Två byggarbetare på hög höjd mot en blå himmel.

Bilden har inget samband med texten Bild: Colorbox

Det var i mitten av mars i år som Skatteverket besökte ett bygge i Jönköping. Vid besöket träffade kontrollanterna på en person klädd i arbetskläder från Assemblin. Personen ringde ett telefonsamtal och lämnade sedan arbetsplatsen i ett av Assemblins fordon.

Personen var dock inte inskriven i byggets personalliggare.

Mot denna bakgrund menade Skatteverket att företaget skulle betala en kontrollavgift på 15 000 kronor. Men, när det senare framkom att det endast fanns en enda person verksam för Assemblin på bygget, mannen som åkte iväg, sänktes avgiften till 2 500 kronor.

LÄS ÄVEN: Osund konkurrens: ”Fusket är väldigt utbrett, mer än vad man tror”

Det här är endast ett av många beslut som Skatteverket tagit gällande kontrollavgift för brister i hanteringen av personalliggare i elbranschen det senaste året.

Lagen om personalliggare i byggbranschen infördes 2016. Sedan innan fanns kravet redan för frisörer, restauranger och tvätterier. Och numer även branscher som skönhetsvård och bilverkstäder.

– Anledningen är att komma tillrätta med svartarbete, det ska vara konkurrens på lika villkor, säger Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket.

Han påpekar att det på elsidan inte är lika mycket svartarbete som i bygg i övrigt.

– På elektrikersidan måste man ha certifikat, visa att man har behörighet. För blir det fel kan det bli väldigt fel. Därför är det inte lika mycket svartarbete där.

LÄS ÄVEN: Många brister med personalliggare

Systemet med personalliggare är något Conny Svensson förespråkat länge. Redan på 1990-talet.

– För när vi gjorde våra kontroller så såg vi att vi alltid kom för sent. Innan personalliggarlagstiftningen infördes så hade Skatteverket ingen möjlighet att genomföra oannonserade kontroller. Denna möjlighet fick vi med lagstiftningen och tack vare det kan vi upptäcka företag som är i full gång och arbetar innan företaget exempelvis lämnat Sverige, säger han och fortsätter:

– Kravet på personalliggare har inte kommit till primärt för att staten ska få in mer skatt, utan det är för att man håller på att konkurrera ut seriösa företag med oseriös arbetskraft.

Han menar att han ser en helt annan ansats bland byggbranschens aktörer mot fusk i branschen i dag, än vad som tidigare varit fallet.

– Nu, efter EU-inträdet, när man märker att det är många utländska företag som tagit sig in i branschen så håller man med om vår problembeskrivning, och vi kan arbeta tillsammans.

LÄS ÄVEN: Personalliggare införs i byggbranschen

Conny Svenson menar att det finns en systematik när företag utnyttjar svart arbetskraft.

– Många tar entreprenader för en väldigt liten peng. Ett utländskt företag innebär inte per automatik låga löner, men det finns en problematik som gör att det är svårare att utreda. Därför har Skatteverket lagt ett förslag som ligger på finansdepartementets bord som innebär att utländska bemanningsföretag ska erlägga skatt för sina anställda från och med dag ett då företaget verkar i landet.

När jag ber honom kommentera de återkommande kontrollavgifterna för brister i personalliggarsystemet bland de stora företagen i elbranschen säger han att det är slarvigt agerat av företagen.

– Men det är också så att om en entreprenör anlitar ett bemanningsföretag på en byggarbetsplats så ska de anställda i det anlitade bemanningsföretag registreras i personalliggaren hos det företag som anlitat bemanningsföretaget. Om vi gör en kontroll och vi upptäcker att personer från bemanningsföretaget inte finns registrerade så är det entreprenören som riskerar att få betala kontrollavgiften.

– Och där har vi sagt att här borde vi ha en lagändring. Så att det är det företag som har de här personerna som är och jobbar som ska ha ansvaret. Det är ju bemanningsföretaget som betalar arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för sina anställda och det är kopplingen mellan personalliggare och att bemanningsföretaget sköter sina skattebetalningar som är viktig.

Vad är en personalliggare?

En personalliggare är en förteckning över vilka som är verksamma på byggarbetsplatsen eller i verksamhetslokalen. Den ska uppdateras dagligen och vara lättillgänglig om Skatteverket gör ett besök.

Av personalliggaren ska företagets namn och personnummer eller organisationsnummer framgå. För varje verksamhetsdag ska följande framgå:

• För- och efternamn samt personnummer, samordningsnummer eller motsvarande utländska nummer för var och en som är verksam.

• Vilka tider varje verksam persons arbetspass börjar och slutar. Ett arbetspass är en sammanhängande period utan längre ledighet än normala pauser och matraster. (En verksam kan alltså arbeta flera arbetspass under samma arbetsdag.) Anteckna arbetstiden i direkt samband med att den verksamma börjar och slutar.

Kommentarer från företagen

Tidningen har bett de företag som förekommer i granskningen att kommentera de brister som Skatteverket uppmärksammat i samband med kontroll av personalliggare.

•  Peter Nordén, tf HR Direktör Caverion Sverige:

– Övergripande tycker vi att det är beklagligt att systemet med personalliggare behövs. Dock förstår vi syftet med införandet av personalliggare och som seriöst företag är vi positiva till aktiviteter som bidrar till en säker och sund bransch. Vi har, i samråd med fackliga representanter, lagt stora resurser för att implementera ett tryggt system. Samtidigt är vi medvetna om att systemet används på många olika arbetsplatser och att det finns praktiskautmaningar.

•  Liselotte Stray, Sverigeansvarig kommunikation och press, Bravida:

Bravida förespråkar självklart att alla måste känna till och följa gällande lagstiftning i byggbranschen. På Bravida har alla medarbetare ett ID06 kort och alla ska logga in och ut sig när de går in och ut på en byggarbetsplats.

Vi vill och arbetar för att alla ska känna till och följa denna lag. De exempel du nämner där medarbetare har glömt att logga in/ut, är såklart inte ok.

•  Åsvor Brynnel, kommunikationschef Assemblin:

Generellt kan vi säga att vi tycker att systemet med personalliggare är bra och att vi helhjärtat stödjer dess syfte: att motverka svartjobbare och att öka säkerheten för de som vistas på byggen genom bättre kontroll. Alla våra medarbetare (anställda och inhyrda) ska ha ID06-kort och alla ska registrera sig i personalliggare. Vi har tydliga rutiner för detta, men trots det förekommer det tyvärr ett visst slarv vilket resulterat i avgifter. Även om det i förhållande till vårt stora antal medarbetare inte är så många ärenden är det en fråga vi tar på stort allvar och försöker komma tillrätta med.

Så mycket fick företagen betala efter Skatteverkets kontrollbesök:

•  Assemblin EL AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 5 juni i Halmstad.

När Skatteverket gjorde ett kontrollbesök upptäcktes det att det fanns en verksam person på byggarbetsplatsen som inte var inloggad i personalliggaren.

Han sa att han inte kunde logga in i liggaren, och att den aldrig var påslagen när han kom till arbetsplatsen. Vidare hade han ingen att fråga för det var ingen som pratade svenska.

När Skatteverkets utsände skulle kontrollera liggaren slog arbetsledaren på strömmen, och då fungerade liggaren.

•  Assemblin EL AB

Kontrollavgift 30 000 kronor. Besök 22 maj 2019 i Fristad.

När Skatteverket gjorde sin kontroll fanns det ingen personalliggare för den aktuella byggarbetsplatsen, och av de två personer som var verksamma på arbetsplatsen från företaget var ingen inloggad i personalliggaren.

Därför beslutade Skatteverket dels om en kontrollavgift på 12 500 kronor, men då ytterligare överträdelser inträffat inom det senaste året så dubblades avgiften till 25 000. Därutöver ska Assemblin betala två gånger 2 500 kronor för de båda anställda av företaget som påträffades utan att vara inskrivna i personalliggaren. Total avgift: 30 000 kronor

•  Assemblin EL AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 18 mars i Jönköping. En person, klädd i arbetskläder märkta med Assemblin och som lämnade platsen i ett av företagens fordon, var ej inloggad i personalliggaren. Personen pratade i telefonen när Skatteverket gjorde sin kontroll, och lämnade arbetsplatsen i samband med kontrollen.

•  Assemblin EL AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Göteborg, 4 december 2018.

Elva av tolv kontrollerade personer var inloggade i personalliggaren, den tolfte var det inte. I samtal med Skatteverkets utsända sade han att han hade loggat in, men att pipet vid inloggningen lät konstigt.

•  Caverion Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 8 november 2018, Borås.

En person från företaget var inte inloggad i personalliggaren. Personen uppgav att han nyss kommit och bara hunnit lämna utrustning. Personalliggaren var belägen i en bod utanför den primära arbetsplatsen.

•  Caverion Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 12 mars Kiruna.

Två av tre verksamma personer från företaget var inloggade i personalliggaren, den tredje var det inte.

•  Caverion Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 6 maj 2019, Kristinehamn.

Vid besöket träffade Skatteverkets kontrollanter en av företagets anställda som stod på en stege och höll på med elarbeten. Han uppgav att han nyss hade kommit till arbetsplatsen, och inte loggat in sig. När personalliggaren senare kontrollerades framkom att elektrikern på stegen loggat in sig en kvart efter det att Skatteverket inledde besöket. Det var för sent, menar Skatteverket och beslutade om en kontrollavgift på 2 500 kronor för Caverion.

•  Infratek Sverige AB

Kontrollavgift 12 500 kronor. Besök 13 juni 2019, Skärholmen.

Skatteverket kontaktade företaget upprepade gånger för att få ta del av den samlade personalliggaren. Företaget lovade att Skatteverket skulle kunna ta del av personalliggaren senast den 17 juni, men inget personalliggare nådde Skatteverket. Infratek får betala 12 500 kronor i kontrollavgift.

•  Infratek Sverige AB

Kontrollavgift 17 500 kronor. Besök 5 december 2018 vid kraftstationen i Bredaryd.

Företaget utförde utbytes/ombyggnadsarbete på transformatorstationen. När Skatteverkets kontrollanter besökte arbetsplatsen framkom att ingen av de båda anställda på plats var inloggade i personalliggaren. De loggade istället in efter det att besöket inleddes. Skatteverket menar att då ingen av de verksamma arbetarna på plats loggat in sig så ska det räknas som att ingen personalliggare förts, därför blir kontrollavgiften 12 500 kronor plus två gånger 2 500 kronor. Totalt 17 500 kronor.

•  Infratek Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 19 november 2018 i Nås. En av de anställda var inte inloggad i personalliggaren.

•  Bravida Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 26 juni 2019 i Nyköping.

En av de anställda var inte inloggad i personalliggaren.

•  Bravida Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 20 mars 2019, på en camping i Strömstad.

En av de anställda från företaget loggade inte in i personalliggaren förrän efter det att Skatteverket inlett sitt besök.

•  Bravida Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 6 mars 2019 i Kiruna. En person verksam från företaget var inte inloggad i personalliggaren.

•  Bravida Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 13 februari 2019 i Växjö. När Skatteverket inledde sitt besök var en av två verksamma personer från företaget inte inloggad i personalliggaren. Personen uppgav att han glömt att logga in sig, men blivit påmind om att göra så när Skatteverkets personal kom till arbetsplatsen.

•  Bravida Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 10 januari 2019 i Tranås. En person från företaget var inte inloggad i personalliggaren.

•  Bravida Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 12 november 2018 i Kristianstad. Åtta av nio personer från företaget var inskrivna i personalliggaren, den nionde var det inte. Han meddelade att han glömt sitt ID06-kort hemma.

•  Bravida Sverige AB

Kontrollavgift 30 000 kronor. Besök 2 oktober 2018 i Kungsängen.

Två anställda från företaget arbetade på platsen. De båda skrev in sig i personalliggaren efter det att Skatteverkets tillsyn hade inletts. Historiken av systemet visade också att det saknades en större mängd utloggningar i personalliggaren. Av 18 kontrollerade arbetsdagar visade att vid mer än hälften av dagarna, 10 dagar, saknas utloggningar. Det är för många, enligt Skatteverket. Eftersom företaget tidigare under året fått flera beslut om kontrollavgifter gällande personalliggare menar Skatteverket att det finns grund för att denna gång ta ut en kontrollavgift på 30 000 kronor.

•  Bravida Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 11 oktober 2018 i Fristad. Två av tre personer från företaget var inloggade i personalliggaren, den tredje var det inte. Han påträffades arbetandes i ett utrymme längre in i arbetsplatsen.

•  Bravida Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 5 september 2018 i Helsingborg. Den ende verksamme personen från företaget var inte inloggad i personalliggaren. Först menade Skatteverket att det fanns fog för att ta ut en kontrollavgift på 15 000 kronor, men ändrades sig sedan då det framkom att det bara fanns en verksam person på platsen. Därför stannade kontrollavgiften på 2 500 kronor.

•  Bravida Sverige AB

Kontrollavgift 2 500 kronor. Besök 25 september 2018 i Västra Frölunda. Kontrollen påbörjades 14.35. Två av de verksamma personerna från företaget var då inloggade i personalliggaren, den tredje loggade inte in förrän 14.47. Detta trots att han uppgav att han hade börjat arbeta klockan sju samma dag.

•  Bravida Sverige AB

Kontrollavgift 0 kronor. Besök 29 januari i Alingsås. Vid besöket uppmärksammades att företaget inte förde någon personalliggare på arbetsplatsen. Två personer från företaget var verksamma med att dra kabel men ingen av dem var inloggad i systemet.

Skatteverket menade först att det fanns fog för en kontrollavgift på 30 000 kronor, men ändrade sig efter en skrivelse från företaget.

Bravidas uppdrag på den aktuella arbetsplatsen var att uppgradera larmsystemet, något som inte ingår under byggverksamhet och därmed inte heller kravet på personalliggare.

Dessutom uppgick kostnaderna för arbetet till mindre än fyra prisbasbelopp (186 000 kronor), vilket innebär undantag för kravet på personalliggare. Därför blir kontrollavgiften noll kronor.