”Det ska löna sig att arbeta”
"De här ständiga kraven från högern att sänka bidragen för dem som har det sämst ställt passar precis in i mallen. För då går det samtidigt att sänka lönerna riktigt mycket, utan att bidragen blir högre än lönerna. Då lönar det sig helt plötsligt att arbeta", skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.
Det är tisdagskväll. Jag sitter och slötittar på Aktuellt. Det är debatt mellan Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Moderaternas Ulf Kristersson. De debatterar ekonomi, skatter och bidrag.
”Vi är lite besatta av tanken att det ska löna sig att arbeta”, säger Ulf Kristersson.
Det låter sympatiskt. Det är klart att det ska löna sig att arbeta.
Särskilt ska det inte löna sig att vara nödgad att söka försörjningsstöd för sin överlevnad.
Fast längst inne fattar jag ju, att det han egentligen menar är att det inte ska löna sig att inte arbeta. Särskilt ska det inte löna sig att vara nödgad att söka försörjningsstöd för sin överlevnad.
Moderaterna föreslår att det ska införas ett bidragstak, och kommunerna ska få krav på att få ned kostnaderna för försörjningsstöd.
Och om man tänker efter så är det logiskt.
LÄS ÄVEN: Rapport från 6F: Låga löner ger inte fler jobb
De här ständiga kraven från högern att sänka bidragen för dem som har det sämst ställt passar precis in i mallen. För då går det samtidigt att sänka lönerna riktigt mycket, utan att bidragen blir högre än lönerna. Då lönar det sig helt plötsligt att arbeta. Praktiskt, och logiskt.
Fast problemet med det moderata synsättet är att väldigt många i Sverige har löner och villkor som faktiskt inte lönar sig. Anställda utan kollektivavtal, sms-anställda, falska F-skattare, timanställda – de har alla riktigt svårt att få ekonomin att gå ihop. Svårt att arbeta ihop till sin försörjning.
Åtgärderna har inte hjälpt dem som står långt från arbetslivet, vilket brukar vara själva huvudargumentet för sänkta löner.
När 6F och Katalys härom veckan presenterade sin rapport ”Låga löner funkar inte” framhöll rapportförfattaren Anne-Marie Lindgren att av de erfarenheter som finns av att sänka företagens lönekostnader är resultaten entydiga.
Det har haft så gott som ingen effekt på den totala sysselsättningsnivån. De som har fått jobb med hjälp av de sänkta lönekostnaderna är de som stått förhållandevis nära arbetsmarknaden, men åtgärderna har inte hjälpt dem som står långt från arbetslivet, vilket brukar vara själva huvudargumentet för sänkta löner.
Sänkta löner verkar alltså inte vara det ultimata receptet för att minska arbetslösheten.
LÄS ÄVEN: Ann-Marie Lindgren: ”Alliansens arbetsmarknadsreform är socialt livsfarligt”
Det finns såklart ett annat sätt, om man nu vill att det ska löna sig att arbeta, om man vill att det ska vara en tilltagen skillnad mellan bidragsnivåer och löneinkomster: höj löner och villkor. Då blir det automatiskt mer lönsamt att arbeta.
Någon borde uppmärksamma Ulf Kristersson och hans kollegor i Alliansen om det.
Det finns såklart ett annat sätt, om man nu vill att det ska löna sig att arbeta.
I övrigt i detta nummer har vi träffat arbetsmiljöinspektören som utredde Tyforsolyckan där två estniska montörer 2016 avled under arbetet med Ellevios nät i Dalarna.
Vi har även besökt den sprillans nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap, en myndighet som riskerar att bli ytterst kortlivad vid ett regeringsskifte.
Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund har tittat närmare på Rot-avdraget och så har vi besökt massafabriken Östrand i Timrå, där vi följt brandskyddstekniker Anders Blom i hasorna. Detta och mycket mer i detta nummer av Elektrikern, som du kan läsa i PDF-format här på sajten.
Trevlig läsning!