Ekonomi­fokus på CR: ”Inte lång­siktigt håll­bart”

2020 var ett annorlunda år, verksamheten har trots vikande medlemssiffror och därmed vikande intäkter, gått flera miljoner bättre än budget, något som förklaras av coronapandemin. Det har inte gått att bedriva den verksamhet som varit planerad.

Elektrikernas ekonomi: ”Vi måste inse hur situa­tionen ser ut”

Nyheter

– Verksamhetskretsarna går 10-11 miljoner bättre än budget, och det förklaras enbart av corona, säger Pontus Boström och tillägger:

– Av det kan man lära sig något. Vi vill såklart inte ha all verksamhet digital, men efter corona så tror jag att vi är överens om i förbundsstyrelsen att vi ska försöka nå en 50-procentig digital mötesverksamhet. Det kommer såklart att påverka siffrorna även i framtiden.

Förbundet har tidigare tagit beslut om att när intäkter och kostnader inte går ihop, vilket varit fallet de senaste åren, godkänna att omkring 20 miljoner kronor av kapitaltillgångarna får användas per år för att få ett resultat i balans.

– Det är såklart inte långsiktigt hållbart. Och den viktigaste anledningen till det är att en fackförening ska vara beroende av sina medlemmar, vi ska inte kunna driva verksamheten bara av våra tillgångar.

Något motsägelsefullt konstaterar Pontus Boström att Elektrikerförbundet har en stark ekonomi, jämfört med andra förbund.

Elektrikernas kapital per medlem 35 000 kronor

– Det är många fackförbund som inte har några strejkkassor längre.

Vilka förbund är det?

– Jag vill inte peka ut någon, men det finns förbund som inte skulle kunna ta en konflikt i dag av ekonomiska skäl. Och i den situationen är inte Elektrikerförbundet.

– Jag uppskattar att ett förbund behöver ha ungefär 20 000 kronor per medlem i strejkkassan för att kunna ha en uthållighet i en konfliktsituation. Elektrikerförbundet har i dag ungefär 35-36 000 kronor per medlem i strejkkassan. Och det är något arbetsgivaren är medveten om, att vi har kapital nog för att klara en konflikt.

För att få en ekonomi i balans har förbundsstyrelsen fattat flera beslut. Bland annat är det numer anställningsstopp i förbundet. Inga tjänster efter personer som slutar eller går i pension tillsätts utan särskilda beslut.

Andra beslut är att minska kostnaderna för resor och logi med 50 procent och minska utskick av fysisk post och tryckt material. Det ska istället styras om mot digitala möten och utskick.

Max facklig förtroendemannatid är 4 timmar per medlem

Ett annat beslut är att likrikta tiden för fackliga förtroendevalda. Nu ska verksamhetskretsarna få som mest fyra timmar per medlem. Det har enligt Pontus Boström tidigare varierat mellan tre och sju timmar per medlem.

Vad innebär det här för de olika verksamhetskretsarna?

– Vissa verksamhetskretsar har fått se över den verksamhet de har haft, men det här är inget dramatiskt. Vi måste ställa om verksamheten, och försöka få till mer verksamhet lokalt.

Enligt Pontus Boström innebär en stor del av den fackliga förtroendetiden att förbundet har övertagit det ansvar som arbetsgivarna egentligen har, att betala för den fackliga verksamheten ute på företagen. Något som han menar inte är hållbart.

Hur enkelt är det att få arbetsgivaren att betala för detta?

– Det är inte lätt, men vi har stöd i lagstiftningen. Och ställer man inte kravet så är det ingen arbetsgivare som kommer att ta ansvaret.

– Det är den prioritering vi måste jobba med långsiktigt, att bilda klubbar ute på företagen som kan hantera en del av den verksamhet som vi i dag har flyttat in i organisationen.