• Foto: Pixabay/Edit

Det börjar röra på sig. Det tidigare så orubbliga läget mellan arbetsgivare och fack i fråga om nya system för att få fler nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden verkar mjukna. Nu har parterna åtminstone påbörjat förhandlingar.

I början av oktober satte sig en delegation bestående av representanter från fem av LO:s medlemsförbund (IF Metall, Kommunal, Handels, Pappers och Målarna) i förhandlingar med alla sektorer inom Svenskt Näringsliv. Dessutom deltog tjänstemannafacket Unionen. Alla LO-förbund utom Transport står bakom LO:s delegation.

Syftet är att få till system för att underlätta för nyanlända invandrare och långtidsarbetslösa att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetsgivarsidan har tagit fram förslaget etableringsjobb, och facken vad de kallar utbildningsjobb. Än så länge står parterna långt ifrån varandra.

LÄS ÄVEN: Den tudelade arbetsmarknaden – två helt motsatta bilder

Men bara det att parterna satt sig ned i förhandling är ett framsteg. LO har vid upprepade tillfällen bjudit in Svenskt Näringsliv för att förhandla om fackens förslag om utbildningsjobb. Svenskt Näringsliv har dock varit avvisande. Tills nu då, vill säga. Svenskt Näringsliv har inte velat förhandla med LO centralt, utan branschvis. Och så ser det nu också ut att bli.

I vågskålen ligger också risken att politiken blandar sig i lönebildningen. Alliansens förslag om så kallade ”inträdesjobb”, som tidningen Elektrikern rapporterade om i septembernumret, innebär lönenivåer på 70 procent av ingångslönen – maximalt 14 700 kronor före skatt.

Urban Pettersson, förhandlingschef Elektrikerförbundet.
Foto: Tomas Nyberg

Urban Pettersson är förhandlingschef för Svenska Elektrikerförbundet. Han förklarar att just nu handlar det om att förhandla om ett ramverk, inga detaljerade regler – och inga lönenivåer.

– Vårt förslag är jobb kombinerat med utbildning, där arbetsgivaren under en period inte behöver betala full lön. Ungefär som vårt lärlingssystem. Men vi har också uttalat att vi särskilt vill skydda våra lärlingssystem, så det ska inte inskränka på det.

LÄS ÄVEN: Rekordlåg arbetslöshet bland inrikes födda

Vi befinner ju oss just nu i en situation där det råder arbetskraftsbrist, inte minst gäller det elektriker. Behövs det verkligen ett nytt system där arbetsgivarna ska betala mindre för arbetskraften? Ser du inga risker?

– Det finns alltid en risk att någon kommer att försöka missbruka systemen. Det är därför vi ger oss in och förhandlar om det här, så att vi har kontroll, så att vi kan få till överenskommelser, inte minst lokalt. Vi behöver möta den här vågen som inte klarar av de krav som finns på arbetsmarknaden.

LÄS ÄVEN: ”Procent, slavarbete, facklig etik och fulel”

Urban Pettersson säger att just i elektrikerbranschen skulle nog inte de föreslagna utbildningsjobben bli så vanliga.

– Utbildningsjobben riktar sig mot dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. I vår bransch kräver det ofta lite mer kunskap för att komma in i yrket. Men det viktigaste för oss, för branschen, är att folk ska lära sig yrket. Inte att betala lägre löner.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


LO:s förslag om utbildningsjobb

Målgruppen är arbetslösa 25-45 år med grundskoleutbildning men utan gymnasieutbildning. LO:s modell med utbildningsjobb innebär att den anställde har ett reguljärt arbete och därutöver genomför reguljär utbildning utanför arbetsplatsen.

LO vill se ett särskilt studiestöd kopplat till utbildningsjobben som är mer generöst än de studiemedel som finns idag. Detta är viktigt dels för att säkra en rimlig levnadsstandard, och dels för att ge goda incitament till att studier bedrivs parallellt med arbete.

LO menar också att för att arbetsgivarna ska vara intresserade av att teckna dessa avtal kommer lönekostnader behöva avvika från befintliga avtal. Inga lönenivåer är ännu föreslagna.


Svenskt näringslivs förslag om etableringsjobb

Förslaget kommer ursprungligen från Teknikföretagen. Förslaget innebär att arbetstagaren själva ska göra upp om en lön med arbetsgivaren på minst 8 000 kronor per månad – en lön som ska vara skattefri och fri från arbetsgivaravgifter. Staten ska sedan fylla på med samma summa, vilket i slutänden skulle ge den anställde en skattefri nettolön på 16 000 i månaden.

I Teknikföretagens förslag ingår att personerna med etableringsanställning inte omfattas av LAS.


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Fackligt missnöje mot förslag om ändrad strejkrätt

Sista januari går remisstiden ut för regeringens förslag om ändrad strejkrätt. Såväl fack som arbetsgivare står bakom. Men inom LO-förbunden bubblar ett missnöje, skriver Arbetet. I sista stund, när politikerna var på väg att ändra strejkrätten, enades parterna om en lösning som inte rubbar arbetsmarknadens maktbalans.

Facktoppar räds inte ny mandatperiod: ”S har inte sålt ut sin själ”

Januariavtalet har väckt facklig ilska, inte minst gällande förändrad arbetsrätt. Men fackliga representanter ser ändå positivt på den kommande mandatperioden. Saltsjöbadsavtalet kom till efter politiskt tryck, säger IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet. Annie Lööf var först ut.

Ett mänskligt maskineri planerat i minsta detalj

Det dunkar, slamrar och tjuter. Doften av trä och målarfärg är påtaglig i den stora lokalen i Piteå. Alla vet precis sin uppgift här. Den som är ny får lära sig exakt vilka moment den ska göra, i princip vilket steg den ska ta, säger David Lidström, kvalitetsansvarig för målning på Lindbäcks husfabrik i Piteå.

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän växer

Lönegapet mellan kvinnor och män krymper, och utjämningen har varit ovanligt stor de senaste åren, visar LO:s lönerapport. Men löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän växer, skriver Arbetet. År 2000 utgjorde medellönen för kvinnor 81 procent av medellönen för män.

Byggföretagare rånad och skjuten – två anställda får fängelse

Medarbetarna tyckte att de fått för lite betalt, och anlitade därför hjälp för att råna sin chef. I förra veckan dömdes fem av de inblandade i tingsrätten, skriver Byggnadsarbetaren. De två männen tyckte inte att de fått ut rätt lön av en byggföretagare utanför Stockholm.

Stefan Löfven statsminister igen – 131 dagar efter valet

Tredje gången gillt för Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Efter två nederlag i riksdagen – nu är han vald till statsminister igen. Lång dags färd mot natt men Sverige har nu fått en statsminister igen, 131 dagar efter riksdagsvalet 2018. Detta skriver Arbetet.

Lista: Här är de mest lästa artiklarna från 2018

Otillåtet hemmafixe, asbest, lönenivåer och dödliga arbetsplatsolyckor. Det är vad några av de tio mest lästa artiklarna på Elektrikerns sajt handlat om under 2018. Har du läst dem? Här nedan hittar du listan. 1.

Skattesmäll för LO Mediehus: ”Vi kommer att överklaga”

LO Mediehus har dömts att betala miljonbelopp till Skatteverket. Domen kommer att påverka alla medlemstidningar för ideella föreningar och organisationer i landet. Vi kommer att överklaga, säger Robert Jonsson, vd för LO Mediehus. Domen i Förvaltningsrätten är resultatet av en tvist med Skatteverket.

Infranord döms efter olycka med ljusbåge

Ljusbågen orsakade den anställde brännskador i ansikte, på händer, bröst och underarmar. Nu döms Infranord att betala 150 000 kronor för arbetsmiljöbrott, skriver Sekotidningen. Det var i juni 2017 som olyckan inträffade.

”Billigt kontrakteras folk som segregeras” – och andra dikter av Mats Hammarlund

Här nedan följer en samling dikter av Mats Hammarlund. Förutom skrivandet har denne jobbat inom byggbranschen, mest som snickare och timmerman på byggen i Stockholm, men även på LO-TCO Biståndsnämnd. Dikterna är: 1. Livsviktigt 2. Byggfolk 3. Billigt kontrakteras folk som segregeras 4. Dolda risker 5. Döden passar på 6.

Kubal är räddat – sanktionerna hävs

Sanktionerna mot Kubals ryska ägare Rusal tas bort efter ett beslut i den amerikanska kongressen. På aluminiumfabriken i Sundsvall är lättnaden stor, skriver Arbetet. Sedan april i fjol har sanktionshotet legat över Kubal, som vid flera tillfällen varit nära att stängas ned. Men varje gång har man räddats av tillfälliga förlängningar.

”Bra arbetsmiljö är inte gratis”

En tudelad arbetsmarknad, arbetsmiljöslarv och resursbrist hos polisen. Arbetet frågade politiker, fack och arbetsgivare varför dödsolyckorna sker och vad som behöver göras. Nyligen lämnade sex S-ledamöter i riksdagen en motion med rubriken Omtag för nollvision om dödsolyckor på arbetsplatserna.

55 liv släcktes på jobbet 2018

Trots nollvisionen för dödsolyckor på jobbet kom 55 personer aldrig hem från sitt arbete under 2018. Det är den högsta siffran på flera år. Män i arbetaryrken. Det är de som oftast omkommer i arbetsplatsolyckor, visar Arbetets genomgång. De faller, de kläms ihjäl och de dör i trafiken.

Lista: De miste livet på jobbet 2018

55 människor miste livet på jobbet i fjol. I ett tjugotal fall pågår fortfarande förundersökning om arbetsmiljöbrott. De olyckor där åklagaren lagt ner utredningen är markerade som nedlagda. Listan är sammanställd av tidningen Arbetet.

Tjuvstartade bygge – straffas med rekordböter

Bygget började för tidigt, innan tillstånden var klara. Nu straffas Mälarenergi Elnät med en rekordstor byggsanktionsavgift, skriver VLT. Mälarenergi Elnät hade för bråttom när en ny transformatorstation skulle byggas vid Energigatan på södra Nibble. När väl bygglovet och startbesked kom hade markarbetet redan påbörjats.