Kampen mot arbetslivskriminalitet: ”Skärpta regler och höjda straff”
Den växande arbetslivskriminaliteten måste bekämpas med samhällets fulla styrka. Socialdemokraterna söker mandat för en benhård politik mot fusk och brottslighet i arbetslivet medan de högerkonservativa partierna vill bevara och i värsta fall fördjupa grova systemfel.
Det skriver Elektrikernas Urban Pettersson och David Aura, tillsammans med Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson.
Elektrikernas förbundsordförande Urban Pettersson (längst upp) och verksamhetsledaren David Aura, med ett upplyst riksdagshus i bakgrunden.
Runtom i landet vittnar elektriker, byggnadsarbetare, målare, lokalvårdare, skogsarbetare och restaurangarbetare om hur arbetslivskriminalitet breder ut sig på svensk arbetsmarknad.
Företagare som sköter sig och betalar svenska löner enligt kollektivavtal berättar också om en rädsla för varsel eller konkurs på grund av osund konkurrens.
Konkret handlar arbetslivskriminaliteten om människor i utsatt ställning som luras på löner, om omänskliga arbetsvillkor och om arbetsplatser som är direkt farliga för liv och hälsa.
Kampen mot arbetslivskriminaliteten är en vattendelare i svensk politik. Det syns i den politik som partierna för fram.
I höst står Sverige inför ett vägval.
Hårdare krav i RUT och ROT
Den socialdemokratiska regeringen har skärpt upp reglerna för arbetskraftsinvandring, inrättat Sveriges två första regionala center mot arbetslivskriminalitet och fördubblat straffen för de som utnyttjar illegal arbetskraft.
Kampen mot arbetslivskriminaliteten ska växlas upp.
Men man ska också vara ärlig med vidden av de problem vi tar oss an. Mer behöver göras och Socialdemokraternas budskap är tydligt: kampen mot arbetslivskriminaliteten ska växlas upp.
Den 1 juli lanserade därför den socialdemokratiska regeringen en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet med 45 konkreta åtgärder. Det handlar bland annat om:
- Fortsatt uppskärpning av reglerna för arbetskraftsinvandring
- Inrättandet fler regionala centren mot arbetslivskriminalitet
- En översyn om hårdare krav på företag i RUT- och ROT-systemet
På andra sidan i politiken är intresset för dessa frågor i bästa fall pliktskyldigt ljummet, i värsta fall kantat av aktivt motstånd.
Naiviteten frodas
I sin över 60-sidiga valplattform nämner inte Sverigedemokraterna arbetslivskriminalitet en enda gång och partiet har i riksdagen röstat nej till att ge regionala skyddsombud tillträde till fler arbetsplatser.
I samma politiska hörn, hos Moderaterna, lever och frodas dessutom Reinfeldts-erans naivitet inför arbetslivskriminaliteten.
Moderaterna försvarade länge det system som bidragit till grovt utnyttjande av utländsk arbetskraft.
Moderaterna försvarade länge med näbbar och klor det system för arbetskraftsinvandring som bidragit till grovt utnyttjande av utländsk arbetskraft.
De vill fortfarande inte att arbetskraftsinvandring begränsas till yrken där det faktiskt råder brist på arbetskraft.
I fyra år i rad har Moderaterna dessutom motionerat i riksdagen om att återinföra Lex Laval – en särskild antifacklig gräddfil där staten begränsar fackens möjlighet att med strejk kräva svenska kollektivavtal för anställda vid utländska företag med verksamhet i Sverige.
Ett hån mot arbetare
Det kan endast beskrivas som ett uttryckligt hån mot svenska arbetare och svenska företagare.
Valet i höst kommer få direkta effekter på kampen mot den växande arbetslivskriminaliteten.
Med Ulf Kristersson vid rodret får vi en regering som inte bara blundar för problemen utan också hotar att återinföra de systemfel som utgjort en grogrund för arbetslivskriminalitet i Sverige.
I direkt kontrast till detta står Socialdemokraterna som söker mandat för att driva en benhård politik som tar arbetslivskriminaliteten på allvar och gör det som krävs.
Alltid med svenska arbetare och svenska företags bästa för ögonen.
