”Bra arbetsmiljö är inte gratis”
Bild: Pixabay
En tudelad arbetsmarknad, arbetsmiljöslarv och resursbrist hos polisen. Arbetet frågade politiker, fack och arbetsgivare varför dödsolyckorna sker och vad som behöver göras.
Nyligen lämnade sex S-ledamöter i riksdagen en motion med rubriken ”Omtag för nollvision om dödsolyckor på arbetsplatserna”.
”Det är oacceptabelt att dödsfallen i arbetet tillåts stabiliseras på en sån hög nivå”, skriver ledamöterna som har bakgrund i flera LO-fackförbund.
En av dem är Leif Nysmed, tidigare snickare. Han tror att ”den tudelade arbetsmarknaden” kan förklara varför dödsolyckorna inte har minskat de senaste åren.
På ena sidan finns företagen som sköter sig – på den andra de som konkurrerar med sämre arbetsmiljö.
LÄS ÄVEN: 55 liv släcktes på jobbet 2018
Leif Nysmed menar att det skapar en press även på de skötsamma företagen att inte bli alltför dyra.
– Bra arbetsmiljö och kollektivavtalsenliga löner är inte gratis.
Leif Nysmed menar att det bland annat är arbetskraftsbristen som ligger bakom utvecklingen.
– Vi har haft ett behov av utländsk arbetskraft och ofta är det människor som inte har samma krav som svenska löntagare. De jobbar många gånger under slavliknande förhållanden.
S-ledamöterna vill se mer resurser till myndighetssamverkan för att stoppa arbetslivskriminalitet. De vill även ha förebyggande företagshälsa, statligt stöd för utbildning av skyddsombud och att polisen ska få mer resurser för att utreda arbetsmiljöbrott.
LÄS ÄVEN: Claes Thim: ”Större risk att dö på jobbet än att bli skjuten”
Socialdemokraterna har suttit i regering en mandatperiod, vilket ansvar har ni?
– Jag tror inte att vi har något ansvar i att dödsolyckorna inte har minskat. Vi har tillskjutit medel till arbetsmiljön. Samtidigt har S och MP inte haft majoritet i riksdagen, då får man inte igenom allt man vill.
Moderaternas Jessica Polfjärd som sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott väljer att svara Arbetet mejlledes:
”Varje dödsolycka på arbetet är en för mycket. Det är viktigt att en ny regering sätter sig ned med parterna och för en konstruktiv dialog om hur arbetet kan stärkas. Ansvaret för att arbetsplatsen ska vara säker vilar alltid ytterst på den enskilda arbetsgivaren men såväl parterna som lagstiftaren har ett ansvar.”
LÄS ÄVEN: Lista: De miste livet på jobbet 2018
I byggbranschen har dödsolyckorna minskat med 60 procent under en 20-årsperiod, konstaterar Berndt Jonsson, arbetsmiljöansvarig på Sveriges Byggindustrier som haft en nollvision sedan 2012.
– Vad ska man annars ha? Det är klart man måste ha en vision om att ingen ska omkomma på jobbet, säger han.
Trots minskningen är byggbranschen fortfarande en av de mest olycksdrabbade sektorerna.
LÄS ÄVEN: Ingen dödsolycka från 2017 ännu prövad i domstol
Vem bär ansvaret för dödsolyckorna som sker i er bransch?
– Arbetsgivaransvaret är jättestort, men det krävs också att arbetstagaren följer regler och rutiner samt att byggherrar och projektörer tar ansvar utifrån sina roller.
Till hösten ska BI öppna en säkerhetspark vid Arlanda. Där ska de som jobbar i branschen kunna träna för att undvika olyckor utifrån en finsk förebild.
2019 inleddes illa. Bara åtta dagar in på det nya året har tre människor mist livet på jobbet. En av dem var en man i 30-årsåldern som fick ett betongföremål över sig på Södra Cells massabruk utanför Mönsterås.
LÄS ÄVEN: Efter dödsolyckorna – förbundet pressar regeringen
Lars Wåhlstedt är arbetsmiljöansvarig på Pappers. De som dör på branschens arbetsplatser är ofta entreprenörer.
– Det behöver arbetas mer med säkerhet för de som är tillfälligt på arbetsplatser, säger han.
Arbetsgivaren, politikerna, Arbetsmiljöverket och polisen. Det är några aktörer som har ansvar för att förhindra dödsolyckorna, menar Lars Wåhlstedt.
Han anser att polisen behöver mer resurser för att kunna utreda olyckor i tid. Han vill också att Arbetsmiljöverkets inspektörer fördjupar sina kunskaper om olika branscher.
– Branschkunskapen börjar luckras upp på sina håll.
LÄS ÄVEN: Politikernas krav: ”Stoppa dödsfallen på jobbet”
På en del bruk är man lite väl snar med att leta syndabockar och skylla på den mänskliga faktorn, tycker Lars Wåhlstedt.
– Här behövs en uppryckning eftersom det så gott som alltid finns ett skäl till ett arbetsmiljöbeteende, till exempel organisatoriskt.
Han är kritisk till Svenskt Näringslivs förslag om att frikoppla skyddsombuden från facket, särskilt i ljuset av dödsolyckorna.
– Skyddsombudet är en facklig roll för att det ska vara en självständig roll som kan påverka. Det behövs för att du ska våga säga ifrån.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
