Andreas Hellgren är vk-ledare för VK 16, Elektrikerna i Värmland och Dalsland, samt alla kraftverkare runt om i landet.

Han säger att han hade hoppats på en högre nivå på märket än vad som nu blev fallet.
– Många LO-medlemmar utanför industrin har fått gjort stora uppoffringar under pandemin och har förtjänat en retroaktiv lönehöjning. Där tycker jag inte att resonemanget håller.
– Men det är bra att man får till en låglönesatsning.

När det handlar om Elektrikerförbundets avtalsförhandlingar säger han:
– Jag hoppas att man begraver frågorna om arbetstidsförändringar som arbetsgivarna vill få igenom och att vi kan få in något om kortare arbetsvecka och arbetstidsförkortning.
– Jag hoppas också på att man får till nåt bra när det gäller resereglerna.

Bild: Privat

David Aura är verksamhetsledare för VK21, Elektrikerna Gävle-Dala.
– Till att börja med tycker jag det var bra att man fick med en låglönesatsning. Dels för att jämna ut skillnaderna mellan avtal och yrkesgrupper och dels för att säkra upp golvet under svåra tider, säger han och fortsätter:
– Något annat som är bra med uppgörelsen är det nya pensionsavtalet som kommer gynna våra medlemmar väldigt mycket på sikt, när pensionen börjar betalas in tidigare i yrkeslivet för att sedan förräntas under många år. 

När det handlar om nivåerna i industriavtalet säger han att han tycker de är för låga.
– Något som är mycket beklagligt under rådande omständigheter.
– Under krisen har skattebetalare plöjt ner enormt kapital i svenska bolag, helt gratis. Folk har riskerat liv och hälsa på sina arbetsplatser. Dels för att rädda livet på andra människor och dels se till att det mesta ska lunka vidare, trots pandemin. Att då från arbetsgivarhåll först komma med nollbud och sedan ett nej till retroaktiv löneökning är skamligt. Samhället har stöttat upp näringslivet. Nu var det deras tur att stötta upp oss löntagare. Det ser vi hur det gick. 
– En gång som denna blir det tydligt. För att kunna kräva vår rätt måste vi organisera oss och blir fler medlemmar i facket. Vi har en otäckt snål men också mäktig motpart. Då krävs hög organiseringsgrad för att mötas i ögonhöjd över förhandlingsbordet när arbetsfreden skall säljas.

Han tillägger att han inte är någon anhängare av rådande lönebildningsmodell där industrin sätter märket.
– Jag tror det finns bättre alternativ att titta närmare på där flera får medinflytande.

När det handlar om Elektrikerförbundets avtalsförhandlingar säger han:
– Utöver löneökning, så är jag personlig anhängare av arbetstidsförkortning, pensionsavsättning och högre penningfaktor i ackordet. Något annat som man märker är klart populärt är kravet på dammlarm. En arbetsmiljöfråga som ej bör underskattas.

Bild: Tomas Nyberg

Detta är Märket

I dag gäller att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är de som sätter normen för nya kollektivavtal i Sverige. Det innebär att det är parterna inom Industriavtalet som sätter märket, det som sedan andra branscher utgår ifrån i sina avtalsförhandlingar.

Det nu avtalade Industriavtalet innebär ett avtalsvärde på 5,4 procent under 29 månader. Avtalet ger en nivåhöjning på 3 procent den 1 november 2020 och 2,4 procent den 1 april 2022. Årstakten ligger på 2,23 procent.

Avtalet innehåller inga retroaktiva löner från 1 april, något som tidigare var ett krav. Däremot så är det ett så kallat framtungt avtal, där den högsta löneökningen sker direkt: 3 procent från och med 1 november.

För LO-förbunden innehåller avtalet en låglönesatsning där arbetsplatser eller branscher med anställda som tjänar under 26 100 per månad får en högre lönepott.

De nya avtalet gäller från den 1 november 2020 till och med den 31 mars 2023.