Det är i Svenska Dagbladet som de fem förbunden (Elektrikerna, Målarna, Fastighets, Seko och Byggnads) lanserar sin modell.

”Kommande avtalsrörelse kommer att bedrivas i en dramatisk tid”, skriver förbunden och att ”inflationen nu når nivåer som inte ens de absolut vassaste prognos­makarna kunnat föreställa sig”.

Förbunden skriver att avtalskrav för att fullt ut kompensera för den höga inflationen riskerar att slå tillbaka, och ytterligare spä på inflationen.

”Men samtidigt kan det inte alltid vara våra medlemmar som ska ta ansvar för att exempelvis inflationen inte ökar mer än nödvändigt. Våra medlemmar ser till att samhället inte stannar, det ska även visa sig i lönekuvertet”.

Avstod under pandemin

De påminner om att förbundens medlemmar avstod löneökningar under pandemin. ”Det sved ordentligt i medlemmarnas plånböcker men det fanns en acceptans för att läget var extra­ordinärt.”

Nu är det dags att motparterna, men även företrädare för redan privilegierade grupper på arbets­marknaden tar sitt ansvar.

Det finns hur mycket pengar som helst till högavlönade chefer, men när lågavlönade arbetare kräver lite extra är det ett hot mot samhälls­ekonomin.

6F

”Vi har aldrig hört företrädare från närings­livets organisationer vara kritiska mot att en börs-vd:s lön höjs med tvåsiffriga procent­satser. Den förödande signal som skickas till våra medlemmar är att det finns hur mycket pengar som helst när det gäller löneökningar till redan högavlönade chefer, men när lågavlönade arbetare kräver lite extra, då är det ett hot mot hela samhälls­ekonomin.”

Det är med denna bakgrund som de fem förbunden nu lanserar en helt ny modell för ett krisavtal.

Målet är att stärka de lågavlönade grupperna på arbets­marknaden samtidigt som samhälls­ekonomin inte äventyras.

Lika löneökning för alla

Modellen bygger på att hela arbets­marknaden, oavsett lönenivå, får en månatlig löneökning med samma krontal.

Förbunden förklarar: ”Beloppet räknas ut genom att X procent multipliceras med den månatliga snittlönen i Sverige. Enligt SCB:s statistik är genom­snitts­lönen på svensk arbets­marknad 37 100 kronor. Exempelvis skulle då en löneökning på 5 procent på snittlönen innebär ett kronpåslag på 1 855 kronor per månad”.

En löneökning på 5 procent på snittlönen innebär ett påslag på 1 855 kronor per månad.”

6F

Det innebär att de arbets­tagare som tjänar under snittlönen får ett högre procentuellt påslag, och de med högre löner får en mindre procentsats.

Krisavtalet är tänkt att gälla alla på den svenska arbetsmarknaden, oavsett om du är vd på ett stort börsnoterat bolag, eller om du är lokal­vårdare eller under­sköterska i välfärden.

Förbunden skriver att förslaget ska ses som ett ettårigt krisavtal i en exceptionell tid.