• Foto: Gidlunds förlag

  • Hiphopgruppen Kartellen. Foto: FREDRIK PERSSON / TT

2018-01-19

KULTUR


Recension

”Kåklåtar – fängelsevisor som identitetsmarkör och kulturarv” av Dan Lundberg

Utgiven av Gidlunds förlag


Musiketnologen Dan Lundberg lyfter fram det kreativa musikskapandet i landets fängelser genom flera decennier. Det handlar om fängelsevisor eller ”Kåklåtar” till dagens gangstarap i form av Kartellen. Här snackar vi både folkkultur och även politisk kamp.

Brottslingen, den missanpassade, har alltid varit ett spännande ämne genom människans historia. Vi tycks aldrig få nog av brott och straff. Populärkulturen översvämmas av underhållningsvåld i både böcker, filmer och TV-serier.

I boken ”Kåklåtar får vi ta del av skillingtryck, fängelsevisor och kåklåtar till dagens gangsta-rap. I skillingtrycken kom internen inte själv till tals. Det var texter skrivna av andra personer. I fängelsevisorna var det däremot äkta vara precis som det är inom rapmusiken. Inga sköna omskrivningar utan hårt och rakt på sak. Texternas innehåll kan förstås verka stötande för känsliga personer och politiska motståndare.

Det är docenten i musikvetenskap Dag Lundberg, tillika chef för Arkiv- och biblioteksavdelningen vid Musikverket, som presenterar sin forskning i ämnet. Det är onekligen en originell och mycket välgörande insats för den som månar om en kultur som uppstår bland människor som befinner sig i utsatta livssituationer.

LÄS ÄVEN: Ingemar E. L. Göransson: ”Arbetarrörelsen har svikit sin kulturpolitik”

Forskningen visar bland annat att intresset för fängelsevisor ökade under 1960- och 70-talet. Svenskt visarkiv samlade in visor på olika fängelser i två olika projekt. Syftet var att dokumentera en marginaliserad grupp av människor. Arbetet breddade synen på kulturarvet. Här ingick även kartläggning av tornedalsfinsk, finsk och samisk musik. Visarkivet samlande även in gatumusik, resandesånger, barnkultur (klapplekar och ramsor på skolgårdar).

Det var ett seriöst försök att bredda och bevara det som vi kan kalla folkkultur. Den står ju i bjärt kontrast till den gamla konservativa nationalromantiska drömmen om ett kulturellt homogent samhälle som på nytt fått fotfäste i den högerkonservativa och nationalistiska rörelsen. I deras tankefigurer finns i stort sett ingen plats alls för minoriteter eller subkulturer i den nationella historieberättelsen.

I boken ”Kåklåtar” kan du bland annat läsa om Jailbird Singers mycket korta men framgångsrika karriär. Här var dalkarlen och kultfiguren Tore ”Masen” Eliasson en av gruppmedlemmarna. Den stora förgrundsgestalten i sammanhanget var annars Lennart ”Konvaljen” Johansson. Han fick en kommersiell karriär på flera år tack vare musik- och proggrörelsen på 1970-talet, ” en sån där snubbe som kunde spela”.

Anledningen var att skivbolaget Musiknätet Waxholm, MNW, gav ut LP-skivan ”Kåklåtar” med bland annat ”Konvaljen”. Det mycket tidstypiska omslaget utgjordes av konstverket ”Jag har fastnat i straffmaskinen” av Bosse Kärnes.

LÄS ÄVEN: Ulf Lundén: ”En respektfull hyllning till arbetaren”

Gunilla Thorgren var drivande i projektet. Hon arbetade som socialassistent på Österåkeranstalten. Gunilla kom i kontakt med interner som både spelade instrument och sjöng. Arbetet med skivan blev en del i kampen för att förbättra villkoren på landets fängelser. Det fanns internationella historiska förebilder i straffångarna James ”Iron Head” Baker och Huddie William Ledbetter (Leadbelly).

Gunilla Thorgrens bild av fångarna som ”farliga individer” ändrades snabbt. Hon säger: ”Vad jag mötte var vanliga människor med ovanligt många problem. Vad jag mötte var barn av underklassen med ekonomiska svårigheter, med giftproblem, utan utbildning, utan bostäder, utan sociala kontakter – hänvisade åt ett hänsynslöst förtryck.”

Det var ett citat som lika gärna hade kunnat passa i en av hiphopkollektivet Kartellens texter. Här finns fler beröringspunkter med 1970-talets kåklåtar. Fängelsejargongen har bytts ut mot förortssvenska, men där finns samma distansering från samhället och samma känsla av övergivenhet.

LÄS ÄVEN: När svenskarna var invandrarna

Från fängelset Hall berättas det att 10-15 procent av de intagna skriver olika rapptexter. Rappandet sägs fungera som terapi. På kvinnofängelset Hinseberg gjorde sångerskan och kompositören Sara Thuresson ett musikprojekt 2015-2017. Texterna till skivan är skrivna av de intagna och berättar om både drömmar och personliga tillkortakommanden.

Det här är viktiga insatser för att hålla kulturarvet levande, som breddar, fördjupar och bråkar med den självgoda bilden av vår gemensamma historia, motsånger och berättelser som handlar om människor som inte representerar vinnarna i ett samhälle.

Ulf Lundén
ulf.lunden@mittmedia.se

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Claes Thim: ”Större risk att dö på jobbet än att bli skjuten”

DEBATT ”En dödsskjutning leder oftast till stora tidningsrubriker och bästa sändningstid i tv. En död arbetare får knappt en notis i samma media. Hur kommer det sig?”, skriver Claes Thim. Första arbetsdagen för året och jag börjar med att summera arbetsmiljöåret som varit.

DEBATT: ”Stoppa oseriösa kurser för ställningsbyggare”

DEBATT ”Det går inte att lita på utbildningsbevisen som utfärdas av oseriösa aktörer. Människor riskerar att utsättas för livsfara”, skriver Gustaf Gedda och Håkan Carlsson. Sverige växer. Snart blir vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler.

Ulf Lundén: ”En arbetarklasshjälte för vår tid”

LITTERATUR (Michael Enggaards debutroman Ynkrygg. Utgiven av Bokförlaget Polaris.) ”Romanhjältar från arbetarklassmiljöer hör inte till vanligheterna och upplösningen hör till det mer vederkvickande slaget”, skriver Ulf Lundén. Michael Enggaards debutroman Ynkrygg utspelar sig på en bilverkstad och i en boxningsring i Köpenhamn.

David Fernhed: ”Kapitalismen är precis så hård och kall som Scrooge”

”Och kapitalismen är precis så där hård och kall som Scrooge. Det enda som räknas är vinsten på satsad krona”, skriver David Fernhed. Med smink i hela ansiktet, lite för trånga byxor och en storväst i beige manchester sitter jag i logen. Jag väntar. Jag väntar på att få gå upp på komedianternas scen och spela min roll.

Jonas Wallin: ”Fler bränder i juletid!”

LEDARE ”Vi vet, utan att kunna bevisa det, att många husägare gör egna elinstallationer och speciellt i äldre hus så är det obehöriga som utfört elinstallationen”, skriver förbundets ordförande Jonas Wallin. Nu lackar det mot Jul. Flera av oss ser fram emot lite ledighet och mysiga dagar med familj och vänner.

Ulf Lundén: ”Bankskandalerna fortsätter och vinnare förblir skurkkapitalismen”

KRÖNIKA ”Girigheten finner inga gränser. Bolags- och finanseliten hör till den högsta kasten. De får ofta sin vardag betald av sin arbetsgivare. Det är gratis hotellnätter, fria luncher och transporter med mera. Staten delar ut bidrag till städhjälp. Den ekonomiska eliten struntar blankt i vem som bildar ny regering i Sverige.

Claes Thim: ”Vi arbetare är de största förlorarna med denna budget”

DEBATT ”Vi arbetare är de största förlorarna med denna budget, de största svikarna är Centerpartiet och Liberalerna”, skriver Claes Thim. Here we go again. Moderaterna och Kristdemokraternas budget kommer gälla 2019 då den gick igenom riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna.

DEBATT: ”Ena handen vet inte vad den andra gör”

DEBATT ”Det sorgliga är att denna inkompetens och en tandlös tillsynsmyndighet gör att elnätskunderna, som inte kan freda sig, får bära hela notan för felaktiga reinvesteringar”, skriver debattören. Jag har varit anställd hos och arbetat inom olika energibolag i över 20 år. Därvid hade jag många kontakter med andra energibolag.

Anna Norling: ”Det finns olika människor överallt – även inom elektrikeryrket”

KRÖNIKA ”Att Madeleine nu öppet berättar om den väg hon valt att gå betyder mycket. Dels för andra transpersoner, som kan se att de inte är ensamma med att känna som de känner, dels för oss alla. Att vi får hjälp med att förstå att det finns olika sorters människor överallt”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

En spådom in i framtidens elektrikerbransch

KRÖNIKA ”Den som har förmåga att förutse framtiden är förmodligen den som bäst har förmågan att ändra sig när nya rön visar annorlunda fakta”, skriver Per Lawén. Ur högtalaren dunkar Phil Collins på trummorna i In the Air Tonight, och i ishockey-VM får Sverige däng av Sovjet med 1-13. På almanackan står det 1981.

Anna Norling: Vi måste täta glappet mellan stolarna

KRÖNIKA ”En önskan för denna nya mandatperiod vore att såväl politiker som tjänstemän såg dessa maskor, dessa glapp mellan stolarna. Och insåg att det handlar om människor. Människor som inte blir friskare av att fattiggöras”, skriver tidningens redaktör Anna Norling. ”Ingen ska ramla mellan stolarna”.

Jonas Wallin: ”Det var vi som gjorde det”

LEDARE ”När valresultatet då kom in, så var vi många som andades ut. Visst hade de gått framåt, men långt ifrån så mycket som alla trodde att de skulle göra. Och det var vi som hade gjort skillnad”, skriver förbundets ordförande Jonas Wallin. Det var kväll, den nionde september. Vallokalerna skulle stänga.

DEBATT: Varför är inte pensionärer välkomna på Elmässan?

Bild: Pixabay DEBATT (Kommentar från Easyfairs, som anordnar Elmässan i Kista, följer efter debattexten.) Med anledning av det senaste beslutet att pensionärer inte har rösträtt i avdelningarna, detsamma gäller nu också för BESÖK av Elmässan i Kista.

Ingemar E L Göransson: Om att förstå nuvarande politiska kaos

KRÖNIKA ”Vänstern i bred bemärkelse har aldrig i modern tid varit svagare än idag. Den viktigaste orsaken till detta är att socialdemokratin lämnat reformismen och flyttat till mitten”, skriver Ingemar E L Göransson. Det är inte så svårt att förstå varför alliansen gjort sitt som politiskt projekt. Förutsättningarna har helt enkelt ändrats.

Per Eklund: “Är företagarnas Rot-statistik trovärdig?”

KRÖNIKA ”Människor är positiva till avdraget. Det är otvivelaktigt. Men frågan som ingen ställt än är hur positiva de är i en jämförelse med andra statliga satsningar”, skriver Per Eklund. Mycket av debatten runt Rot har en ideologisk grund. Vänsterpartierna är tveksamma till Rot och vänsterpartiernas väljare är emot Rot i högre grad.