Industrifacken kräver 4,4 procent: ”Vi vill värna de med lägst lön”
Facken inom industrin kräver löneökningar på 4,4 procent inför avtalsrörelsen 2023. Det är det högsta kravet någonsin i industriavtalets historia.
– Sammantaget finns det goda skäl att växla upp löneökningstakten, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.
Eva Guovelin, förbundsordförande Livs, Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall och Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS.
Facken inom industrin, IF Metall, Unionen, Sveriges ingenjörer, GS och Livs, presenterade i dag sin gemensamma avtalsplattform inför avtalsrörelsen 2023.
Ett ettårigt avtal är utgångspunkten när de kräver löneökningar på 4,4 procent, en höjning av lägstlönerna med 1600 kronor och ytterligare avsättningar till deltids och flexpensioner.
Marie Nilsson, förbundsordförande på IF Metall konstaterar att det är länge sedan facken inom industrin hade med en gemensam satsning på lägstlöner i avtalsplattformen.
– Men vi tycker med tanke på hur det ut att det är viktigt att värna dem med de allra lägsta lönerna, säger hon.
En positiv utveckling
Facken inom industrin motiverar en höjning av löneökningstakten med att det är en positiv utveckling av svensk konkurrenskraft, god lönsamhet i svenska industriföretag och hög sysselsättning i Sverige.
De har även vägt in hur löneutvecklingen ser ut i Europa.
Men de anser att det är viktigt att löneökningstakten inte ska driva på inflationen ytterligare. Därför bör parterna fortsätta använda Riksbankens inflationsmål på runt två procent som ankare.
– Det ska gälla både när inflationen är låg och när den är hög. Skulle vi försöka kompensera oss med löneökningar som är lika höga som inflationen så blir det bara ännu högre inflation och mer räntehöjningar. Det gagnar inte våra medlemmar. Det kan leda till urholkade löner och ökad arbetslöshet, varnar Marie Nilsson.
LO kräver samma löneutrymme
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, konstaterar att tillgänglig statistik pekar på att inflationsmålet ska kunna nås i slutet på nästa år eller början på 2024.
– Vårt mål är att komma tillbaka till reallöneutveckling så fort det bara går.
Att finansministern varnar för sämre ekonomiska tider har inte påverkat fackens bedömning.
– Den gör vi utifrån vad vi vet i dag är en långsiktigt hållbar löneökningsnivå, där vi vare sig tar hänsyn till eller jagar kortsiktiga inflationsnivåer. Det gäller också synen på konjunkturen, säger Martin Linder, förbundsordförande för Unionen.
LO:s styrelse har nu beslutat att även LO-förbunden kräver ett löneutrymme på 4,4 procent plus en låglönesatsning som innebär ett löneutrymme på 1 192 kronor för de som tjänar under 27 100 kronor.
Det här är ”märket”
Lönenormeringen, också kallad ”märket”, innebär att den löneökningskostnad som industrins parter kommer överens om i avtalsrörelsen fungerar som norm för hur höga löneökningarna får bli i de övriga avtalen på arbetsmarknaden.
Industrins parter är: fackförbunden IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer och arbetsgivarorganisationerna Grafiska Företagen, IKEM, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Gröna Arbetsgivare, Teknikföretagen, TEKO och TMF.
