”Det som sker i våra grannländer kommer också till oss”

Bakgrund

Den Nordiska huvudstadskonferensen har pågått i 45 år och delegationerna kommer från Stockholm, Oslo, Reykjavik, Köpenhamn och Helsingfors. Städerna utser tre var och man turas om att vara värdstad för konferensen.

Denna gång var det danskarnas tur och deltog från Sverige gjorde VK 1’s verkställande utskott som består av Louise Olsson, Pierre Håkansson och Håkan Alehav. 

Vi gjorde ett arbetsplatsbesök på ett stort bygge precis vid vattnet och nära Öresundsbron. Projektledaren och arkitekten visade oss runt.

Vi ska nu försöka hjälpa islänningarna att bromsa denna utveckling, för vi vet att det som sker i våra grannländer kommer också till oss.

Man hade tyvärr inte lyckats få tag på danska elektriker till detta projekt utan arbetslaget kom från Polen, vi fick inte möjlighet att träffa dem när vi var ute på bygget. På väg från besöket fick vi dock veta av en av danskarna att ett av Danmarks stora elföretag hade lämnat anbud på projektet men inte fick det.

I övrigt tyckte vi att bygget var stökigt och när vi fråga efter sopslodor så vart svaret att de blåser bort vilket betyder att skräp blir liggande tills man lyfter upp en sloda, fyller den och sen lyfter ner den.

Vi tyckte även att det var dåligt med utrustning i förstahjälpenstationerna eftersom det bara fanns ögonskölj i samtliga men inga förband. De fanns bara på vissa platser.

Social dumping 

Temat för konferensen var social dumping. Danska elektrikerförbundet har stora problem med långa kedjor av underentreprenörer där det råder stor oklarhet vem som granskar att avtalsenliga löner och sociala avgifter utbetalas till arbetarna.

I Sverige har vi lyckats bromsa denna utveckling genom att ha träffat en överenskommelse inom byggsektorn att upphandlade företag enbart kan anlita en underentreprenör, vill denne i sin tur också anlita en UE så måste detta förhandlas med avtalets parter.

Samtliga delegationer ställde sig bakom ett förslag som den danska avdelningen förberett om att stoppa den tredje kedjans UE i byggsektorn. Denna skulle sedan överlämnas till det Nordiska rådet i slutet av oktober 2019. 

Finska arbetsgivare får lägga ut 24 timmar extra om året på varje anställd utan extra betalning.

Ackord

Norrmännen har efter att ha tagit del av vårt ackordsystem vid förra konferensen, som var förlagd i Stockholm, utvecklat ett eget ackordsystem.

Efter konferensen i Stockholm 2017 kontaktade de oss och frågade om de kunde besöka oss för att få en genomgång av Ackodswebben. Så gjordes och nu två år senare visade de upp ”den Norska Ackordswebben” under konferensen. 

Danskarna är nu också nära att lansera sin version av det digitala verktyget, men förhandlingar med arbetsgivarparten pågår fortfarande. Alla de nordiska länderna har haft en typ av ackordsystem som baserar sig på företagets kalkyl och är i form av ett Exceldokument. 

Samma utredning har man haft på bordet i Sverige, men vi lyckades stoppa den genom en namninsamling och arbetsplatsbesök.

Fair Play Bygg

På konferensen i Stockholm 2017 hade vi bjudit in Fair Play Bygg för att föreläsa om sin verksamhet. De granskar kriminalitet i byggsektorn, social dumping och tar emot anonyma tips på företag som missköter sig.

Den norska delegationen blev intresserade av organisationen och kontaktade sedan Fair Play för ett norskt samarbete. Detta har resulterat i att Fair Play nu även har verksamhet i Norge.

Definiering av elarbete

På Island utreds just nu vad som ska klassas som behörighetskrävande moment. Alltså vilka arbetsmoment som ska utföras av behörig installatör. Samma utredning har man haft på bordet i Sverige, men vi lyckades stoppa den genom en namninsamling från medlemmar och arbetsplatsbesök där man tittade på verkliga exempel.

De förändringar man ville göra var att varje elinstallatör skulle vara personligt ansvarig för sin installation och vi menade då att vi även äger rätten att få utföra kanalisationen som installationen ska förläggas på bland annat.

Vi ska nu försöka hjälpa islänningarna att bromsa denna utveckling, för vi vet att det som sker i våra grannländer kommer också till oss.

Den så kallade ’slavlagen’ innebär att arbetsgivaren kan kräva 400 timmar i övertid och sen vänta med att betala ut ersättning i tre år.

24 timmars övertid

I Finland har man försökt påverka landets ekonomi i en positiv riktning genom att driva igenom en övertidsregel politiskt. Den innebär att finska arbetsgivare får lägga ut 24 timmar extra om året på varje anställd utan extra betalning.

Det har vi inte sett som förslag i Sverige än, men däremot så vill vår arbetsgivarpart att vi ska ha flexibla arbetstider, alltså att man jobbar när det finns jobb och långa dagar när det är mycket att göra utan övertidsersättning.

I Ungern finns en värre variant av denna lag. Den så kallade ”slavlagen” innebär att arbetsgivaren kan kräva 400 timmar i övertid och sen vänta med att betala ut ersättning i tre år, om företaget inte gått i konkurs då till exempel.

Nästa konferens äger rum i Finland och då ville de att vi skulle prata mer om hur vi är organiserade på företagen, de har till exempel inte företagsklubbar i Finland. 

Vi blir starkare tillsammans och samarbetet fortsätter.