De som besöker det svenska träteknologibolaget Modvions vindkrafttorn i trä på Skaraslätten, som byggs åt Varberg Energi, brukar bli besvikna. Det ser nämligen ut som ett helt vanligt vindkrafttorn. Till och med kulören är densamma.

­– Det är först när man kommer på insidan som skillnaderna märks, säger Stefan Salomonsson.

Träväggarna är 350 millimeter tjocka och där innanför luktar det trä. – Det är både varmare och känns mer ombonat än i ett vanligt ståltorn, tycker Stefan Salomonsson.

Han berättar att även akustiken är behagligare.

– Om du tappar något så skramlar det inte. Det blir bara en duns.

Stabilare med trätorn än ståltorn

Han tror på fler trätorn i framtiden. En fördel han ser med dem är att de är stabilare än ståltornen på de högsta höjderna.

– Ståltorn svajar mer.  Med ett trätorn kan du komma upp på en högre höjd utan att behöva montera in dempfunktioner för att hålla det i rätt svängning.

En annan skillnad är att trätornet inte är ihopsatt med bultförband.

En vy av ett trärör i ett rum.
Så här ser det ut inne i trätornet.

– Rent installationsmässigt är kabeldragningen precis som i ett vanligt ståltorn. Men det som gör det här så världsunikt är att vi har limförband i stället, säger Stefan Salomonsson.

Han berättar att alla tornets sju 15-meterssektioner sätts ihop ståendes.

– Belysning, fast armatur och all elinfrastruktur. Allt har installerats på höjden. Vi har dragit upp eller firat ner kablar, beroende på hur stora och tunga de varit.

– Sedan har vi stripsat fast dem på kabelstegar. Vi har haft selar och jobbat oss uppifrån och ner, säger Stefan Salomonsson.

När Elektrikern ringer upp återstår bara två sektioner innan tornet är uppe på sin slutliga höjd på 105 meter.

Ingen stor brandrisk för vindkraftverket

Inne i tornet finns en särskild ställning som använts vid monteringsarbetet av sektionerna till tornmodulen, berättar Stefan Salomonsson.

– Det är plattformar som vi går upp och ner mellan.

Stefan Salomonsson är utbildad serviceelektriker och har även en bakgrund som linjemontör.

En flygfoto över ett vindkraftverk i en skog.
Så här såg det ut när tornet stod klart.

Det här uppdraget fick han efter att han i många år hade jobbat som resemontör och sedan gått över till att driva egen konsultfirma inom vindkraft.

– Jag håller på med projektledning, inspektioner och teknisk support inom främst högspänning, säger han.

Eftersom tornet är byggt i trä kan man kanske tro att det lättare kan uppstå bränder. Men bolaget Modvion har enligt Stefan Salomonsson gjort flera tester som visar att det inte finns någon stor brandrisk.

– Eftersom tornet är byggt i laminerat trä, plywood i hårt pack, måste man tillföra en enorm mängd energi för att det ens ska bli glöd. Och så fort du tar bort energin slocknar den av sig själv.

Finns det risk att hackspettar lockas till trätornet?

– Nej, inga hackspettar kan komma och hacka i tornet. Det är lite väl glatt yta. Han får inte in klorna i färgen, säger Stefan Salomonsson och skrattar.

Modvion räknar med att tornet ska vara i drift redan i höst.  

Klimatvänligare med trätorn

Enligt träteknologibolaget Modvion blir trätornet mer klimatvänligt än ett ståltorn genom att utsläppen av koldioxid minskar jämfört med om tornet är byggt i stål.

”Tornet är den delen av ett vindkraftverk som brukar ge de största koldioxidutsläppen. Samtidigt lagrar materialet i sig kol. Resultatet är ett koldioxidnegativt torn som binder mer kol än vad som släpps ut under produktionen”, skriver bolaget på sin webbsajt.

Modvion har arbetat fram ett vindkraftstorn som med ett patenterat modulkoncept möjliggör sänkta tillverkningskostnader och även effektivare transporter när höga torn ska installeras.

Verksamheten delfinansieras av Energimyndigheten, Västra Götalandsregionen och EU-programmet Horizon 2020 EIC Accelerator.