• Anna Andreeva och Jasmin Redzepovic. Foto: Anna Norling

  • Niklas Holmqvist, Målarna. Foto: Anna Norling

  • Anna Andreeva, Kiev, Ukraina, och Jasmin Redzepovic, Genève, Schweiz. Foto: Anna Norling

  • Deltagarna på väg tillbaka till konferensrummet på Barnhusgatan. Foto: Anna Norling

  • Domagoj Ferdebar från det kroatiska byggfacket. Foto: Anna Norling

  • Anna Andreeva från Kiev, Ukraina. Foto: Anna Norling

  • Deltagarna under konferensen i Stockholm med upprop för Brasiliens tidigare metallordförande och ex-president: Lula da Silva, som dömts till 12 års fängelse för mutbrott. Foto: Anna Norling

2018-06-04

Vi lever i en globaliserad värld. Människor och företag flyttar över gränser för att hitta försörjning, för att skapa nya affärer. Då måste också facken hänga med. Samtala, samarbeta. En del i detta är det möte som sker under några dagar i april i ett trångt konferensrum på Barnhusgatan i Stockholm.

– Det är tid för reflektion. Ska vi vinna eller förlora, ta den säkra vägen, eller ta kampen? You got to fight for your rights, säger Ambet Ywson, som arbetar för det internationella byggfacket i Genève.

I konferensrummet trängs ett 15-tal representanter från det internationella byggfackets europeiska gren. De träffas för att utbyta erfarenheter och tankar om framtiden. Deltagarna kommer från länder som Ryssland, Turkiet, Ukraina, Schweiz, Bosnien, Kroatien – och Sverige.

De svenska deltagarna representerar i sin tur Elektrikerna, Målarna, GS och Byggnads.

LÄS ÄVEN: Ukrainare lyriska över svenska villkor

Niklas Holmqvist är internationellt ansvarig för Målarna.

– Den starkaste bilden av de internationella mötena är att hur vi än gör så har de med pengarna alltid ett övertag, vi jobbar i verksamheter där pengarna styr allt. Ser vi oss runt om i världen ser vi länder där ett politiskt skifte har inneburit att all arbetsrättslagstiftning, arbetsmiljölagstiftning har försvunnit, säger han.

Har ni samma problembild?

– Ja, visserligen strukturerar våra olika länder sig olika, men grundproblemen är ju exakt de samma. Den liberala sidan vill inte ha lagstiftning eller fackföreningar. Det finns ingen nationsgräns, den fria marknaden ska vara fri, och då ska man inte ha fackföreningar som sätter upp hinder för den. Så är det överallt i världen.

I Ukraina är det främsta problemet att medlemmarna försvinner, dels till kriget, dels för att arbeta utomlands.

LÄS ÄVEN: Beslutet: Lika lön för utländska arbetare

Anna Andreeva arbetar för det internationella byggfacket i Kiev. Hon säger att situationen för facken och folket i Ukraina är svår.

– Sextio procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, så det är riktigt svårt för folket i Ukraina, och det påverkar såklart även facket.

Lönerna i Ukraina är så låga att de som kan söker sig utomlands, främst till EU för att kunna försörja sig och sin familj. Organisationsgraden i byggnadssektorn ligger enligt Anna Andreeva runt 30 procent.

Hur ska facken vända utvecklingen?

– Det gäller att prioritera. Jag tycker att facken bör lägga alla sina resurser på att organisera, och på kampanjer för att bli synliga för samhället, för människor. Facken behövs, det finns ingen annan organisation eller del av samhället som bryr sig om arbetares rättigheter i Ukraina.

En del av de ukrainska byggarbetarna har tagit sig till Kroatien. Domagoj Ferdebar är regional ombudsman för byggfacket i Kroatien. Han säger att under det senaste året har facket lyckats avtala om högre löner. Det är första gången det har skett under hans sju år som facklig representant.

Anledningen är bristen på byggarbetare i Kroatien.

– Vi utnyttjar tillfället, säger Domagoj Ferdebar.

LÄS ÄVEN: Kunskapen finns i södra Europa

Många byggarbetare har lämnat landet för att i stället arbeta i länder som Tyskland, Schweiz och Österrike. Där är lönerna betydligt högre än i Kroatien. Minimilönen i Kroatien är runt 500 euro före skatt. Lägsta lön i avtalen för byggnadsarbetare ligger ungefär 100 euro högre, runt 600 euro.

Men korruption och svarta löner är vanligt. Så också usel anställningstrygghet. Majoriteten av byggnadsarbetarna har väldigt korta kontrakt, på några månader åt gången.

Domagoj Ferdebar för just nu en hel del samtal med svenska elektrikerfacket, detta då ett kroatiskt energiföretag, Dalekovod, fått ett stort kontrakt på att bygga elledningar i Sverige.

– Jag har många frågor om avtalet, säger Domagoj Ferdebar.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Fackligt missnöje mot förslag om ändrad strejkrätt

Sista januari går remisstiden ut för regeringens förslag om ändrad strejkrätt. Såväl fack som arbetsgivare står bakom. Men inom LO-förbunden bubblar ett missnöje, skriver Arbetet. I sista stund, när politikerna var på väg att ändra strejkrätten, enades parterna om en lösning som inte rubbar arbetsmarknadens maktbalans.

Facktoppar räds inte ny mandatperiod: ”S har inte sålt ut sin själ”

Januariavtalet har väckt facklig ilska, inte minst gällande förändrad arbetsrätt. Men fackliga representanter ser ändå positivt på den kommande mandatperioden. Saltsjöbadsavtalet kom till efter politiskt tryck, säger IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet. Annie Lööf var först ut.

Ett mänskligt maskineri planerat i minsta detalj

Det dunkar, slamrar och tjuter. Doften av trä och målarfärg är påtaglig i den stora lokalen i Piteå. Alla vet precis sin uppgift här. Den som är ny får lära sig exakt vilka moment den ska göra, i princip vilket steg den ska ta, säger David Lidström, kvalitetsansvarig för målning på Lindbäcks husfabrik i Piteå.

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän växer

Lönegapet mellan kvinnor och män krymper, och utjämningen har varit ovanligt stor de senaste åren, visar LO:s lönerapport. Men löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän växer, skriver Arbetet. År 2000 utgjorde medellönen för kvinnor 81 procent av medellönen för män.

Byggföretagare rånad och skjuten – två anställda får fängelse

Medarbetarna tyckte att de fått för lite betalt, och anlitade därför hjälp för att råna sin chef. I förra veckan dömdes fem av de inblandade i tingsrätten, skriver Byggnadsarbetaren. De två männen tyckte inte att de fått ut rätt lön av en byggföretagare utanför Stockholm.

Stefan Löfven statsminister igen – 131 dagar efter valet

Tredje gången gillt för Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Efter två nederlag i riksdagen – nu är han vald till statsminister igen. Lång dags färd mot natt men Sverige har nu fått en statsminister igen, 131 dagar efter riksdagsvalet 2018. Detta skriver Arbetet.

Lista: Här är de mest lästa artiklarna från 2018

Otillåtet hemmafixe, asbest, lönenivåer och dödliga arbetsplatsolyckor. Det är vad några av de tio mest lästa artiklarna på Elektrikerns sajt handlat om under 2018. Har du läst dem? Här nedan hittar du listan. 1.

Skattesmäll för LO Mediehus: ”Vi kommer att överklaga”

LO Mediehus har dömts att betala miljonbelopp till Skatteverket. Domen kommer att påverka alla medlemstidningar för ideella föreningar och organisationer i landet. Vi kommer att överklaga, säger Robert Jonsson, vd för LO Mediehus. Domen i Förvaltningsrätten är resultatet av en tvist med Skatteverket.

Infranord döms efter olycka med ljusbåge

Ljusbågen orsakade den anställde brännskador i ansikte, på händer, bröst och underarmar. Nu döms Infranord att betala 150 000 kronor för arbetsmiljöbrott, skriver Sekotidningen. Det var i juni 2017 som olyckan inträffade.

”Billigt kontrakteras folk som segregeras” – och andra dikter av Mats Hammarlund

Här nedan följer en samling dikter av Mats Hammarlund. Förutom skrivandet har denne jobbat inom byggbranschen, mest som snickare och timmerman på byggen i Stockholm, men även på LO-TCO Biståndsnämnd. Dikterna är: 1. Livsviktigt 2. Byggfolk 3. Billigt kontrakteras folk som segregeras 4. Dolda risker 5. Döden passar på 6.

Kubal är räddat – sanktionerna hävs

Sanktionerna mot Kubals ryska ägare Rusal tas bort efter ett beslut i den amerikanska kongressen. På aluminiumfabriken i Sundsvall är lättnaden stor, skriver Arbetet. Sedan april i fjol har sanktionshotet legat över Kubal, som vid flera tillfällen varit nära att stängas ned. Men varje gång har man räddats av tillfälliga förlängningar.

”Bra arbetsmiljö är inte gratis”

En tudelad arbetsmarknad, arbetsmiljöslarv och resursbrist hos polisen. Arbetet frågade politiker, fack och arbetsgivare varför dödsolyckorna sker och vad som behöver göras. Nyligen lämnade sex S-ledamöter i riksdagen en motion med rubriken Omtag för nollvision om dödsolyckor på arbetsplatserna.

55 liv släcktes på jobbet 2018

Trots nollvisionen för dödsolyckor på jobbet kom 55 personer aldrig hem från sitt arbete under 2018. Det är den högsta siffran på flera år. Män i arbetaryrken. Det är de som oftast omkommer i arbetsplatsolyckor, visar Arbetets genomgång. De faller, de kläms ihjäl och de dör i trafiken.

Lista: De miste livet på jobbet 2018

55 människor miste livet på jobbet i fjol. I ett tjugotal fall pågår fortfarande förundersökning om arbetsmiljöbrott. De olyckor där åklagaren lagt ner utredningen är markerade som nedlagda. Listan är sammanställd av tidningen Arbetet.

Tjuvstartade bygge – straffas med rekordböter

Bygget började för tidigt, innan tillstånden var klara. Nu straffas Mälarenergi Elnät med en rekordstor byggsanktionsavgift, skriver VLT. Mälarenergi Elnät hade för bråttom när en ny transformatorstation skulle byggas vid Energigatan på södra Nibble. När väl bygglovet och startbesked kom hade markarbetet redan påbörjats.