AI, IoT och IEM – Har du koll på förkortningarna?
Teknik och system utvecklas i rask takt och vi översvämmas av nya begrepp och förkortningar. Några är lättförståeliga medan andra är mer vaga, kanske på fackengelska och svåra att få grepp om.
Här är några du lär ha stött på, men har du full koll på innebörden?
IoT– Internet of Things Sakernas internet, visionen där de flesta prylar vi har är uppkopplade och kommunicerar sinsemellan. Syftet är ett bättre, enklare och ofta energieffektivare samhälle. År 2020 spås 50 miljarder enheter vara uppkopplade.
I princip är det redan verklighet, kruxet är bara att olika system/ fabrikat pratar olika språk. När det nu behöver enas om en universell standard, så är det många av branschens ”jättar” som vill att just deras språk ska bli det gemensamma. Där står vi i dag, men någon form av standard har utlovats till 2019…
AFDD – Arc Fault Detection Device Ljusbågsdetektor vilket blivit ett allt vanligare som skydd i anläggningar runt om i världen. Mäter störningar i sinusvågen och kan upptäcka ”råttgnag”, klämskador och glapp som är på väg att orsaka gnistor eller bågar. Flera Europeiska standarder rekommenderar numera en AFDD, särskilt i anläggningar med sovutrymmen som förskolor, hotell och bostäder.
I Sverige inskrevs ljusbågsvakt i Elinstallationsreglerna 2017, kapitel 42 – Skydd mot termiska verkningar, och rekommenderas bland annat där det råder förhöjd brandrisk och i utrymmen med oersättliga föremål.
IEM – Intelligent Energy Management Benämning av styrsystem för lokala energinät, exempelvis solceller med tillhörande batterilager. Ett IEM är tänkt att styra och optimera energiflödena inom och mellan fastigheter så att man får ut mesta möjliga när det behövs.
Det lär också bli allt vanligare med färdiga ”villapaket” med till exempel solceller, ladduttag för bil och batterilager styrt av ett IEM.
AI– Artificial Intelligence Lite försvenskat kan man översätta det med maskinintelligens eller maskininlärning; Ett begrepp kring robotar, maskiner, prylar och dataprogram som efterliknar mänskligt beteende och tänkande. Också benämning forskarområdet som diskuterar vad som är mänskligt tänkande och försöken att efterlikna det.
Delas ofta in i två begrepp:
– Symbolisk AI där maskinerna får färdigskrivna mallar baserade på mänskligt tänkande att utgå från och hitta egna lösningar.
– Icke-symbolisk AI där systemet själv får pröva sig fram till bästa användbara lösningen.
VR– Virtual reality
Virtuell verklighet, där man med hjälp av datorskärm eller glasögon kan agera inom en datorskapad skenvärld. Du går, rör dig och gör saker i den värld du ser för dina ögon och får också resultat av vad du gör.
Används numera både i hypermodern flygsimulatorteknik eller inom avancerad kirurgi såväl som till att se hur ditt nya hus ska inredas. ”Vi kan väl ställa soffan där och se hur det blir” utan att faktiskt behöva släpa på den tunga soffan.
AR– Augmented Reality En förstärkt eller förhöjd verklighet. Den teknik som kombinerar våra sinnesintryck med intryck skapade av en dator. Förutsätter interaktiva glasögon, eller att titta genom en mobiltelefon eller liknande.
Den verklighet du ser kompletteras med fakta eller annan bildmässig information. Ofta i turistsammanhang där exempelvis en betraktad ruin kan återskapas till sin ursprungsform i skärmen. Ganska likt virtuell verklighet, fast enklare och med fler inslag av dina vanliga sinnesintryck.
DUC – DataUnderCentral Precis som det låter, en undercentral med datakraft. Ofta inom fastighetsautomation och styr sitt specifika område; Ventilation, belysning, solskydd etc.
Vanligt uttryck man slänger sig med på byggen men kanske inte vet vad det betyder.
EMC – Electromagnetic Compability Elektromagnetisk kompabilitet har diskuterats sedan första radiotekniken kom. Det är inget nytt och det här kan du, men ändå;
Även kallat elektromagnetisk förenlighet och handlar om samexistens för elektrisk utrustning. Den ena ska inte kunna störa den andra och EMC är ett krav reglerat med lag, förordning och föreskrift.
Källor: It-ord.idg.se, Nationalencyklopedin.se, Elinstallationsguiden, Elsäkerhetsverket.se.