Utredare: Löntagarna måste få ut mer från vinsterna
(Bilden har inget samband med texten)
Bild: Pixabay
Löntagarna måste ta ut en större del av näringslivets vinster i höjda löner. Annars ökar inkomstklyftorna och det blir lägre tillväxt i ekonomin.
Det är det viktigaste budskapet i 6F:s senaste lönebildningsrapport, ”Olika risker med en långsiktig minskning av löneandelen i ekonomin”.
Rapporten varnar för att ha en ekonomi med svaga löneökningar.
– Om löneökningarna blir för små pressas efterfrågan och tillväxten blir lägre, samtidigt som inkomstskillnaderna ökar. Det senare beror på att kapitalinkomsterna ökar, genom att företagen höjt sin aktieutdelning, inkomster som är extremt ojämnt fördelade, säger rapportförfattaren Christer Persson till Sekotidningen.
LÄS ÄVEN: David Fernhed: ”Kapitalismen är precis så hård och kall som Scrooge”
Löneandelen är den del av företagens resultat som går till löner och arbetskostnader, till exempel arbetsgivaravgifter. Resten, också kallad vinstandelen, går bland annat till aktieägarna. Löneandelen och vinstandelen är varandras spegelbilder.
I Sverige har löneandelen varierat över tid. Från 1950-talet och fram till 1980-talets början ökade löntagarnas del i företagens vinster, för att sedan minska. Som allra lägst var den i början av 1990-talet. Sen dess har det vänt uppåt något, enligt rapporten.
En förklaring till att löneandelen ökat en aning under 2000-talet är, enligt Christer Persson, att löntagarna haft en viss reallöneutveckling.
Svenska fack har en relativt hög organisationsgrad, vilket gjort att löntagarna fått ut mer i löneökningar än i exempelvis Tyskland, där organisationsgraden minskat och löneandelen sjunkit. Även i Sverige sjunker dock organisationsgraden, särskilt bland arbetare.
– Vi har haft reallöneökningar, om än ojämnt fördelat mellan arbetare och tjänstemän och kvinnor och män, säger Christer Persson.
LÄS ÄVEN: Ekonomen: ”Vi måste göra mycket mer för att höja kvinnolönerna”
En annan, kanske lite mer oväntad, förklaring till att löneandelen i Sverige ökat något under 2000-talet, är privatiseringen av välfärdstjänsterna. När offentlig verksamhet, som är mycket personalintensiv, blir en del av det privata näringslivet räknas den in i den vinstdrivande delen av ekonomin.
Privatiseringen har förstärkt utvecklingen i hela det svenska näringslivet, som gått från en stor andel kapitalintensiv industri, till verksamhet med mycket personal.
Samtidigt som löneandelen ökat något i Sverige under senare år, har inkomstklyftorna ökat. Det beror, enligt rapporten, på att kapitalinkomsterna stigit mycket kraftigt, och då särskilt företagens aktieutdelningar. Det senare är en global trend.
–Företagen skär ner och delar ut till aktieägarna istället för att, som tidigare, investera stor del av vinsterna i företagen, säger Christer Persson. Det är en ny företagsfilosofi som går ut på att maximera ägarnas förmögenheter.
LÄS ÄVEN: Rapport från 6F: Låga löner ger inte fler jobb
Kapitalinkomsterna är stora och snedfördelade. 2016 hade de tio procent av hushållen med högst inkomst, har cirka 90 procent av de samlade kapitalinkomsterna.
Christer Persson ger inga råd till 6F-förbunden hur de ska ställa sig till om det så kallade märket bör höjas eller inte.
–Nej, det är upp till förbunden att avgöra sin lönepolitik. Jag har tagit fram fakta, säger han.
Märket, som sätts av industrin, används för att bestämma löneökningarna på hela arbetsmarknaden och är en viktig del i 6F:s lönebildningsutredning.
Det här den sjätte underlagsrapporten inom utredningen. I juni kommer slutrapporten som ska vägleda 6F – Seko, Byggnads, Fastighets, Målarna och Elektrikerna – i LO-samordningen inför nästa års avtalsrörelse.
Artikeln är tidigare publicerad i Sekotidningen, som tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
