Avtal med utländska företag – ett träget arbete för lika villkor

Det kommer fler och fler utländska företag till Sverige för att utföra projekt vunna i olika upphandlingar. Det är en utmaning för facken.

För att upprätthålla svenska löner och villkor arbetar Elektrikerförbundet aktivt med frågan. I dagsläget har förbundet ett 50-tal kollektivavtal med utländska företag.

Dels sådana där utländska företag gått med i arbetsgivarorganisationen, dels där företagen tecknat hängavtal direkt med Elektrikerna.

Ett av de senare är det kroatiska bolaget Dalekovod.

Vid Indalsälven, tre mil öster om Östersund, finns ett av Dalekovods projekt i Sverige. Det är ett komplicerat bygge, Svenska kraftnät har beslutat att bygga om den gamla stamnätsstationen Midskog.

Ombyggnationen innefattar sammantaget elva ledningar och ska möjliggöra anslutning av förnybar elproduktion som planeras i området.

– Det här är den mest komplexa ombyggnationen jag har varit med om. Vi måste bygga under och bredvid de befintliga ledningarna under en mycket begränsad tid. Men, jag är inte orolig över att vi inte kommer att klara det, säger Odd-Ivar Paulsen, projektledare för Dalekovod.

LÄS ÄVEN: Sven Höckert: ”Vikten av kollektivavtal med utländska företag”

Under vintern arbetade 50-talet kroatiska arbetare här, men de allra flesta har nu åkt vidare till Dalekovods övriga projekt i Sverige.

Kvar vid Midskog arbetar dock 45-årige Eeljko Kezic´. Han har arbetat i Sverige sedan november i fjol. När tidningen besöker Midskog arbetar Eeljko Kezic´ med att jämna till marken för nya ledningsgator.

Han säger att anledningen till att han sökt sig till Dalekovod och arbete utomlands är pengarna. Hemma i Kroatien har han en fru och två barn, en dotter och en son.

– Pengarna går till att betala för barnens utbildning, att fixa på huset och att skapa en buffert, säger han.

I Sverige tjänar han det dubbla, kanske till och med det tredubbla, så mycket som han skulle ha tjänat hemma i Kroatien.

I avtalet som det svenska Elektrikerförbundet har skrivit med Dalekovod är de utländska arbetarna garanterade en månadslön på som lägst 27 440 kronor. Eeljko Kezic´ har lång arbetslivserfarenhet, så han tjänar än mer.

Utöver månadslönen tillkommer en ersättning på som minst knappa 30 kronor i timmen för flexibel arbetstid.

LÄS ÄVEN: Allt fler utstationerade i byggbranschen

En viktig pusselbit i att Elektrikerförbundet har fått igenom sina krav i avtalet med Dalekovod är arbetstidslagen. Det förklarar Sven Höckert, ombudsman i Norr för Elektrikerförbundet, när vi sitter i ett mötesrum på Folkets hus i Östersund.

Arbetstidslagen är dispositiv, det vill säga, den går att avtala bort i kollektivavtal. Dalekovod, liksom många andra utländska företag, vill att deras anställda ska kunna arbeta mer flexibelt än 40-timmars veckor.

I Dalekovods fall åtta veckors arbete i sträck i Sverige, varvat med två lediga veckor.

– De ville först bara ha den hårda kärnan, det som finns i utstationeringsavtalet, men då hade de inte kunnat arbeta 8-2. Vi sa att ”det här är bra för er”, inte att de måste skriva under. Vi visade vad som är bra med vårt kollektivavtal, och att det även blir gynnsamt gentemot Arbetsmiljöverket. Vi lyfte även att vi är en bra referens för att få nya uppdrag i Sverige, berättar Sven Höckert.

I det lilla konferensrummet i Östersund nickas det gillande runt bordet. Det talas främst engelska, men även kroatiska och en del svenska. Genom Elektrikerförbundets Solidaritetsfond har ett samarbete inletts mellan det svenska Elektrikerförbundet och det kroatiska facket.

En anledning till det är att säkerställa att de kroatiska arbetarna får behålla den lön de lovats i avtalet.

– Vi vet att trots att vi har skrivit avtal med utländska företag så händer det att en del av arbetarna måste betala tillbaka en del av lönen till arbetsgivaren när de väl kommer hem igen. Annars blir de av med jobbet. Därför är ett samarbete med det kroatiska facket så nödvändigt. För då kan vi med hjälp av dem kontrollera att arbetarna verkligen får den lön de ska ha, säger Sven Höckert.

LÄS ÄVEN: Beslutet: Lika lön för utländska arbetare

Domagoj Ferdebar från det kroatiska byggfacket SGH instämmer. Även han har hört rykten om att kroatiska arbetare tvingas betala tillbaka lönen de fått i höglöneländer när de väl kommit hem.

I Kroatien ligger minimilönen runt 550 euro i månaden. Den kroat som går under det svenska Elektrikerförbundets kollektivavtal kan alltså mångdubbla sin inkomst. Frågan om att hålla uppe lönerna för de kroatiska arbetarna är viktig inte bara för det kroatiska facket. För det svenska facket är den central.

Henrik Haraldsson, huvudskyddsombud vid Bilfinger nord, sitter med vid mötet med det kroatiska facket. Han säger att diskussionen om att utländska företag konkurrerar ut de svenska företagen med hjälp av låga bud, och låga löner, är levande på de arbetsplatser han arbetar på och besöker.

– Om vi ska få jobb måste vi snart sänka lönerna. De senaste åren har uppdragsgivaren (Fortum, reds anm) hellre lejt utländsk arbetskraft än svensk när det handlar om nya projekt. Det har lett till att det inte finns utrymme för oss att anställa. Istället går vi kort. Det är för stor konkurrens, de har för låga löner jämfört med oss. Det är klart att det snackas om det ute på arbetsplatserna.

LÄS ÄVEN: Samma problem där som här

Sven Höckert drar de viktigaste bitarna i avtalet mellan Elektrikerförbundet och Dalekovod. Det handlar bland annat om lönenivåer som ska matcha de svenska lönerna.

– Det här är bra för arbetarna, säger Domagoj Ferdebar.

– Men det är bra för oss också, säger Sven Höckert, och tillägger:

– Så att inte de utländska företagen ska kunna lägga underbud.

– Cooperation is the key, säger Marina Subasa, förtroendevald i det kroatiska facket vid Dalekovod.

LÄS ÄVEN: Elektrikerna mötte utländska elföretag

Vid sammanträdesbordet i Folkets hus i Östersund enas företrädarna från de båda ländernas fack om att fackligt samarbete och kollektivavtal är nyckeln för att upprätthålla villkoren för arbetarna.

Och det ger ringar på vattnet.

Domagoj Ferdebar berättar att arbetssättet som det svenska Elektrikerförbundet använt för att teckna avtal med det kroatiska företaget Dalekovod har smittat av sig. Nyligen skrev det kroatiska facket avtal med ett kinesiskt företag som fått ett stort projekt i Kroatien.

– Vi började prata förra året. Efter flera samtal bad de oss försöka hjälpa dem att göra något som är flexiblare än arbetstidslagen i Kroatien. Då bad vi dem skriva på ett avtal med högre lön och bättre bonus för övertid och helger. Vi skrev under förra veckan.

---

57 avtal med utländska företag

Det kommer allt fler utländska företag till Sverige, och fler vill också teckna avtal med det svenska Elektrikerförbundet. Vid denna pressläggning har Elektrikerförbundet 57 gällande kollektivavtal med utländska företag, såväl genom att företagen gått med i den svenska arbetsgivarorganisationen som genom att företagen tecknat hängavtal med Elektrikerförbundet.

Alla avtal tecknas på svenska. Kommunikationen har hittills alltid varit på engelska eller med tolk.

Avgiften som företagen betalar till facket är dels en fast summa varje år: 1700 kronor för Kraftverksavtalet, 3400 kronor för Installationsavtalet. Därtill tillkommer 0,5 procent av lönesumman för lokalt förhandlingsarbete, samt kontroller av löner och villkor i gällande kollektivavtal samt lagstiftning.

---

Få utomlands är med i facket

Under de senaste tre åren har omkring 300 000 kroater i arbetsför ålder lämnat sitt land för att arbeta utomlands. I dag är arbetslösheten runt åtta procent.

Organisationsgraden i Kroatien ligger på 25-30 procent, men endast en procent av de som arbetar utomlands är med i facket.

Minimilönen i Kroatien är för tillfället 3750 kronas, ungefär 550 euro. Den är planerad att öka till närmare 600 euro inom kort.

---

Solidaritetsfonden:

Elektrikerförbundets Solidaritetsfond är en fond för medlemmar som vill arbeta för ett starkare fack i Europa. Medlen kommer från El-tvåan i Göteborgs tidigare fond för stöd vid konflikter.

Den medlem som har idéer för ett projekt kan skicka in en ansökan. Projektansökan prövas sedan av fondens styrelse. Ett projekt kan till exempel handla om ett utbyte mellan olika yrkesgrupper, att stärka fackligt arbete i andra länder, eller för att underlätta fackligt samarbete vid jobb i ett annat land.

---

Anna Norling
anna.norling@lomediehus.se