Varning för extragolv i fordon: ”Skivan trycks framåt in i kupén”
Efter ett antal olyckor där extragolv i företagsbilens lastutrymme lett till allvarliga skador, har Elektrikernas arbetsmiljöresurs Sven Höckert försökt reda ut risker och rekommendationer i frågan.
Han konstaterar bland annat att krocktester inte verkar vara utförda gällande påkörning bakifrån.
(Bilden är ett montage)
Extragolv i lastutrymmet på din företagsbil är något som blir allt vanligare – och i vissa fall har företaget eller montörerna själva lagt in ett extra golv för att få bättre lastningsutrymmen i bilarna.
Det finns många fördelar med det, men det har efter några inrapporterade olyckor även visat sig kunna skapa en allvarlig risk för förare och passagerare.
Elektrikerförbundet har följt upp några olyckor där servicebilar varit inblandade, där bilen blivit påkörd bakifrån – men har även fått information om att likvärdiga saker har hänt när en bil kört av vägen och åkt baklänges ned i diket.
Vad är då risken, kan man fråga sig?
Fordon och inredning ska ju testas för att uppfylla regler vid kollisioner. Men det har visat sig att de bolag som säljer eller installerar dessa extragolv (baserat på information från ett antal företag som undertecknad har talat med) inte har utfört krocktester vid påkörning bakifrån.
I de olyckor som finns dokumenterade har golvet helt sonika tryckts in genom mellanväggen.
Utrustningen är istället enbart testad vid kollision framifrån – eller så är en uträkning genomförd för att klara en lastförskjutning vid frontkollision.
Vid olyckorna har extragolvet inte demolerats, utan istället tryckts in genom mellanväggen och träffat föraren i ländryggen – med i vissa fall allvarliga skador som följd.
Det innebär att de demoleringszoner som det finns krav på i ett fordon, för att ta upp och minska skadorna, sätts ur spel då extragolvet inte demoleras utan förskjuts framåt.
Extragolvet, som oftast är monterat på någon form av metallställning och en golvskiva på mellan 7 mm till 14 mm med ett antal bultade infästningar, får en annan hållfasthet i och med detta.
Skivan för sig har en hållfasthet och metallställningen en annan, men tillsammans har vi inte lyckats hitta någon som kan klargöra vilket tryck extragolvet klarar innan det demoleras.
I de olyckor som finns dokumenterade har golvet helt sonika tryckts in genom mellanväggen.
Efter ett samtal med ett av de ledande företagen på just de golvskivor som används så har de inte utfört något test av hur stort tryck som behövs på en liggande skiva för att den ska resa sig och deformeras.
Dessutom så står det ofta inredning eller ligger en massa material och verktyg på golvet, som gör att ett ännu större tryck måste ske för att skivan ska deformeras.
Istället blir alltså risken större att skivan trycks framåt in i kupén.
Vad ska jag då som förare eller fordonsansvarig för ett fordon som har ett monterat extragolv göra i detta läge?
Elektrikerförbundets rekommendation är att du sätter dig med din arbetsgivare och gör en riskbedömning av om det finns risk för att fordonets deformeringszoner sätts ur spel vid en kollision bakifrån – samt att arbetsgivaren får kontrollera med leverantören om det finns underlag som påvisar att extragolvet inte kan tryckas framåt vid en kollision istället för att deformeras.
Utifrån detta får ni se om det går att hitta en lösning för ditt fordon. Det är bara leverantören/försäljaren av er bil som kan påtala vilka deformeringszoner som finns baktill på just ert fordon.
Vid nyinköp av bilar där man ska beställa med ett extragolv är det väsentligt att frågan reds ut innan köp och montering, så att man inte skapar fler fordon med risker för förare och passagerare.
Vilka regler kan man då utgå ifrån?
Arbetsgivarens skyldighet att utföra en riskbedömning av arbetstagarens arbetsmiljö utifrån arbetsmiljölagen, samt systematiskt arbetsmiljöarbete som ska ske i samverkan med skyddsombud eller skyddsorganisation.
Samt att inte förändra de deformeringszoner som finns från varje fordonstillverkare.
Vems ansvar är det om en olycka sker utifrån ovan, och vilka konsekvenser kan det få?
Det är arbetsgivaren som tillhandahåller fordonet som ett arbetshjälpmedel, och det är arbetsgivaren som skall ha gjort en riskbedömning på både utförande och vilka konsekvenser olika scenarion kan innebära för arbetstagaren.
Konsekvenserna för arbetsgivaren kan vara brott mot arbetsmiljölagen, sjukskrivningskostnader, rehabiliteringskostnader, och i värsta fall vållande till kroppsskada om kunskapen funnits och arbetsgivaren inte vidtagit nödvändiga åtgärder.
Konsekvensen för arbetstagaren kan vara invaliditet, sjukskrivning, tvingad att byta arbete, personligt lidande samt smärta resten av livet.
Tänk på detta:
Har du eller någon annan på ditt företag ett fordon med inbyggt golv? Sätt er med arbetsgivaren och se över om likvärdiga skador skulle kunna uppstå hos er vid en påkörning bakifrån, samt om bilen efter inmontering av extragolv fortfarande uppfyller de demoleringszoner som ditt fordon har utifrån fordonstillverkarens dokumentation.
Om inte, försök hitta en lösning på hur fordonet ska kunna hanteras säkert, samt se över inför kommande beställningar så att ni undviker dessa risker i förlängningen.
Tillse även att arbetsgivaren, som har ansvaret, ställer krav på leverantören av utrustningen att fordonet ska vara säkert att använda.
