Gå direkt till textinnehållet Alt-texter på denna sida är delvis framtagna med stöd av AI

Arbetsgivarna om las: ”Behövs ett yttre hot”

  • Stefan Koskinen, Almega, Anders Weihe, Teknikföretagen och Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringsliv. Bild: Pressbild/Montage

Att hota med lagstiftning är ett bra sätt för att få parterna att komma i mål med en reformerad arbetsrätt. Det tycker flera arbetsgivarrepresentanter, som dock vill se fler frågor på bordet än bara turodningsreglerna.

En av de mest kontroversiella frågorna i uppgörelsen handlar om en reformering av arbetsrätten. I överenskommelsen står att las ska ändras genom ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna.”

En utredning ska tillsättas, som utöver turordningsreglerna, också ska lägga förslag om som innebär lägre kostnader vid uppsägningar för företagen, särskilt mindre, ”samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.”

Parallellt med utredningsarbetet ska parterna få en chans att reformera arbetsrätten på ett sätt som ger ökad flexibilitet.

Om de når en överenskommelse kring detta blir det även regeringens förslag. Annars är det utredningsförslaget som gäller.

– Vi tycker att det är bra att politikerna sätter press på oss med lagstiftningshot, säger Almegas arbetsgivarpolitiska chef, Stefan Koskinen till Arbetet.

Han ser ingen risk att arbetsgivarsidan skulle luta sig tillbaka i partsförhandlingar och vänta in en lagstiftning i deras favör.

– Vi tycker alltid att det är bättre att parterna löser den här typen av frågor. Men lagstiftningshotet är ett bra sätt att komma framåt. Men det behövs en bredare översyn av arbetsrätten än bara turordningsreglerna.

LÄS ÄVEN: ”Det är skit det här, men alternativet är mycket värre”

Där får han medhåll från Teknikföretagens förhandlingschef, Anders Weihe.

– Ska parterna nå fram till en överenskommelse behövs ett yttre hot, sade han tidigare till Arbetet.

– Men det hotet måste vara så konkret och obehagligt att parterna vill reformera las i sin helhet. Jag är inte intresserad av att bara turordningsreglerna förändras. Det som framför allt skapar ovilja hos arbetsgivare att anställa är svårigheterna att säga upp av personliga skäl.

Hos Svenskt Näringsliv låter man hälsa att kommentarer får vänta tills regeringsbildningen är klar.

I ett inlägg på hemsidan kommentar dock vd Jan-Olof Jacke, diskussionerna. Han är inne på samma linje som kollegerna på Almega och Teknikföretagen:

”En reform måste omfatta saklig grund, turordningsregler och övriga regler som ingår i lagen om anställningsskydd. Sverige borde inspireras av det danska systemet för så kallad flexicurity. Bättre och generösare insatser vid arbetslöshet och större möjligheter till fortbildning samtidigt som arbetsgivarna får större möjligheter att avgöra arbetsstyrkans sammansättning skulle behövas.”

Alldeles oavsett om regeringsöverenskommelsen blir verklighet eller inte så finns det en riksdagsmajoritet för att utöka undantagen i turordningsreglerna.

Samtliga allianspartier samt SD vill se fler undantag, medan S och MP är nöjda som det är och V helt vill avskaffa undantagen.


LÄS ÄVEN: Efter avslöjandena: Svenska kraftnäts chef kallas till ministern


Turordningsreglerna i las

I dag gäller principen sist in – först ut vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Företag med högst 10 anställda får dock undanta högst 2 personer.

Så här tyckte partierna när LO Mediehus frågade dem innan valet:

→ V: Ta bort de undantag som finns.

→ S: Inga förändringar.

→ MP: Inga förändringar.

→ L: Kompetens ska ersätta anställningstid när turordningslistor upprättas.

→ C: Ta bort turordningsreglerna i Las, till att börja med för företag med upp till 50 anställda.

→ M: Kompetens ska väga tyngre.

→ KD: Utöka undantagen från två till fyra personer, oavsett företagets storlek.

→ SD: Utöka undantagen från två till fem personer.


Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.


Mattias Dahlgren

Mårten Martos Nilsson