Läraren Kjell tog tag i problemet med elektrikers arbetsskador
Många elektrikers kroppar håller inte ett helt arbetsliv. Det är ett problem som nu Bessemerskolan i Sandviken och Högskolan i Gävle tillsammans tagit sig an.
– Jag stod framför eleverna och sade att ”ni har valt världens bästa yrke”. Men samtidigt visste jag att det inte stämde. Det här arbetet går ut på att vi här på skolan ska lära eleverna hur de ska förebygga arbetsskador, säger Kjell Lundin, lärare vid Bessemerskolan i Sandviken.
Kjell Lundin (lärare vid Bessemerskolan i Sandviken) och Erika Björklund (universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle)
Bakgrunden till samarbetet var att Kjell Lundin, som inte själv har någon bakgrund som elektriker, insåg att axelproblem var väldigt vanligt bland elektriker.
– Vi visste att många elektriker blir skadade under yrkeslivet. Flera av mina lärarkollegor, som tidigare jobbat som elektriker, hade ont i axlarna.
– Det som gjorde att det blev riktigt jobbigt var att jag stod framför eleverna och peppade dem och sa att ”ni har valt världens bästa yrke”. Men samtidigt så visste jag att det inte stämde, säger han och fortsätter:
– Jag tänkte: ”När du blir 40 år så kommer du att bli jättedålig i dina axlar, och du kommer inte att kunna jobba längre”. Det blev så fel. Så jag tänkte att om det här ska bli bra så behöver vi lärare kunna lära oss vad som krävs för att lära eleverna hur de ska jobba rätt.
Sagt och gjort. Kjell Lundin ringde till Högskolan i Gävle för råd. Han fick kontakt med Mats Djupsjöbacka, forskare inom arbetshälsovetenskap.
De ska veta att de kan vända sig till arbetsgivare, kollegor, skyddsombud och facket. Så att de över huvud taget vet om att de här aktörerna finns.
Det här var 2015. Sedan dess har mycket hänt. Genom forskningsanslag från centret Kroppen i arbete – från problem till potential, har en första studie genomförts.
Genom samtal med fokusgrupper bestående av elever, arbetsgivare, arbetstagare, skyddsombud och fackrepresentanter samt workshops med lärarlaget har ett utbildningskoncept tagits fram.
– Det står i Skolverkets examensmål och många kursmål att vi ska fokusera på ergonomi, men det finns inget material, inga läroböcker, säger Kjell Lundin.
Nu finns ett utbildningskoncept, där ett digitalt verktyg kallat Ramp ingår. Med verktyget kan eleverna analysera hur de ska agera i olika arbetssituationer.
Det fungerar genom att eleverna får en installationsuppgift, och därefter olika alternativ av arbetsverktyg och hjälpmedel. Det kan handla om stege, skruvdragare, eller elevens arbetsställning för att klara av installationen.
Utifrån det så gör de ett val som de skriver in i det digitala verktyget. Det ger då ett resultat. Grönt, grått eller rött.
Blir det grönt är det okej att göra jobbet. Vid grått och rött måste eleven tänka om innan jobbet utförs.
Även under elevernas APL har de haft i uppgift att titta på just detta med ergonomi och arbetsbelastning. Ta reda på hur det fungerar i verkligheten ute på arbetsplatserna.
Det ska inte vara 120-kilos bänkpress, utan övningar som stärker axlarna på rätt sätt.
Erika Björklund är universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle och en del av det forskarlag som arbetat tillsammans med lärarna på Bessemerskolan.
Hon säger att poängen med det framtagna arbetssättet inte så mycket handlar om att fylla i ett excel-ark, utan mer om att få in en mental omställning hos eleverna.
Utbildningskonceptet spänner över hela utbildningen. Inte bara i el-ämnena, utan även i ämnen som idrott och hälsa samt samhällsvetenskap.
– Eleverna ska ha kunskap om sådant som ergonomi, men även om vilka rättigheter de har. ”Om inte jag kan komma tillrätta med det här: vem kan jag då prata med för att få till en förändring?”, säger hon och fortsätter:
– De ska veta att de kan vända sig till arbetsgivare, kollegor, skyddsombud och facket. Så att de över huvud taget vet om att de här aktörerna finns, och hur man kan använda dem. Konceptet är inte lösningen på allt, men det blir en klar förbättring jämfört med hur det har varit.
Nu har Högskolan i Gävle tillsammans med Bessemerskolan sökt nya anslag för att fortsätta projektet.
En önskan Kjell Lundin och hans kollegor har är att bygga ett gym på skolan, där eleverna kan träna och stärka vissa leder och muskler för att förhindra axelskador.
– Vi tänkte oss att det ska ingå i utbildningen. Det ska inte vara 120-kilos bänkpress, utan övningar som stärker axlarna på rätt sätt. Men vi är bara i startgropen, vi behöver pengar för det.
Forskarlaget på Högskolan i Gävle har förutom samarbetet med Bessemerskolan i Sandviken haft samarbete med el-utbildningar i Skåne, men inte kommit lika långt i arbetet där.
Vi har börjat med de som tar studenten i år, och jag tror det har satt sig i huvudet på dem, att de fått ett nytt och bättre agerande i sitt jobb.
– Vår målsättning är dels att sprida det vi kommer fram till i projektet med Bessemerskolan, såväl till andra el-program nationellt som till andra yrkesutbildningar, dels att utöka forskningsprojektet, antingen till att inkludera fler el-program eller fler yrkesutbildningar, säger Erika Björklund och fortsätter:
– Vi hoppas kunna fortsätta projektet nästa år. Vi har nått ett delmål. Vi har kommit fram till ett tankesätt hur vi ska jobba och vi har testat hur undervisningen kan gå till.
Även Kjell Lundin ser att ett delmål är nått.
– Vi har börjat med de som tar studenten i år, och jag tror det har satt sig i huvudet på dem, att de fått ett nytt och bättre agerande i sitt jobb. Det är det viktiga, det är målet. Vi hoppas såklart sprida detta till andra skolor, och det här gymmet vi vill utveckla, det skulle finnas på varenda elektrikerarbetsplats. Det vore riktigt bra friskvård.
Fotnot: I projektet har Bessemerskolan och Högskolan i Gävle tagit hjälp av Elektrikerförbundet och Installatörsföretagen, genom organisationernas arbetsmiljöexperter (Tina Nordling, SEF, och Magnus Persson, IN).
