• Bild: Pixabay/Montage

2018-07-10

DEBATT

”Moderaternas förslag leder till lägre löner, eftersom dessa öppnar upp för underbudskonkurrens inom sektorer där genomsnittslönerna ligger på samma nivå som kollektivavtalens lägstalöner”, skriver Hans Andersson.

En statlig sänkning av kollektivavtalens lägstanivåer leder till lägre löner för redan lågavlönande löntagare. Kollektivavtalens lägstanivåer utgör i princip genomsnittslönen för en mängd olika yrken.

Flera yrken inom framförallt servicesektorn har idag inga löner som nämnvärt ligger högre än kollektivavtalens lägstanivåer. En lokalvårdare tjänar i snitt strax under 20 000 kronor enligt statistik från lönestatistik.se, det är till och med lägre än vad kollektivavtalet medger.

Detta beror på att heltidsanställningar knappt existerar inom dessa branscher, vilket gör att genomsnittslönen blir lägre än kollektivavtalets lägsta månadslöner.

LÄS ÄVEN: Riksdagens beslut: Entreprenörsansvar blir verklighet

Vissa traditionella LO-yrken har haft en betydligt bättre löneutveckling, framförallt inom byggbranschen, men även vissa delar av industrin. Där ligger genomsnittslönerna närmare 10 000 kronor över kollektivavtalens lägstalöner.

Hur kommer det sig att det ser ut så här? Svaret är enkelt, det är marknadens utbuds- och efterfrågansmekanismer som påverkar. Utbudet av arbetskraft inom servicesektorn är större, det finns helt enkelt betydligt fler som kan utföra jobben, än det finns arbetsgivare som kan tänka sig anställa.

Dessa principer styr priset på allt som säljs och köps, arbetsmarknaden är inget undantag, dock har kollektivavtalen begränsat denna negativa spiral för löntagarna.

LÄS ÄVEN: Alliansens inträdesjobb – högst 14 700 i månaden

Sänks lägstalönen för grupper som har en genomsnittslön som ligger på en liknande nivå, kommer även denna att följa med, eftersom utbudet kommer att pressa ner densamma.

Moderatförslaget innebär att ungdomar och nyanlända skall konkurrera med en lägre ingångslön än redan anställd personal eller potentiell anställningsbar personal.

På detta sätt slår man sönder kollektivavtalsmodellen och givetvis kommer denna konkurrensfördel pressa löner och anställningsvillkor ännu mer.

LÄS ÄVEN: Etableringsjobb: Nu är uppgörelsen klar

Lokalvårdaren som arbetar 80 procent och tjänar cirka 18 209 kronor innan skatt, har en visstidsanställning hos en arbetsgivare som ser en möjlighet att spara en slant genom att tillämpa den nya moderata lönesänkarmodellen.

Med moderaternas inträdesjobb kan lokalvårdarens arbetsgivare istället deltidsanställa en nyanländ eller en person som är 23 år eller yngre för 12 800 kronor i månaden. Visstidsanställningen upphör och alternativet istället för arbetslöshet är att acceptera en liknande lön för att kunna konkurrera med moderaternas inträdesjobb.

Moderaternas förslag leder till lägre löner, eftersom dessa öppnar upp för underbudskonkurrens inom sektorer där genomsnittslönerna ligger på samma nivå som kollektivavtalens lägstalöner.

Hans Andersson
medlem i Elektrikerförbundet

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Anna Norling: ”Vi måste samarbeta över gränserna”

KRÖNIKA ”Arbetare måste samarbeta över gränserna. Vi måste sluta att se andra arbetare som våra motståndare”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling. Arbetsmarknaden är global. Vi arbetar över gränserna. Vi får kolleger som är uppvuxna i andra delar av världen. Det är i grunden något positivt.

Sven Höckert: ”Vikten av kollektivavtal med utländska företag”

DEBATT ”Ingen på Svensk arbetsmarknad tjänar på denna typ av snedvriden konkurrens och dumpning av den Svenska modellen”, skriver Sven Höckert. Avtalsteckning med utländska företag är inte lätt och oftast anser de bara att facket är något ont och att det inte finns någon skyldighet att teckna kollektivavtal i Sverige.

”Vi ska inte behöva riskera vår hälsa”

DEBATT Det dör fler i arbetsplatsolyckor än i skjutningar här i landet VARJE ÅR. Ändå finns det partier som vill minska på arbetsmiljöinspektörer och försämra våra villkor på arbetsmarknaden, bara för att företagen ska kunna tjäna några kronor till.

Hans Andersson: ”Almedalsveckan – en fars i lobbyism”

KRÖNIKA ”Folkviljan lyser nog med sin frånvaro i Almedalen. Visst förekommer det politiskt käbbel, men mest äts det gratissnittar och dricks rosévin”, skriver Hans Andersson, ombudsman Östergötland och Södermanland. Besökte Gotland sista helgen i juni under sommaren, det var vackert så det förslår.

Ingemar E L Göransson: ”Att adoptera nyliberal politik inte rätt väg för S”

KRÖNIKA ”Fienden är inte invandraren, flyktingen, arbetaren från annat land fienden är dem som sitter på kapitalet, dem som idag skriver ’berättelsen’ och lyckas ställa arbetare mot arbetare”, skriver Ingemar E L Göransson. Jag förstår inte jublet och de lättade suckarna efter EU-valet. Jag gör det bara inte.

Claes Thim: ”Vilket århundrade lever Svenskt Näringsliv i?”

DEBATT ”Så fort det är dags för avtalsrörelse så ska de måla upp en bild om hur dåligt det går för Sverige och konstigt nog är de alltid vi arbetare som ska stå tillbaka”, skriver Claes Thim.

Sofie Eriksson: ”Varken bensinuppror eller klimatångest är på skämt”

KRÖNIKA ”Det är inte konstigt att människor blir förbannade. Saker har tagits ifrån folk under lång tid utan att ett så kallat ’effektivt alternativ’ funnits på plats”, skriver Elektrikerns krönikör Sofie Eriksson.  Föröka er innan döden. Förra årets varma och torra sommar stressade skogarna att producera för apokalyps. Och träden svarade.

Jonas Wallin: ”Industrin ska inte längre få styra löneökningen”

LEDARE ”Eftersom lönemärket i huvudsak sätts i procent så innebär det att löneklyftor ökar. Ju högre lön du har desto mer utväxling i kronor får du”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin.  Under hela min tid som ordförande har jag påtalat i LOs styrelse att det så kallade märket, som industrins parter sätter, är för lågt.

Elektrikerns kulturtips #4: Skandaler och hemligheter

Podden: Snedtänkt med Kalle Lind, Om politiska affärer. Det här är underbart nördigt för den som gillar 1900-talshistoria och politiska skandaler. I två långa avsnitt listar programledaren Kalle Lind och statsvetaren Nils Gustafsson sina tio bästa svenska politiska skandaler.

Anton Levein: ”Vem äger marken?”

KRÖNIKA ”Finns det någon fråga, utöver de fackliga frågorna, som jag skulle vilja väcka i Europa så är det den om en europeisk allemansrätt”, skriver Anton Levein. Allemansrätten är en nordisk frihet. Den är bra för folkhälsan och tillgängliggör en enkel semester för den som vill upptäcka miljön utanför städerna.

Johnny Ekdahl: ”Reformisterna – ett hopp för S”

DEBATT ”Jag är övertygad om att Reformisterna är en av de nycklar som kan öka vår påverkan för våra fackliga frågor”, skriver Johnny Ekdahl. På El-Sossens årsmöte så beslutades det enhälligt att vi skulle donera 5 000 kr till S-föreningen Reformisterna, med nedanstående förklaring om varför.

Anna Norling: ”Alla måste förstå vikten av att vara med i facket”

KRÖNIKA ”Det borde inte heller vara så att anställda väntar med att gå med i facket till dess att något väl har hänt. För då är det ofta försent”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling. Vi fick gå på dan. Och när den 25:e kom så kom inga pengar, och ägaren svarade inte i telefon. Jag pratar med en av Elektrikerförbundets medlemmar i Västsverige.

”Ensam är sällan stark – och det är inte så kul heller”

KRÖNIKA ”Elektriker, snickare, rörmokare och målare har alltid fått samarbeta och samsas om de ytor som finns på ett bygge. Detta ger bra tålamodsträning speciellt om vissa yrkesgrupper eller individer anser att de har företräde framför alla andra”, skriver Per Lawén. Deadlineklockan tickar oroväckande fort. Folk knuffas och trängs överallt för att komma fram.

”Totalt misslyckat försök att göra Almedalen sexigare”

RECENSION ”Det här verkar ha ambitionen att vara House of Cards-smart. Men svensk politik är snarare Benny Hill. Och Almedalen är ett kollo för vår politiska elit”, skriver Arbetets kulturredaktör Johannes Klenell (som sett tv-serien Den inre cirkeln, baserad på Moderaternas gamle strategs bok I maktens öga).

”Ett elektrifierat Sverige behöver fler kvinnor i el-branschen”

DEBATT ”Låt jämställdhet bli en av de viktigaste frågorna för företagen att jobba med de närmaste åren”, skriver debattörerna.  Sverige står inför en gigantisk omställning med en elektrifiering av stora delar av samhället. Men redan idag saknas uppemot 10 000 elektriker. Branschen är en av de mest ojämställda med bara 2 procent kvinnor.