Skyddsombuden stoppade tre arbetsplatser på två dagar
På två dagar stoppade Elektrikernas skyddsombud i Stockholm två arbetsplatser. Därutöver plockades såväl elektriker som målare bort från en tredje arbetsplats. Den senare var Gasverket i Norra Djurgårdsstaden, som nu byggs om till ett spårvägsmuseum.
– Jag tycker att när det offentliga upphandlar måste de kontrollera, följa upp, för att kolla om byggarna följer de rutiner vi har, säger Claes Thim, regionalt skyddsombud för Elektrikerförbundet i Stockholm.
Skyddsronden genomfördes tillsammans med Målarnas regionala skyddsombud. T.v. Karl Löfvenberg som är Claes Thims RSO-kollega.
På arbetsplatsen i Norra Djurgårdsstaden deltog såväl Elektrikerna som Målarnas skyddsombud. Alla papper såg ut att vara i sin ordning, men det var när skyddsombuden gick in i bygget de påträffade flera allvarliga situationer.
För att lyfta material användes en lastbil med kran, men lyftytan var inte avspärrad.
– Man lyfte över folk, vi sa direkt att de måste spärra av.
Därutöver fanns inga anslag för utrymningsvägar. BasUn visade en tänkbar utrymningsväg, men där stod en lift och blockerade vägen.
Även räckena på bygget var otillräckliga. Det utgjordes av gamla, skadade brädbitar.
– Vissa räcken var inte fastsatta i backen, utan de kunde vi bara lyfta. Och det farliga här, vad jag tycker, är att det blir en falsk trygghet. Är det ett räcke tror man ju att det är säkert, säger Claes Thim och tillägger att bygget även var väldigt dammigt.
Skyddsombuden beslöt att stoppa bygget för sina medlemmar och ringde arbetsgivarna.
Det farliga här är att det blir en falsk trygghet. Är det ett räcke tror man ju att det är säkert.
– Jag ringde elarbetsgivaren och det var ett jättebra samtal. Han blev lite chockad, men höll med mig om att hans anställda inte skulle jobba på arbetsplatsen så länge förhållandena var som de var.
Även personalutrymmena uppmärksammades av skyddsombuden. Förutom att det var smutsigt fanns sexistiskt klotter på varenda toalett.
Tidningen kontaktar trafikförvaltningen vid Region Stockholm, då det är de som beställt bygget av det nya spårvägsmuseet.
Elin Lindström, presskommunikatör vid förvaltningen, svarar i ett mejl.
Hon förklarar att ansvaret för arbetsmiljön vid bygget av det nya spårvägsmuseet är uppdelat mellan trafikförvaltningen (som har byggherreansvar för det nya Spårvägsmuseet), Stockholms stad (som har byggherreansvar för området som helhet), entreprenören Cobab (som har Bas-U-ansvar), och deras underleverantörer (som har arbetsgivaransvar).
Hon skriver vidare att trafikförvaltningen är ansvarigt för att se till att deras upphandlade leverantör följer förvaltningens gällande säkerhets- och arbetsmiljöföreskrifter.
– Arbetsmiljön i våra byggprojekt är högprioriterad och det är bra att bristerna vid den här arbetsplatsen har tagits upp och åtgärdats. Vi har fått snabb återkoppling på att vår entreprenör Cobab har stärkt upp kring de punkter som uppmärksammades efter skyddsronden, svarar Elin Lindström.
Det har hållits en uppföljande skyddsrond där man granskat de åtgärder som gjorts, och nu har arbetet återupptagits.
Bild från bygget av spårvägsmuséet: Klotter på toaletterna
Bild från bygget av spårvägsmuséet: ”Skräp och brännbart material. Dels så ökar brandrisken men också försvårar en eventuell utrymning. Det saknades nämligen belysning med batteri back-up så om strömmen går blir det svart”, förklarar Claes Thim.
Besöket av Elektrikernas regionala skyddsombud resulterade bland annat i att leverantören som hyr ut personalutrymmena nu har bytt ut dörrarna och målat om de klottrade väggarna.
Alla skyddsräcken har gåtts igenom och felaktigheter har åtgärdats, alla stolpar i trä har bytts ut mot stolpar i metall. När det gäller avspärrningarna har en person avsatts för att vakta avspärrningarna så att överträdelser inte sker.
Golvytorna har dammsugits, och så ska numera ske återkommande varje vecka. Maskinerna har utrustats med dammsugare och man har satt upp brandsläckare och första hjälpen-tavlor på fler platser på arbetsplatsen.
Utrymningsplaner har satts upp och arbetsplatsen har också städats så att inte löst material ligger i utrymningsvägarna. Dessutom kommer skyddsronder numera att ske varje vecka, istället som tidigare varannan.
I Stockholm tänker man mycket mer på pengar, produktionen måste alltid gå före arbetsmiljön.
Samma dag som skyddsombuden besökte bygget av det nya spårvägsmuseet i Norra Djurgårdsstaden besökte skyddsombuden ett nybygge i Västberga. Där saknades utrymningsvägar, byggställningarna var inte förankrade, sparkskydd saknade och räckena var för osäkra.
– Det var katastrof, säger Claes Thim.
Såväl Elektrikernas skyddsombud som Målarna stoppade arbetsplatsen för sina medlemmar.
Dagen efter besökte Elektrikernas skyddsombud ett bygge i Bro tillsammans med Byggnads skyddsombud. Det bygget stoppades helt av Byggnads skyddsombud.
Även där handlade det om avsaknad av utrymningsvägar och att man inte hade spärrat av vid lyft med kran. Men även olagliga elinstallationer, att de anställda måste gå över en trafikerad väg för att ta sig från bygget till etableringen, samt att det inte fanns någon belysning ute på bygget.
Bild från bygget av spårvägsmuséet: ”Skräp och brännbart material. Dels så ökar brandrisken men också försvårar en eventuell utrymning. Det saknades nämligen belysning med batteri back-up så om strömmen går blir det svart”, förklarar Claes Thim.
Bild från bygget av spårvägsmuséet: ”Etableringen städades alldeles för sällan. Det ska vara daglig städning”, förklarar Claes Thim.
– Här arbetade man från sju på morgonen till sju på kvällen, och under den här tiden på året så är det becksvart morgon och kväll. Så det bygget stoppade vi också, säger Claes Thim.
Hur många skyddsstopp har du lagt i år?
– I år drygt en handfull officiella skyddsstopp. Men kanske det dubbla, eller ännu fler, där jag har lagt stopp där vi är överens med arbetsgivaren så vi inte skickar in en anmälan till Arbetsmiljöverket. Det kan även handla om att vi stoppar delar av arbetsplatsen. En uppskattning är att vi lägger stopp på kanske var tredje arbetsplats.
Det låter mycket?
– Det är jättemycket. Jag har även gjort skyddsronder på Gotland, och direkt när man kommer utanför Stockholm så ser det mycket bättre ut. I Stockholm tänker man mycket mer på pengar, produktionen måste alltid gå före arbetsmiljön.
Menar du att man sköter sig bättre ute i landet?
– Det är min uppfattning, men jag kan lova dig att det finns skräckexempel även ute i landet.
Skyddsstoppet på spårvägsmuseet varade i nio dagar. Detsamma gällde bygget i Bro. På nybygget i Västberga låg skyddsstoppet i en dag.
I Stockholm har Elektrikerförbundet tre regionala skyddsombud: Claes Thim, Karl Löfvenberg och Johan Hytte. Därutöver har alla ombudsmän uppdrag som regionalt skyddsombud.
Skyddsombudsstopp (6 kap 7§)
Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa har ett skyddsombud rätt att avbryta arbetet. Det kallas för skyddsombudsstopp.
Skyddsombudet har även rätt att avbryta arbeten som utförs av inhyrd arbetskraft i arbetsgivarens verksamhet. Studerandeskyddsombud har dock inte rätt att avbryta arbeten.
Så här går ett skyddsombudsstopp till:
- Skyddsombudet meddelar arbetsgivaren att hen bedömer att det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, och att hen därför har stoppat arbetet enligt arbetsmiljölagen 6 kap. 7 §. Meddelandet kan framföras muntligt, men det är viktigt att dokumentera det vid senare tillfälle.
- Arbetsgivaren tar ställning till skyddsombudsstoppet. Håller arbetsgivaren med om att det finns en omedelbar och allvarlig fara accepterar arbetsgivaren stoppet och startar inte arbetet igen förrän arbetsgivare och skyddsombud är överens om att riskerna är undanröjda och arbetet är säkert.
- Håller arbetsgivaren inte med om att det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa ringer arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket, som avgör om arbetet ska fortsätta vara avbrutet eller inte.
- Oftast gör Arbetsmiljöverket en inspektion på arbetsplatsen så snart som möjligt, men ibland avgör de ärendet via telefon. Deras prövning av skyddsombudsstoppet leder fram till ett beslut om ett förbud (arbetsgivaren tvingas sluta med något som inte är tillåtet) eller till ett beslut om att inte förbjuda arbetet. I det fall Arbetsmiljöverket beslutar om att inte förbjuda arbetet kan arbetsgivaren återuppta arbetet direkt.
- Både arbetsgivaren och skyddsombudet kan överklaga beslutet. Om det blir aktuellt att överklaga är det viktigt att känna till att skyddsombudet inte har rätt att överklaga om det finns ett huvudskyddsombud. Då är det huvudskyddsombudet som ska överklaga.
