Bilden har inget samband med texten Bild: Pixabay/Anna Norling/Montage

”Ingen på Svensk arbetsmarknad tjänar på denna typ av snedvriden konkurrens och dumpning av den Svenska modellen”, skriver Elektrikernas ombudsman Sven Höckert.

Avtalsteckning med utländska företag är inte lätt och oftast anser de bara att facket är något ont och att det inte finns någon skyldighet att teckna kollektivavtal i Sverige.

Att sedan få en dialog med arbetstagare på företaget för att kunna ta reda på hur det ser ut är oftast ännu värre, vilket gör att många arbetar under villkor som är sämre än det som ska gälla i Sverige även om företaget inte har ett kollektivavtal.

LÄS ÄVEN: Avtal med utländska företag – ett träget arbete för lika villkor

Då pratar vi om arbetsmiljölagen (personalutrymmen, arbetskläder, skyddsutrustning, mobila arbetsplattformar, utbildning i första hjälpen), arbetstidslagen (arbetstid både dag, vecka och år, dygnsvila, veckovila, övertid, längre beräkningsperioder för den normala arbetstiden), elsäkerhetslagen (utbildningar, delegeringar, arbetssätt med, nära och utan spänning).

Det är inte ovanligt att arbetstagare som kommer hit från andra länder både arbetar för många timmar i strid mot arbetstidslagen och med dåliga personalutrymmen, samt utan rätt personlig skyddsutrustning och utbildning.

När jag började arbeta med utländska företag var det som underentreprenörer till större bolag och vikten då var ju att skapa avtalsteckningar som gjorde att företaget inte skulle kunna dumpa villkoren i Sverige och upprätthålla den svenska modellen med lika lön för lika arbete.

De senaste åren har jag i flera fall konstaterat att det spelade ingen roll vilka bra avtal vi tecknade på pappret för vi kunde nästan aldrig bevaka att arbetstagaren fick behålla det som var avtalat, även om vi fick lönebesked, utbetalningskopior så kan vi ju aldrig se vad som händer när arbetstagaren kommer hem till sitt hemland.

LÄS ÄVEN: Samma problem där som här

Så under 2016 samt 2017 började jag byta arbetsmetod samtidigt som Elektrikerförbundet möjliggjorde för de som var utstationerade här att bli medlemmar under den tiden. Det medlemskapet skapade en möjlighet att tvista med bolagen ifall de inte skötte sig.

Samtidigt så tittade jag på möjligheten att hitta fackliga kontaktpersoner i hemlandet om det fanns en facklig organisation som var verksam gentemot företaget.

För om jag kunde involvera dem i mina överenskommelser så kunde jag lättare hoppas att de villkor som skulle gälla innebar att arbetstagaren fick behålla sin lön och ersättning även när de återvände hem.

För jag tror det är många av oss som hört rykten eller fått höra att utländska arbetstagare fått betala tillbaks delar av lönen efter hemkomsten.

Utifrån detta fick jag möjligheten att 2018 åka ner och besöka både en arbetsgivare som vi tecknat avtal med, samt den fackliga organisationen som har kollektivavtal med det företaget på hemmaplan. Utifrån de samtalen så är detta ett företag som ger ett seriöst intryck och vill göra rätt samt involverar det utländska fackförbundet att delta i samtalen och hjälpa dem att förstå vårt kollektivavtal.

Detta skapade en förståelse för hur den Svenska modellen är utformad och varför det underlättar för ett utländskt företag att faktiskt teckna ett kollektivavtal med det Svenska fackförbundet.

Ett avtal möjliggör en flexibel arbetstid med inarbetning under ordnade former samtidigt som SEF får koll på arbetstiden samt ersättningar för lön och andra ersättningar och faktiskt arbetade timmar, vilken kompetens arbetstagaren har, vilka arbetsmiljö- och säkerhetstänk företaget har samt möjligheten att besöka arbetsstället.

Arbetsgivaren får möjlighet att förhandla om andra arbetstider, stöd vid olyckor/utredningar utifrån svenska regler, en kontakt för att kunna hantera avtalet och den Svenska modellen på rätt sätt samt och vid behov kunna förhandla om uttag av mer övertid för att kunna slutföra projektet utan att bryta mot svensk Lagstiftning.

LÄS ÄVEN: Beslutet: Lika lön för utländska arbetare

Vid mitt besök hos den utländska fackliga organisationen fick jag träffa ett antal förtroendevalda samt medlemmar på andra företag än det jag besökte som varit utomlands och arbetat, även i Sverige, som efter ett tag börjar redovisa vilka arbetstider de haft, hur de bott och även hur de när de kommit hem fått ta ut flera hundra euro per månad för att betala tillbaks till företaget om de vill åka någon mer gång.

Så nu var det ju inte ”kanske att det händer”, utan nu blev det ett faktum för mig att oavsett vilka överenskommelser det svenska fackförbundet träffade så kunde det se jättebra ut, men arbetstagarna fick inte sin beskärda del i slutändan – vilket är åt skogen.

Utifrån detta bestämde jag mig att så fort jag arbetar med utländska företag behöver jag försöka knyta kontakter med det fackförbund som finns i deras hemland, om det finns någon facklig organisation där.

Detta för att informera dem om vår överenskommelse så de kan bevaka att arbetsgivaren följer överenskommelsen och att arbetstagaren får de villkor som är överenskomna.

För den bevakningen kan inte vi som svenskt fackförbund göra om de inte blir fullvärdiga medlemmar under deras arbetsperiod i Sverige, och tyvärr vågar många inte bli medlemmar. Det är lite lättare att få med dem som tillfälliga medlemmar under sin utstationering i Sverige.

Många medlemmar som jag träffar undrar ibland varför jag lägger tid på att försöka teckna avtal med utländska företag och värva medlemmar hos dessa företag, och mitt svar är att om vi inte tecknar avtal för utländsk arbetskraft så skapar de en sänkning av anbuden – vilket gör att de då utkonkurrerar de svenska företagen, vilket leder till arbetsbrist hos många Svenska företag.

Om vi tillser att få avtal tecknade, samt att vi i de flesta fall kan tillse att de efterlevs så att arbetstagaren får sina villkor, så fungerar den Svenska modellen med svenska kollektivavtal.

Men det fordrar att alla arbetstagare i Sverige försöker prata med de utländska arbetstagarna för att se vilka villkor de verkar ha, samt att Elektrikerförbundet tecknar avtal med de som arbetar inom våra avtalsområden för att garantera schyssta villkor.

LÄS ÄVEN: Elektrikerna mötte utländska elföretag

Som exempel har jag haft företag inom mitt område som betalade 10 Euro i timmen för arbeten som den lokala elinstallatören betalade dryga 17 Euro för. Det blir aldrig en sund konkurrens med sådana löneskillnader.

Arbetstagare som efter hemkomst fått betala 600 Euro per månad tillbaks till arbetsgivaren. Ingen på Svensk arbetsmarknad tjänar på denna typ av snedvriden konkurrens och dumpning av den Svenska modellen.