Göran överlevde Farmenlivet: ”Man var inte hungrig – man svalt”

När Elektrikern når Göran Söderlund befinner han sig på Elektrikerförbundets regionkontor i Sundsvall. Trots att det nu är över sex år sedan han gick i pension händer det fortfarande att han stöttar organisationen i olika frågor.

Det senaste uppdraget har varit att ringa medlemmar i Sundsvallsregionen för att informera om försäkringspaketet i medlemskapet.

Hur kom det sig att du sökte till just Farmen?

– Jag har tittat på programmet och sett de här ungdomarna som inte vet vad som är fram eller bak på en hammare. Jag ville se om jag skulle klara av det. Utan el, utan rinnande vatten, och väldigt lite mat. Jag såg det som en utmaning, att klara av det där livet.

På arbetsplatsen

Håkan Svanström – I kamp mot klockan under banvallen

Reportage

Hur var själva inspelningarna?

– Det var fyra kamerateam som filmade från klockan sex på morgonen till ett på natten. Men jag är van att stå framför kameran efter min tid Elektrikerförbundet, så det var inga problem. Farmenlivet i sig var en prövning, men jag klarade av det. Vi fick halm att sova på och det vore fel att säga att man var hungrig när man var där – man svalt. Vi fick nästan bara potatis att äta.

– Men man är ju inte där för att lära sig hur det var förr i tiden, utan det bygger ju på att det ska vara intriger och så. Kommer inte intrigerna upp av sig själva, så skapar produktionen dem. Och det är de ganska duktiga på.

Har du själv någon erfarenhet av gårdsliv?

– När jag var barn så tillbringade jag somrarna på ett hemman utanför Umeå med två-tre kor. Det var Frälsningsarmén som anordnade sommarverksamhet där asfaltsbarn, som jag, blev utplacerade hos olika familjer. Jag hamnade hos en familj i Vindeln utanför Umeå. Där var jag under somrarna fram tills dess jag var 12 år. Jag har fortfarande kontakt med familjen.

Hade du någon nytta av dina elektrikerkunskaper under inspelningarna?

– Inte själva eldelen, men en elektriker är ju alltiallo på ett bygge. Jag har använt hammaren i hela mitt liv. Och den hammare vi fick var en elektrikerhammare, ingen snickarhammare. De som hade hand om rekvisitan visste väl inte vad de hade köpt.

Inspelningarna ägde rum i somras under 12 veckors tid, där deltagarna åkte ut en efter en tills dess att bara två deltagare var kvar.

Deltagarna i Farmen har skrivit på ett kontrakt som innebär att de inte får berätta om något av inspelningarna som inte redan sänts.

Men Göran Söderlund berättar att deltagarna fick en viss ersättning för sin tid i Farmen.

– Men man blir inte rik på det. Jag hade ju min pension, och fick gratis potatis.

Ångrar du din medverkan?

– Nej, jag ångrar det inte, det var en lärdom. Rent fysiskt och psykiskt klarade jag det ganska bra. Jag gick ned 15 kilo. Jag var bättre i både knäna och ryggen när jag åkte hem än vad jag varit under många år. Men jag har gått upp dem igen. Det enda jag saknade på farmen var musiken.

En fråga som uppkommer är ju om du har problem med att vara pensionär? Du hoppar in för förbundet då och då, och deltar i en dokusåpa?

– Jag är frisk och har en ganska hög arbetskapacitet. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra som pensionär, utan måste hitta på något.

Kan det bli fler tv-produktioner i framtiden?

– Det kan det nog bli. Det beror på hur det faller sig, om jag är tillräckligt tv-mässig.