Strejkrätten: Parternas roll kritiseras i remissvar
Bild: Bild:Anders Larsson/Pressbild/Pixabay/Montage
Oklara följder och risk för ojämlikhet mellan fack. Det är tveksamheter som lyfts när myndigheter och organisationer tycker till om ändrad strejkrätt. Andra vill skynda på lagändringen.
En måttstock som ger de dominerande facken fördelar då man ska bedöma om en konfliktåtgärd är tillåten.
Det tycker sig Umeå universitet se då de granskar regeringens förslag på ändrad strejkrätt, skriver Arbetet.
Lagförslaget har varit ute på remiss från regeringen fram tills i går. Det handlar om skärpta regler för när ett fack får rikta konfliktåtgärder mot ett företag som redan har avtal med ett annat förbund.
Detta ska bara vara tillåtet om syftet är att få ett eget kollektivavtal.
Enligt förslaget ska Arbetsdomstolen kunna testa konfliktåtgärders lovlighet efter kriterier som går ut på att bedöma om målet verkligen är ett eget avtal.
I bedömningen ska det bland annat ha betydelse om den fackliga organisationen tidigare har haft avtal med arbetsgivaren.
LÄS ÄVEN: Fackligt missnöje mot förslag om ändrad strejkrätt
I remissvaret menar Umeå universitet att sådana faktorer premierar de dominerande facken och att det kan skapa ojämlika förutsättningar för att bilda fackliga organisationer och verka genom dem.
”Umeås universitet menar att utredningens skrivningar i detta avseende bör modifieras och ses över av föreningsrättsligt motiverade skäl” skriver man.
Lagförslaget är i grunden framarbetat av de centrala organisationerna för fack och arbetsgivare, alltså bland andra de dominerande fack som åsyftas ovan.
Ett annat universitet, det i Lund, skriver att förslaget får antas verka hämmande för nya arbetstagarorganisationer.
Det beskrivs som anmärkningsvärt att det remitterade förslaget saknar överväganden om en situation där de etablerade organisationerna föreslår en lagstiftning som begränsar andra organisationers handlingsutrymme.
Sammanfattningsvis skriver universitetet att det är svårt att bedöma hur förslaget kan kan komma att påverka arbetsmarknaden och konflikträtten i stort, mot bakgrund av outvecklade resonemang i departementet förslag.
LÄS ÄVEN: Arbetsrättsjuristen: ”Facken är lurade”
I stort följer svaren från de organisationer och myndigheter som regeringen har utsett till remissinstanser ett väntat mönster.
De huvudorganisationer på arbetsmarknaden som själva arbetat fram förslaget är missnöjda med en sak; att lagen föreslås bli verklighet först nästa år. LO, Saco, TCO och Svenskt Näringsliv svarar gemensamt att det borde kunna börja gälla i juli.
Även Västsvenska handelskammaren vill se lagen träda i kraft i år.
I remissvaret hänvisas till Göteborgs hamn där företag som har avtal med Transport har varit i konflikt med Hamnarbetarförbundet.
Handelskammaren skriver att det är av stor betydelse att sådana stridsåtgärder som Hamnarbetarförbundet tagit till där ska kunna ogiltigförklaras.
Medlingsinstitutet, den myndighet som hanterar konflikter på arbetsmarknaden, ställer sig också bakom förslaget.
Intresserorganisationen Företagarna är positiv i stort, men kritisk till hur förslaget har tagits fram.
De skriver att det inte är transparent när parterna lämnar in mer eller mindre färdiga förslag som departementet gör till sina.
LÄS ÄVEN: Sjöstedt ger ett ”misstroendelöfte” om förslag läggs om försämrad arbetsrätt
Hård kritik mot lagförslaget kommer från Hamnarbetarförbundet, SAC och Brandmännens Riksförbund – fackförbund som inte ingår i de huvudorganisationer som arbetat fram lagförslaget.
Oro för att lagändringarna kan öppna för avtalsshopping och gula fack lyfts i de tre förbundens respektive svar.
Det skulle betyda att arbetsgivare får utrymme att välja att teckna avtal med sämre villkor utan att andra fack har utrymme för att driva på för förändring.
Förbunden lyfter också att huvudorganisationerna har skrivit ett förslag som de sedan själva ska uttolka innebörden av, då de sitter med och dömer i Arbetsdomstolen.
Saxat ur remissvaren
Arbetsgivarverket: ”Arbetsgivarverket tillstyrker förslaget om en utsträckt fredsplikt. Genom kraven på att vissa förutsättningar ska vara uppfyllda innan stridsåtgärder får vidtas värnas den svenska modellen.”
Bankinistitutens arbetsgivareorganisation: ”Förslaget innebär sammanfattningsvis ett steg i rätt riktning för att stärka kollektivavtalens fredspliktsbevarande funktion och arbetsgivarens incitament att teckna kollektivavtal. Detta är en viktig förutsättning för den svenska arbetsmarknadsmodellen.”
Göteborgs stad: ”Då förslaget behövs för att uppnå stabilitet på arbetsmarknaden tillstyrker Göteborgs stad de föreslagna lagändringarna.” (Vänsterpartiet reserverade sig mot stadens svar.)
Västsvenska handelskammaren: ”Förslagen i promemorian innebär att den svenska modellen även kan fungera i situationer såsom den i Göteborgs Hamn. Det övergripande förslaget innebär att stridsåtgärder enbart får användas när syftet är att uppnå ett kollektivavtal. Det är särskilt betydelsefullt i Göteborgs Hamn som har en strategisk funktion för stora delar av Sveriges näringsliv.”
Umeå universitet: ”Umeå universitet anser att det kan ifrågasättas om de problem på arbetsmarknaden med stridsåtgärder som vidtas mot arbetsgivare som redan är bundna av kollektivavtal är av sådan omfattning att de motiverar så långtgående ingrepp i rätten till stridsåtgärder på arbetsmarknaden som föreslås av utredningen.”
Lunds universitet: ”Hur förslagets genomförande framledes kan komma att påverka den svenska arbetsmarknaden och konflikträtten i stort är emellertid svårt att bedöma, särskilt mot bakgrund av de outvecklade resonemangen i departementspromemorian.”
Hamnarbetarförbundet: ”Lagförslaget får stora negativa konsekvenser för samtliga arbetstagarorganisationer i Sverige, oavsett om de idag är kollektivavtalsbärande eller ej.”
SAC: ”Inskränkningarna i konflikträtten gynnar endast arbetsgivarsidan och kommer oundvikligen att försvaga arbetstagarnas ställning på flera sätt.”
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
