• Här placerades den första generatorn i Stömne, eller dynamomaskin som den benämns i Hudiksvalls Nyheter från 1887. Foto: Lars Sundin

  • Här bodde mjölnaren i Stocksbo och han slog av och på strömmen och däremellan fick han justera beroende på belastning, eftersom det var likström så varierade spänningen när elektrisk utrustning slogs av och på. Foto: Lars Sundin

  • Det enda som finns kvar på platsen för den första turbinen i Stocksbo är fundamentet till sågverket där generatorn satt, samt ett turbinhjul. Foto: Lars Sundin

2018-01-22

GÄVLEBORG

När bonden Anders Norell i Ava, Delsbo, monterade upp en dynamo i en vattendriven kvarn 1887, blev han först på Sveriges landsbygd att ha egen ström i sitt hus. Generatorn levererade likström till fyra glödlampor.

Stocksbo strax söder om Färila var den första by som fick egen ström från vattenkraft i Sverige 1892.

Att Hälsingland var först i Sverige med vattenkraft kan delvis bero på att hälsingarna hade utnyttjat vattenkraften länge, med många vattendrivna kvarnar och sågverk, tror Jan Garnert, som är etnolog och skrivit böckerna ”Ljus och kraft” och ”Ut ur mörkret”.

LÄS ÄVEN: Jörgen Lindh om bruksortens storhetstid: ”Det var mycket folk här förr”

Det blev vanligt att bygga små vattenkraftverk i början på 1900-talet. Några få används fortfarande, medan andra befinner sig i olika stadier av förfall. Från början levererade alla kraftverk enbart likström.

– Inget län hade så mycket småskalig elektricitet som Gävleborg och de flesta fanns i Hälsingland, säger Jan Garnert.

Redan 1876 hade Marma sågverk installerat två båglampor som, tillsammans med Näs sågverk i Dalarna, kan vara den allra första elektrifieringen i Sverige. Båglamporna gav ett mycket kraftigt ljus som endast lämpade sig för utomhusbruk.

Det var dragningen av järnvägen från Hudiksvall till Ljusdal som gjorde att ny teknik blev tillgänglig. I Delsbo blev kontakten med järnvägsbyggare avgörande för elektricitetens introduktion. Sträckan Delsbo–Ljusdal öppnades 1 oktober 1887.

LÄS ÄVEN: Nu ska det satsas på havets friska vindar

Likströmsgeneratorn placerade Anders Norell inuti mellankvarn i Stömne, cirka 700 meter från hus i Ava.

Hudiksvallsposten skrev i november 1887:

”Till en början anwändes blott fyra glödlampor. Det lär äfven wara egarens afsikt att medelst samma motor och dynamomaskin och en för detta ändamål afsedd särskild gröfre kabel draga tröskwerk, hackelsemaskin m.m. Det nya lysämnet bör ställa sig billigare än den wanliga fotogenbelysningen. Så witt oss kändt torde Norells gård i Afwa wara den första bondgård i wårt land som tillgodogjort sig detta framtidens ypperliga belysningsmedel.”


Det här huset i Ava kan vara det första privata huset på landsbygden i Sverige, som elektrifierades med vattenkraft. Foto: Lars Sundin


I tidningen Såningsmannen från 1937 berättar sonen C.A. Norell om hur det gick till:

– Farsgubben ville gärna följa med sin tid. Redan tidigare hade han skaffat sig en telefon

Var fick han den elektriska strömmen ifrån?

– Det var en liten billig dynamomaskin som konstruerades av ingenjör Florelius vid S.J. Dynamon laddades av ett vattenfall i Stömneån. Efter hand användes den elektriska strömmen till att dra tröskverk o. dyl.

Hur längre var er far ensam om denna anordning?

– Det vet jag inte så noga. Men då han 1897 besökte Stockholmsutställningen och ville då köpa en elektrisk ljuskrona för Delsbo, så svarade firman honom att norr om Dalälven fanns det inget elektricitetsverk , så det var ingen ide att köpa ljuskronor. Vederbörande blev tämligen snopna, när far lugnt upplyste att elektrisk verk funnits i Delsbo sedan 10 år tillbaka.

LÄS ÄVEN: Elektrikerförbundets historia

Hur gick det med ljuskronan?

– Jo det blev affär och kronan finns fortfarande i släktens ägo. Den är säkert en av de vackraste metalljuskronor som tillverkats i landet.

– Påståendet att det inte fanns elektricitetsverk norr om Dalälven 1897 stämmer inte och jag undrar om de verkligen var så okunniga på Stockholmsutställningen, säger Jan Garnert.

Huset där Anders Norell bodde finns kvar i dag. Det byggdes 1794 och är påbyggt med en våning 1810. Lasse Kjellins pappa Ernst köpte huset 1969. Sedan 1975 bor Lasse Kjellin där med familj.

– Efter vad jag hört så sattes en lampa upp i köket, en eller eventuellt två i bakstugan och en på dasset, säger Lasse Kjellin.

Han visar på två igensatta hål i ytterväggen där likströmsledningen gick in i bostadshuset.


Lasse Kjellin som nu äger fastigheten i Ava, tittar på de gamla ledningarna i taket på den gamla bakstugan. Foto: Lars Sundin


– Då var köket där innanför, men det flyttades senare till andra ändan av huset.

Det verkar som att ingenjörer från SJ varit med och påskyndat elektrifieringen av Hälsingland. När verkstäderna i Iggesund skulle få elektrisk ström var det en av SJ:s ingenjörer som fick brukets uppdrag att göra ett kostnadsförslag.

Den tidigaste elektrifieringen av en by i Sverige var Stocksbo 1892, när en hemmabyggd dynamo sattes upp i ett sågverk i Stocksboån. Turbinen i Stocksbo levererade likström till fyra gårdar. Mjölnaren reglerade strömmen efter hur belastningen ändrades under dagen.

– När mjölnaren gick och lade sig, stängde han av strömmen, berättar Staffan Olsson, som äger fastigheten där det första kraftverket låg.

Det var också förenat med viss fara att stänga av själva turbinen. Det gjordes med en vev som satt inne i kvarngården och gick med linor till ett reglage på turbinhjulets axel, som stängde turbinens blad. Ibland skedde någon form av backslag, så att veven for bakåt med stor kraft. Åtminstone en gång träffade veven den som stängde av så hårt, att personen tuppade av, berättar Staffan Olsson.

LÄS ÄVEN: Sture samlar på läten från förr

I början av 1885 fanns lite över hundra dynamomaskiner som gav ström åt 4 360 glödlampor och 117 båglampor i Sverige.

I Enånger kallades glödlamporna för vattlampor, inte på grund av måttet på effekt, utan för att de lyste på grund av vattnet som drev turbinen.

Det var inte helt problemfritt att använda likström kan familjen Olshäll berätta. De bor strax utanför Delsbo och hade likström från en egen generator till bondgården mellan 1928 och 1972 från Storån.

– När vi slog av och på elförbrukare gällde det att ha kontroll på voltmätaren hela tiden. Helst skulle den ligga på 220 volt. När det gick ner åt 170 blev det blekt ljus i glödlamporna, säger Ingrid Olshäll.

Till generatorn fanns en regulator som skulle styra så att spänningen hölls konstant.

– Det fungerade knappt alls. Därför blev det att justera manuellt hela tiden, säger Sven Olshäll.


Turbinerna i sågverket i Stocksbo, flyttades 1917 till den intilliggande kvarnen. Foto: Lars Sundin


Den egna strömanläggningen krävde en hel del underhåll för att fungera.

– Jag fick öppna en liten lucka och krypa in med en fotogenlampa och göra rent turbinhjulets skovlar några gånger per år. Det var trångt och mörkt, förklarar Sven Olshäll.

Om vattentillgången var låg så stängdes generatorn av på natten för att fylla dammen.

Sven Olshäll berättar om ett speciellt fenomen som inträffade på vintern.

– Under vissa temperaturförhållanden bildades det iskristaller i tuben som ledde in vattnet till turbinen och runt intagsgallret, så att vattentillförseln stryptes och spänningen sjönk. Det var bara att vänta på att de smälte, det gick inte att påverka.

LÄS ÄVEN: Två sidor av svensk elproduktion – självklart finns där elektriker

Ett annat problem med utrustningen för likström var att strömbrytarna inte höll så länge.

– Varje gång man stängde av så bildades de en liten ljusbåge mellan kontakterna så de slets fort ut, säger Sven Olshäll.

De första koltrådslamporna var på 10 till 15 watt och lyste inte speciellt starkt.

– Den stora skillnaden var nog att de satt uppe i taket och spred ljuset bra, om taket var målat i en ljus färg, så lyste de nog upp rummet bättre än en fotogenlampa, säger etnologen Jan Garnert.

Det var först vid introduktionen av metalltrådslampan i början på 1900-talet som glödlampornas effekt ökade.

– Inte var det så mycket ljus från de första glödlamporna jag minns. Sjönk spänningen så lyste det inte mycket alls, säger Sven Olshäll.

Fyra glödlampor på tio watt i ett enda hus, var den blygsamma starten när nattens mörker lystes upp i våra hus.

Jan Garnerts två böcker är ”Ljus och kraft” som handlar om elektricitetens intåg i våra liv och ”Ut ur mörkret” som handlar om hur vi människor med alltifrån talgljus förr i tiden, till elektriska lampor sedan slutet av 1800-talet och i dag försöker lysa upp mörkret.

Lars Sundin

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Högre löner kan flytta arbetskraften dit den behövs mest

Bristen på arbetskraft i den inhemska sektorn gör att det normerande märket bör utmanas. Det här menar Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, som fått i uppdrag av 6F att utreda industrins lönenormering. Calmfors idé sammanfaller just med vad vi vill åstadkomma, säger Mikael Johansson, ordförande för Målareförbundet och 6F.

Johan ringde hundratals medlemmar

Är du medlem i Vk26? Har du en fungerande telefon? Då kan det hända att du fick ett samtal från Johan Torstensson tiden innan valet. Johan Torstensson har under många år varit förtroendevald inom Elektrikerförbundet. Han är ledamot av verkställande utskottet i Vk26, regionalt skyddsombud, och har varit koncernklubbens ordförande i Elajo.

Petter får ansvaret för Kraftverksavtalet

Petter Johansson tar över huvudansvaret för Kraftverksavtalet från Ulf Carlsson. Ulf Carlsson kommer under året att gå i pension och har nu formellt lämnat över huvudansvaret för förbundets näst största avtal, Kraftverksavtalet, till Petter Johansson.

Två omkomna i röjningsarbetet efter stormen Knud: ”Fruktansvärt, men inte förvånande”

I slutet av september drog stormen Knud in över södra Sverige. En storm som ledde till ett flertal strömavbrott. I arbetet med att återställa elförsörjningen avled två män, utsända av olika elbolag. Båda träffades av fallande träd.

Schneiders nya app gör mer för installatören

NY TEKNIK MySchneider Electrician heter en ny app från Schneider där tanken, precis som med liknande projektappar, är att du ska klara en hel massa skrivbordsjobb ute på fältet. Men här har Schneider tagit det ett steg till med en lång rad fiffiga funktioner för installatören. Appen innehåller en komplett produktkatalog med all produktinformation.

ELOLYCKA: Skadad man utanför Kiruna avled

Den man i 25-årsåldern som skadades allvarligt i samband med en arbetsplatsolycka i Kurravaara utanför Kiruna har avlidit av sina skador. Mannen arbetade för Vattenfall. Företaget skriver i ett pressmeddelande att händelsen inträffade under ett ”rutinuppdrag” och att medarbetaren fått ström genom kroppen.

Nu ska fusket stoppas

Hemmafixare, händige grannen eller, ännu värre, professionellt utförd fulel. I tre av tio svenska hushåll har det installerats el på olagligt sätt. Nu ska ett nytt regeringsuppdrag stoppa fusket. Fulel och hemmapulare har blivit ett stort och, som Elektrikern skrivit om tidigare, numera väl uppmärksammat problem.

Snart är det dags för Elmässa igen!

17-18 oktober är det dags för Elmässan Stockholm igen. Ett välkommet avbrott i oxveckorna om möjlighet finns. Mässan har vuxit under åren och i år väntas 220 utställare ta med sig sina senaste innovationer att känna och klämma på.

ELOLYCKA: Ung man allvarligt skadad utanför Kiruna

En arbetsplatsolycka inträffade på onsdagsförmiddagen i Kurravaara, en dryg mil utanför Kiruna. En ung man ska ha skadats allvarligt. Mannen vårdas på Kiruna sjukhus. Mannens hemmahörighet och ålder är inte känd i skrivande stund, men enligt Region Norrbotten handlar det om ”en ung man”. Regionen benämner olyckan som ”elolycka”.

Efter #metoo: DO granskar bygg- och anläggningsbranschen

(DO) genomför just nu en tillsyn för att säkerställa att företag inom bygg- och anläggningsbranschen har riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

Ackordvinnarna på Bravida Östersund åkte Supertornado

INSÄNT ”Montörerna flög fram i en Supertornado över Storsjön i en härlig fart”, skriver Sven Höckert. Montörer vid Bravida i Östersund har under våren lyckats vinna 2 av ackordstävlingarna och vi slog ihop arbetslagen till en gemensam aktivitet där även arbetsledaren följde ackordslagen.

Nya smarta lösningar – Nr 7, 2018

En tvåtrådig dimmerpuck från ELKO, en laser med extra linje från FLEX, en batteridriven skottkärra från Makita och en skaltång med kabelavbitare från Knipex. Här är några av de allra senaste innovationerna inom ny teknik.

Rotavdrag: Fördelningspolitik och svarta-vita jobb

I december 2008 införde den då borgerliga regeringen möjligheter för enskilda fastighets- och bostadsrättsägare att få Rot-avdrag. Den enskilde kunde minska sina utgifter för arbetskraftskostnader med hälften.

Rot-avdrag: Argumenten för och emot

Det finns många argument för rotavdraget, exempelvis att svartjobben minskat. Samtidigt finns inte någon oberoende undersökning som visar på detta. Vi tar en närmare titt på de vanligaste argumenten för och emot Rot. 1. Svartjobben minskade när Rot infördes och de ökade när avdragsmöjligheten minskade.

Rotavdrag: Vad säger facken?

I tider av lågkonjunktur har facket tillsammans med arbetsgivare stridit för den här typen av bidrag. Samtidigt har man från fackligt håll menat att avdraget inte har samma funktion i en högkonjunktur. Det är ingen stor fråga för oss. Men det finns bättre sätt att satsa pengar på, säger Elektrikernas förhandlingschef Urban Pettersson.