arbetsmiljöverk utreder olyckan. Polisen har i sin pågående utredning tagit vissa delar av anläggningen i beslag.

Julia blev bara 21 år

Den 27 juli hände det som inte kunde hända. Det som inte fick hända. Julia Markström, elektriker vid Cranex, föll igenom ett gallergolv vid kulsinterverket i Svappavaara och avled av det över fem meter höga fallet. Vår sorg och vår saknad är enorm, en saknad som kommer att vara en del av resten av våra liv.

Elektrikerförbundet varslar om strejk

Sedan oktober 2017 har Elektrikerförbundet förhandlat om att teckna kollektivavtal med Värmia Syd, i Asmundtorp utanför Landskrona, utan att komma till någon överenskommelse. Vi träffade företaget i februari, och sedan skulle de återkomma, vilket de inte gjorde, berättar Nicklas Tempel, regionombudsman för Elektrikerförbundet, region Syd.

Solpaneler blir obligatoriskt i Kalifornien

Alla nya hus som byggs från och med 2020 ska ha solpaneler på taken i alla fall om du bor i den amerikanska delstaten Kalifornien. Detta enligt en ny lag som klubbades igenom i våras, skriver SVT. Från och med 2020 kommer alla nybyggda enfamiljshus i Kalifornien, USA, behöva utrustas med solpaneler.

Pride: Facken tar ställning för allas lika värde

För inte särskilt många år sedan sågs hbtq-världen som något excentriskt, marginellt, onödigt för fackförbunden att engagera sig i. Särskilt gällde det bland de manligt dominerande LO-facken. Så ser det inte längre ut. Under årets Pride-vecka i Stockholm deltar Elektrikerförbundet i seminarier, presenterar förbundet i Pride-park och går i det stora Pride-tåget.

Ville kontrollera äldre kvinnas elskåp – polisen misstänker stöld

Personen som ringde på hos den äldre kvinnan uppgav sig falskeligen vara utsänd för att kontrollera hennes elskåp. Nu har polisen upprättat en anmälan om misstänkt stöld, skriver Ystads Allehanda. Det var vid lunchtid i lördags som det ringde på dörren hos en äldre kvinna i Skurup.

Ny HBTQ-handbok för inkluderande arbetsplatser

Hur kan din arbetsplats bli mer trygg och inkluderande för HBTQ-personer? I den nya handboken Arbetsplatsen i regnbågens alla färger försöker Unionen besvara just den frågan, skriver ETC. Att vara öppen med sin sexuella läggning eller könsidentitet på jobbet kan vara väldigt svårt så svårt att många till och med helt låter bli.

Myndighetens beslut: Asbest gör comeback i USA

Asbest kommer åter att börja tillåtas i nya byggnadsmaterial i USA. Det meddelar landets federala miljöskyddsmyndighet (EPA) i en ny rapport, skriver Yle Nyheter.