1 maj: Arbetarrörelsen tog tillbaka sin dag
1 maj är arbetarrörelsens dag. Trots det har nazisterna på flera håll i landet, och framförallt i Ludvika, de senaste åren marscherat på gatorna.
Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin höll i år sitt 1 maj-tal i Ludvika för han vill inte stå bredvid och se NMR ta över arbetarrörelsens dag.
Och han var inte ensam. Kängornas tramp och slagorden från de militärliknande leden överröstades av motdemonstranternas ihärdiga kör: ”Krossa nazismen” och ”Inga nazister på våra gator”.
Företagare gick samman, kyrkan arrangerade familjedag med budskapet ”Störst av allt är kärleken”, Dalarna mot rasism hade samling i parken, clowner spred glädje och kärlek.
Ung som gammal stod upp mot de mörka krafterna.
LÄS ÄVEN: Förändring av uteslutningsärenden – på grund av nazister
Nordiska motståndsrörelsen hade ett hundratal i sina led medan Socialdemokraternas 1-maj tåg samlade cirka 400 personer, och därutöver hundratals människor som fyllde gator och parker med budskapet att Ludvika står för öppenhet och solidaritet.
Jonas Wallin sa i sitt tal:
– Vi som byggde Sverige, gjorde det med drömmar om jämlikhet. Vi timrade och röjde landet, och vi byggde en rörelse som bar på idén om att människor hade lika värde, och lika rättigheter. Det går en rak linje i våra gärningar och ord, från kampen för lika rösträtt och åtta timmars arbetsdag, till vårt arbete i fullmäktigerum och på arbetsplatser.
”Den överenskommelse som nu ligger till grund för svensk politik kanske varit nödvändig, men socialdemokratin är större än regeringen.”
– Jonas Wallin, Elektrikerförbundets ordförande
– Vi som byggde arbetarrörelsen gjorde det för att vi har en gemensam önskan om att räknas på samma sätt som de som äger kapitalet, och att våra röster ska väga lika tungt, oavsett vilka vi är, eller vilka våra föräldrar är. I den grundidén ligger också idén om solidaritet som gjort att vi vävt en väv tillsammans, kvinnor och män, fiskare och torpare, flyktingar och masar. Trådarna i den väven är inte starka i sig, vi vet att vi måste hålla ihop, att vår kamp måste vävas samman.
Jonas Wallin sade i sitt tal att väven av motstånd måste fortsätta vävas – men att ansvaret kan inte bara ligga på gräsrötterna utan att det också är dags att skriva lagar som förbjuder alla terrororganisationer. Men förbud räcker inte för att nå frihet och gemenskap:
– Det krävs, som vi socialdemokrater har vetat i över hundra år, att samhället blir mer jämlikt. Att demokratin i högre grad också gäller ekonomin.
LÄS ÄVEN: Regeringens beslut: Fler undantag i las ska utredas
Elektrikernas ordförande tog också sats från plakattexten ”att man ens ska behöva protestera mot den här skiten”. På plakatet avsåg det nazismen men det kan sägas om så mycket mer.
Jonas Wallin tog upp att det borde vara en självklarhet att vi ska ha trygghet vid anställning, att försämra arbetsmiljölagen borde inte vara uppe på dagordningen. Det behövs starkare lagstiftning och vi behöver ta fighten för den vi har. Både på hemmaplan och i EU.
”Vi som byggde arbetarrörelsen gjorde det för att vi har en gemensam önskan om att räknas på samma sätt som de som äger kapitalet, och att våra röster ska väga lika tungt, oavsett vilka vi är, eller vilka våra föräldrar är.”
– Jonas Wallin, Elektrikerförbundets ordförande
– Vad vi däremot inte ska göra, det är att helt okritiskt sluta upp bakom allt i 73-punktsprogrammet. Den överenskommelse som nu ligger till grund för svensk politik kanske varit nödvändig, men socialdemokratin är större än regeringen.
– Nu startar vi ett rejält folkrörelsearbete ända ute i Arbetarekommunerna för att tillsammans bygga en vision för framtiden. För det är faktiskt inte en utopi vi pratar om, utan något vi kan. Något vi kunnat länge. Jag pratar om att göra politik, att göra välfärd, att göra reformer. Jag pratar om att bygga landet.
LÄS ÄVEN: Samarbete över fackgränserna får LO:s feministiska stipendium
Jonas Wallin tillbringade dagen i Ludvika. Förutom 1 maj-tåget och talet, så var han med vid presentationen av en rapport framtagen av LO och tankesmedjan Tiden som handlar om hur högerextremisternas framväxt i Europa tydligt har begränsat fria- och fackliga rättigheter. Vid dagens slut hade han en varm känsla i kroppen:
– Här finns så mycket glädje och kärlek. Det är fantastiskt när människor kliver fram och tar ansvar. Det är bland det vackraste som finns.
I Ludvika talade också EU-valskandidaten Johan Danielsson och Sofie Eriksson, socialdemokrat och krönikör i Dala-Demokraten och Elektrikern.
Helena Forsberg
helena.forsberg@lomediehus.se