”Kan ett foto förändra och definiera en tidsepok?”
"Jean Hermanssons foton i Gruvstrejkens kölvatten kom att förändra hela den svenska politiken under två årtionden. Idag fotograferar vi mer än någonsin. Kommer våra foton att finnas kvar om 10, 20 eller 50 år? Tveksamt, för vi inser inte deras historiska värde", skriver Ingemar E L Göransson.
Ett foto med oändliga rader av sängar. Smala gångar mellan raderna och man endast anar att längst bort i fotot finns det sjukvårdspersonal.
Det finns en uppgivenhet i fotot, att det är porten till bårhuset.
Fotot är från åren då den Spanska sjukan härjade över hela världen. En pandemi som kom i spåren av det första världskrigets slakthus.
De unga som inte kriget tagit som sin tribut tog pandemin nu. Mer än 50 miljoner dog åren i slutet på 1910-talet i den fasansfulla sjukdomen.
Vilken bild kommer att bli synonym med corona-viruset om 50 år? Blir det fotot av sköterskan i full skyddsdräkt med förkläde, visir, munskydd och handskar?
Kan ett foto definiera en händelse, en tid eller en epok?
Vi lever idag i en tid då en ny pandemi får hela samhället att stanna av.
Helt plötsligt kom den, och vi lever ett helt nytt liv med social distansering, oro och skräck, stängda nöjeslokaler och en sjukvård som prövas till sitt yttersta.
Vilken bild kommer att bli synonym med corona-viruset om 50 år? Blir det fotot av sköterskan i full skyddsdräkt med förkläde, visir, munskydd och handskar?
Om Folke Isaksson och fotografen Jean Hermansson 1970 inte publicerat sina två böcker ”Dom svarta” och inte minst ”Nere på verkstadsgolvet” är det inte säkert att vi fått de påföljande förändringarna i arbetslivet.
Folke Isaksson och fotografen Jean Hermanssons böcker ”Dom svarta” och ”Nere på verkstadsgolvet” (1970)
”Fotot är från åren då den Spanska sjukan härjade över hela världen. En pandemi som kom i spåren av det första världskrigets slakthus”, skriver Ingemar E L Göransson.
Hade Folke Isaksson bara publicerat sina intervjuer skulle de nog bara nått de närmast sörjande, men nu fick alla se hur arbetsmiljön och villkoren var för verkstadsarbetarna.
Det räckte med omslagens svart-vita närmast chockartade bilder från ett trälhelvete.
Jean Hermanssons foton upprörde hela Sverige då de kom i kölvattnet på Gruvstrejken vintern 1969-70.
De kom att förändra de politiska förutsättningarna och hela den svenska politiken under två årtionden.
Det blev socialdemokratins verkliga skördetid och arbetarklassen fick vara de som fick del av ett snabbt förändrat samhälle.
Fotograferar vi på jobbet? Säkerligen. Vi dokumenterar, men vi arkiverar inte.
Så kan en bild, ett foto förändra? Kan det definiera en tidsepok? Ja, jag är helt övertygad om det.
Idag fotograferar vi mer än någonsin. Kommer våra foton att finnas kvar om 10, 20 eller 50 år? Tveksamt, för vi inser inte deras historiska värde.
Fotograferar vi på jobbet? Säkerligen. Vi dokumenterar, men vi arkiverar inte.
Det borde vi göra. För framtidens skull, om inte annat.
Ingemar E L Göransson är frilansjournalist och författare, med livslångt förflutet inom fackföreningsrörelsen.
