Sunderby sjukhus saknade landningsljus i ett halvår
Sunderby sjukhus i Luleå byggs om och fick ny akutmottagning mitt under brinnande pandemi. Men pandemin medförde försenade leveranser, bland annat av inflygningsljusen till sjukhusets nya helikopterplatta.
– Osäkerheten smittar av sig på hela projektet när man inte riktigt vet om produkter går att beställa eller inte, säger Lars Nordmark, projektledare.
Sven Eriksson Sundström på Eitech fick äran att till slut sätta dit de efterlängtade lamporna, efter att under de senaste tre åren varit ledande montör för bygget av den nya akutmottagningen i Sunderbyprojektet.
– Helikopterplattan lyser som bara den när det är mörkt, som en julgran. Det är en rund cirkel med en massa gröna lampor. På sidorna är det strålkastare, säger han.
Lamporna blev ett halvår försenade
Sunderby sjukhus har fått ny akutmottagning med tillhörande ambulanshall, röntgenavdelning, intensivvårdsavdelning och sterilavdelning. Sjukhuset har även fått en ny helikopterplatta som placerats i direkt anslutning till akutmottagningen.
Osäkerheten smittar av sig på hela projektet när man inte riktigt vet om produkter går att beställa eller inte.
En av Sven Ericsson Sundströms sista arbetsuppgifter i projektet blev att sätta några av helikopterplattans inflygningsljus på plats. Lamporna skulle levereras från ett företag i Italien men blev ett halvår försenade när landet stängde ner.
– Vi var två-tre personer som var kvar och jobbade med de där lamporna på mot slutet, säger Sven Ericsson Sundström.
Inflygningsljusen är inga vanliga lampor. För att ens få köpa och använda dem finns det särskilda regelverk att följa från Luftfartsverket.
Helikopterplattan behöver värmas upp
Sven Ericsson Sundström tillägger att elektrikerna har kopplat in styrningen av värmen i helikopterplattan. Men det är rörentreprenören som installerat värmen genom att lägga ner speciella slangar som sedan asfalterats över.
– Värmen behövs för att det inte ska virvla upp någon snö när helikoptern landar, säger Sven Ericsson Sundström.
I förlängningen skulle det komma några tyskar och starta systemet och så hade vi ingen kraft till maskinerna.
Men innan helikopterplattan kunde sättas dit krävdes markarbete. Även det drog ut på tiden när de gjutna metallbrunnar som skulle grävas ner i marken för att göra plattan mer stabil tog längre tid än beräknat att få på plats.
– Man fick lämna öppet på de ställen där brunnarna skulle ner, säger Sven Ericsson Sundström.
Försening av armatur-komponenter
I höstas började akutsjukvården flytta in i de nya lokalerna. Sven Ericsson Sundström drar sig till minnes att det då också var en försenad leverans av en viss armatur till ett av rummen på akutmottagningen.
All armatur beställdes samtidigt i början av projektet. Men det råkade bli en miss.
– Då var det ett svenskt företag som tillverkar armaturen som fick problem. Företaget saknade i sin tur några komponenter för att kunna göra den armatur vi behövde.
– Vi fick höra att vi skulle få vänta ett halvår. Som tur var gick det att använda rummet ändå, säger Sven Ericsson Sundström.
Inga problem att få tag på kabel och rör
Han konstaterar att det krävs betydligt fler ritningar för att bygga sjukhusrum jämfört med när det är vanliga lägenheter.
– Bara till ett rum på sjukhuset kanske du måste titta på tio olika ritningar. När du bygger en lägenhet kanske du bara behöver titta på fyra.
Det är svårt för oss att avgöra om det verkligen berott på komponentbrist eller om det blivit förseningar för att man använt billigare leveransalternativ.
Sven Ericsson Sundström har inte upplevt att det varit svårt att få tag på kabel och rör under pandemin.
– Däremot har det varit förseningar just när det handlat om lite mer ”specialleveranser”. Men det är svårt för oss att avgöra om det verkligen berott på komponentbrist eller om det blivit förseningar för att man använt billigare leveransalternativ, säger Sven Ericsson Sundström.
Bristen orsakar osäkerhet i alla led
Lars Nordmark är projektledare för om- och tillbyggnaden av akutvården vid Sunderby sjukhus. Han tycker överlag att entreprenörerna lyckats hitta alternativ till de produkter som saknats.
Men han upplever att komponentbristen ändå lett till en osäkerhet i alla led.
– Osäkerheten smittar av sig på hela projektet när man inte riktigt vet om produkter går att beställa eller inte, säger han.
Bland annat har det varit svårt att få tag på komponenter till sjukhusets el-centraler. Delar till canalisskenor som skulle användas för att ansluta den nya röntgenutrustningen fick sjukhuset vänta länge på. Montaget av den utrustningen fick flyttas fram ett antal veckor.
– I förlängningen skulle det komma några tyskar och starta systemet och så hade vi ingen kraft till maskinerna, säger Lars Nordmark.
Det har också varit brist på komponenter till dörrar och lås.
– Det har stört projektet lika mycket som bristen på elprodukter. Men nu börjar vi vara i fas. Innan semestern ska vi vara helt klara, säger Lars Nordmark.