SONY DSC

  • Johan Fredriksson, Henric Hagberg och Maria Wetterström Stålarm är yrkeslärare på el- och energiprogrammet vid Ållebergsgymnasiet i Falköping. Alla tre kommer dessutom från ett fackligt engagemang i Elektrikerförbundet. Foto: Per Eklund

  • – Man blir aldrig färdig. Som tidigare fackligt aktiv i Elektrikerförbundet ser man att Eio också gör ju en massa bra saker, säger Henric Hagberg. Foto: Per Eklund

  • Sen en tid har Ållebergsgymnasiet och Elektrikerförbundet ett gemensamt samarbetsprojekt med en skola och den fackliga organisationen i Ukraina. I våras var en grupp med lärare och fackligt aktiva elektriker på besök i bland annat Falköping. Till våren är det planerat att eleverna i trean ska åka till Kharkiv i Ukraina. Foto: Per Eklund

  • – Det är ett jättekul jobb. Andra dagen fick jag ta ansvaret för lektionsplanering och hålla kurser, säger Johan Fredriksson, som börjat som ellärare efter sommaren. Foto: Per Eklund

  • – Yrket är en sak, det pedagogiska en annan sak. Det tar några år innan man landat i det, säger Maria Wetterström Stålarm. Foto: Per Eklund

  • Foto: Per Eklund

  • Foto: Per Eklund

  • Steget från ett fackligt engagemang till ett engagemang för att utbilda elever är inte så långt menar de. Men steget till de pedagogiska kunskaperna är lite längre. Foto: Per Eklund

Tidigare var de tre fackligt aktiva elektriker. I dag är de lärare på el- och energiprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping.
– Vi har nog halkat in på lärarjobbet på ett bananskal alla tre, säger Henric Hagberg.

Ållebergsgymnasiet i Falköping har mer än 1000 gymnasieelever. Av dem går 35 elever på el- och energiprogrammet. Sju går sista året, tolv går i tvåan och 16 går första året.

För nio år sedan kom Maria Wetterström Stålarm till skolan. Hon hade då jobbat sju år som elektriker och då också deltagit på kvinnokonferenserna samt föreläst som skolinformatör på olika gymnasieskolor.

– Det handlar mycket om kontakter. Har man ett fackligt intresse har man också ett brinnande intresse för något mer, säger Maria, om vägen från yrkeslivet, fackliga engagemanget och in i yrkeslärarrollen.

LÄS ÄVEN: Ida och Moa på Ållebergsgymnasiet: ”Tjejer måste informeras bättre om elprogrammet”

Några år senare blev en av de tidigare lärarna hastigt sjuk. Henric Hagberg som jobbade med Unga elektriker och ofta haft skolinformation för eleverna, blev inlånad för några veckor under lärarens sjukskrivning. Hans inhopp blev längre och ganska snart blev han erbjuden en lärartjänst.

– De ringde en dag i december. En lärare var sjukskriven och jag blev inhyrd första veckorna. Jag älskar utmaningar. Det var kanske därför jag jobbade fackligt. Det är en förmån att få lära ut det jag älskar. Det är skitkul att jobba med ungdomar. Har man det fackliga engagemanget och intresset för branschen är det inte så långt steg. Fler borde pröva på, säger Henric.

I höstas blev åter en tjänst på skolan ledig och Johan Fredriksson fick jobbet. Johan har jobbat som elektriker i 19 år i Lidköping. De senaste tolv åren har det blivit fackligt arbete på heltid. Han var VK-ledare (ordförande) i VK 10 som består av en stor del av Västsverige förutom Göteborg. Han har också suttit i Elektrikerförbundets styrelse och haft en rad centrala uppdrag.

Men han valde att hoppa av det arbetet för att bli lärare på gymnasiet. Att alltid kunna åka hem på kvällen efter jobbet, var en viktig orsak till hans byte.

– Man fick kasta loss. Andra dagen stod jag ensam med eleverna i klassrummet. Det var tufft. Men det är kul nu när man fått lite koll på kurserna och eleverna och allt omkring, säger Johan.

LÄS ÄVEN: Bygg-läraren Åsa Söderström: ”Jag ska flytta fram gränsen”

Nästa år eller året därpå planerar Johan att börja yrkeslärarutbildningen. På skolan har lärarna som kommer från yrkeslivet möjlighet att läsa in den pedagogiska delen, och ägna en liten del av tjänsten till studier. På halvfart på högskolan tar det tre år att få lärarexamen. Både Henric och Maria har tidigare gått pedagogikutbildningen.

– Man har bara fler frågor och man ser på undervisningen på ett annat sätt efter pedagogutbildningen. Yrket är en sak, det pedagogiska en annan sak. Det tar några år innan man landat i det, säger Maria.

I höst har skolan blivit en ETG-skola.

– Vi vill inte stå still. Det är framåt som gäller. Det här ställer högre krav på oss. Nu utbildar vi ju mer renodlade installatörer. ETG handlar ju om installationselektriker, säger Maria.

Tidigare har man från skolan inte varit så intresserad av att bli en ETG-skola

– Det har förändrats. Det är ett helt annat tänk i dag. Pedagogiskt tänk och inte lika styrt. Vi upplever att det finns ett skoltänk. Hakar vi på nu kanske vi kan vara med och påverka, säger Maria.

– Men det blir inte lättare för oss. Det blir en utmaning. Vi måste vilja driva. Det ställer högre krav på oss lärare.

LÄS ÄVEN: Delade meningar om obligatorisk högskolebehörighet hos eleverna på el- och byggprogrammet

Henric Hagberg har ansvaret för anslutningen till ETG, som är ett nätverk med 42 skolor.

– Det är ett superviktigt samarbete. Man får en gemensam röst, säger han.

Han berättar att man från företagens sida är lite skeptiska till ETG.

– ”Varför ska vi betala lika mycket som en förstaårsmontör, för en som kan lika lite som en lärling”, säger Henric att han fått höra från företagshåll

– Jag brukar förklara att det är alla i branschen som satt riktlinjerna och det är ju bevisat att han kan mer. Det är ju branschen som äger ETG och det ska ju matcha det branschen vill, säger Henrik.

En hel del av skolans arbete går ut på ett samarbete med de lokala elföretagen. För att företagen ska få ny personal med rätt kompetens och för att lotsa ut elever i arbetslivet. En gång per termin har man ett programrådsmöte med branschen på orten.

LÄS ÄVEN: Regeringen satsar på fler yrkeslärare

Bravida är störst på orten. Sen finns en rad lokala företag och samarbetet är väl inarbetat. Och företagen får ju faktiskt ny kunskap när nyutbildade elektriker kommer ut på företagen.

– Våra elever har med sig kompetens ut som kan gynna företagen, säger Maria.

Henric är kritisk till att det finns ett glapp mellan branschens behov och Skolverkets mål.

– Vi saknar den gemensamma rösten. Det är Skolverks som styr utbildningen och så har vi en bransch som har synpunkter vad vi borde ha i utbildningen. El-lärarna sitter mitt emellan. Branschen och Skolverket borde samarbeta mera. Det är lite för mycket Stockholmstänk, säger Henric, som utvecklade de här tankarna mer som föreläsare vid ett seminarium vid Elmässan i Kista.

Just nu är frågan konkret hur man ska få in den nya Elsäkerhetslagen. Den finns inte med i Skolverkets krav.

Nu försöker man också jobba hårdare för att få in tjejer på elprogrammet. I Sverige var det bara 143 tjejer av totalt 4000 som gick ut i våras. Tillsammans med Bygg- och Transportprogrammet på skolan tog Maria initiativ till en yrkeskväll för tjejer. Man bjöd in från klass åtta och klass nio. Det fanns kvinnliga representanter från branscherna.

– Vi har pratat om det i tre år. Nu kom vi till skott. Det kom 15 tjejer. Nu har vi två tjejer i ettan som dock kom av sig själva utan yrkeskvällen, säger Maria.

LÄS ÄVEN: Håkan blev årets yrkeslärare i Skåne

I höst kommer en ny yrkeskväll att anordnas och då vill man ha information för sjuorna också, och tillsammans med Industriprogrammet inriktning träteknik.

– Vissa tjejer kan behöva två år på sig att fundera över ett yrkesprogram. Vi bjuder in studievägledarna också, säger Maria.

Just nu diskuteras i Riksdagen att högskolekompetens ska vara standard på yrkesprogrammen.

– Jag kan tycka att det är bra med högskolekompetens, men det får inte bli att man tar bort de yrkestekniska ämnena. I så fall får man ta bort en gymnasiegemensam kurs. Allt man plockar bort blir det sämre, säger Maria.

På Ållebergsgymnasiets el- och energiprogram läser ungefär hälften in en grundläggande högskolekompetens, varav alla i trean.

Per Eklund