Nu ska löneskillnaderna granskas
Det finns oförklarliga löneskillnader mellan kvinnor och män bland Elektrikerförbundets medlemmar. Det här är något förbundet vill ta reda på orsakerna till. Bland annat för att kunna lyfta i nästa års avtalsförhandlingar.
– Jag har alltid haft den uppfattningen att vi har lika lön. Vi har ett bra avtal, vi tjänar mycket pengar och det är väl självklart att vi har lika lön. Men när jag såg detta, så kände jag direkt att vi måste göra något, säger Karolina Dahl.
Längst ned i texten hittar du listor på löneskillnader bland elektriker.
Det var i samband med avtalsrörelsen 2017 som Elektrikerförbundet fick ett nytt verktyg att använda i lönekartläggningen. Då framkom att det fanns stora skillnader i lön för män och kvinnor, till kvinnornas nackdel.
– Hade du frågat mig innan 2017 så hade jag sagt att: ”nej hos oss finns inga löneskillnader”. Men nu kan vi se att vi hade fel. Vi är precis ett tvärsnitt av samhället, det finns en skillnad som är svår att förklara, säger Tomas Jansson, ombudsman vid förbundskontoret, och tillägger:
– Nu kommer det här att finnas med på dagordningen i avtalsrörelsen. Det här är självklart inte acceptabelt.
Jag funderar även på om det händer att kvinnor väntar med, eller helt låter bli, att skaffa barn på grund av att de inte vill hamna efter i lön.
Karolina Dahl tog med sig frågan om löneskillnaderna till den senaste kvinnokonferensen och bad medlemmarna där att fundera på varför det ser ut som det gör.
De förslag hon fick handlade bland annat om att kvinnor kanske kommer in senare i yrket, att de varit gravida eller föräldralediga och att lönen inte höjts upp under tiden, att kvinnor kanske inte arbetar på traktamente lika mycket som männen – eller att det helt enkelt handlar om ren diskriminering.
Än så länge finns bara antaganden, men efter att undersökningen – som Karolina Dahl ska utföra tillsammans med Cia Holm (VK10) – är genomförd finns förhoppningsvis tydliga indikationer på vad löneskillnaderna beror på.
Undersökningen kommer att gå ut till ungefär 480 av förbundets verksamma kvinnliga medlemmar.
I den kommer kvinnorna att få svara på frågor som hur länge de har arbetat i branschen, var i landet de arbetar – och om de har barn.
– Män, som också har barn, verkar inte vara något problem. De halkar inte ned i lön, säger Tomas Jansson.
– Jag funderar även på om det händer att kvinnor väntar med, eller helt låter bli, att skaffa barn på grund av att de inte vill hamna efter i lön, säger Karolina Dahl
Exakt hur frågorna ska utformas är ännu inte fastställt. Tanken är att undersökningen ska vara genomförd innan parterna växlar de första avtalskraven 12-13 februari 2020.
Karolina Dahl tror att frågan om de ojämställda lönerna är något även arbetsgivarna är intresserade av att lösa.
– Det som är skillnad i dag jämfört med tidigare är att motparten numer är intresserad av att få in fler kvinnor i branschen. Så det här är en branschfråga. Vi behöver få fler elektriker, och kan vi inte garantera att de får lön på lika villkor, då har vi ett problem. Så det borde ligga i vår motparts intresse att ta del utav det vi kommer fram till i vår undersökning. Förhoppningsvis leder det även till att vi får medlemmarna att börja prata om lön på arbetsplatsen.
Exempel på löneskillnader
Installationsavtalet:
- Medellönen för anställda 20-29 år:
– Män: 29 600 kronor.
– Kvinnor: 27 700 kronor - Medellönen för anställda 30-39 år:
– Män: 33 200 kronor.
– Kvinnor: 29 500 kronor - Medellönen för anställda 40-49 år:
– Män: 34 100 kronor.
– Kvinnor: 30 700 kronor
Kraftverksavtalet:
- Medellönen för anställda 20-29 år:
– Män: 29 700 kronor.
– Kvinnor: 27 600 kronor - Medellönen för anställda 30-39 år:
– Män: 32 200 kronor.
– Kvinnor: 31 900 kronor - Medellönen för anställda 40-49 år:
– Män: 32 300 kronor.
– Kvinnor: 28 000 kronor
Siffror från oktober 2019