• Foto: Aktuellt i Politiken/Edit

2018-08-28

KRÖNIKA

”Arbetsgivare anställer inte fler än vad produktionen kräver, bara för att lönerna sänks. Och arbetsgivare anställer inte folk som inte klarar jobbet, även om de blir billigare än andra. Däremot anställer de förstås gärna folk som kan jobbet till litet lägre kostnader än förut”, skriver Ann-Marie Lindgren.

De borgerliga partierna sliter med frågan om SD som stödparti till en ny Alliansregering, och hur SD rent formellt ska bemötas i riksdagen – nu senast i frågan om utskottsordförandeposter.

LÄS ÄVEN: Anna Norling: Om det som valrörelsen borde handla om

Moderaterna gör ideliga försök att flytta gränserna mot SD, för att raskt retirera inför kritiken och efter ett tag göra ett nytt försök. Att de, om tillfället verkligen skulle öppna sig, kommer att ta stödet från SD behöver man knappast betvivla.

Liberalerna lutar åt det negativa hållet, men ganska försiktigt. Mest och tydligast negativ är Centern och Annie Lööf. Vilket de ska ha all heder av.

Men frågan infinner sig ohjälpligt varför de samtidigt driver politiska förslag, som om de skulle förverkligas direkt skulle driva över väljare till Sverigedemokraterna. För det är ju vad det som Annie Lööf kallar för ”århundradets arbetsmarknadsreform” skulle göra.

Förslaget handlar om sänkta ingångslöner, slopade arbetsgivaravgifter, fler privata aktörer som ska matcha arbetssökande mot arbetsgivare, och försämringar av anställningstryggheten. Resultatet ska bli 100 000 nya jobb, enligt Centerledaren. För alltihop har stöd av ekonomisk forskning.

Om man med det menar stöd i vissa ekonomiska teorier, okej. Stödet i ekonomisk empiri är avsevärt svagare. Det har, exempelvis, gjorts åtskilliga experiment med just sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper anställda; inget av dem har gett annat än marginella resultat, inte värda kostnaderna.

LÄS ÄVEN: Etableringsjobb: Nu är uppgörelsen klar

Och privata matchningsaktörer – ja, hur var det nu med de där privata etableringslotsarna? Fick de inte avskaffas för att systemet bara missbrukades? Och finns det några studier som visar att privata arbetsförmedlare är genomgående bättre än offentliga? (Svar: nej.)

Lönesänkningar är inte så vanliga inom EU, så empirisk vägledning saknas. Men det finns ju åtskilliga erfarenheter av andra sorters sänkningar av lönekostnaderna, i form av diverse subventioner, ofta stora sådana.

Den genomgående erfarenheten är att subventionerna kan ge personer med svaga formella kvalifikationer chans till arbete, men att effekterna på sysselsättningsnivån totalt sett är marginella. Subventionerna påverkar främst vilka som får jobb, inte hur många som får det.

Idén att sänkta ingångslöner ger fler jobb bygger på marknadsteorin att sänkt pris ökar efterfrågan. Jodå, men bara om det finns ett faktiskt behov av det efterfrågade.

Arbetsgivare anställer inte fler än vad produktionen kräver, bara för att lönerna sänks. Och arbetsgivare anställer inte folk som inte klarar jobbet, även om de blir billigare än andra.

Däremot anställer de förstås gärna folk som kan jobbet till litet lägre kostnader än förut – och det är den sannolika effekten av sänkta ingångslöner för nyanlända och unga utan gymnasieskola. De som anses kompetenta för jobbet tränger ut andra, som också är kompetenta men ska ha avtalsenlig lön.

Vilket, i de branscher det här främst gäller, ofta handlar om ungdomar eller invandrare. Vinsterna är inte glasklara.

LÄS ÄVEN: Debatt: Skattefinansierad lönedumpning

Det betyder också – som forskning från USA visar – att den här typen av sänkta startlöner får spridningseffekter. Inte över hela arbetsmarknaden och inte för alla jobb, men för jobb av liknande slag som rekryterar personer med liknande kompetens.

Eller återigen, personer som inte heller har särskilt stark ställning på arbetsmarknaden.

Det Alliansen gör med sin ”arbetsmarknadsreform” är i praktiken att lägga hela bördan för de nyanlända lågutbildades möjligheter till jobb och integration på de grupper i samhället som själva har den svagaste positionen i arbetslivet.

Och här kommer det där med SD in.

För vad händer om/när människor uppfattar invandrare som ett hot mot den egna tryggheten, och denna uppfattning dessutom är befogad och hotet dessutom grundade i medvetna politiska beslut?

De vänder sig till partier som är emot invandring. Som de senaste decenniernas erfarenheter alldeles övertydligt visar.

”Århundradets arbetsmarknadsreform” är företagsekonomiskt okunnig – och socialt livsfarlig.

Ann-Marie Lindgren,
socialdemokratisk ideolog och författare

(Fotnot: Texten har tidigare varit publicerad i Aktuellt i Politiken)

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Claes Thim: ”Större risk att dö på jobbet än att bli skjuten”

DEBATT ”En dödsskjutning leder oftast till stora tidningsrubriker och bästa sändningstid i tv. En död arbetare får knappt en notis i samma media. Hur kommer det sig?”, skriver Claes Thim. Första arbetsdagen för året och jag börjar med att summera arbetsmiljöåret som varit.

DEBATT: ”Stoppa oseriösa kurser för ställningsbyggare”

DEBATT ”Det går inte att lita på utbildningsbevisen som utfärdas av oseriösa aktörer. Människor riskerar att utsättas för livsfara”, skriver Gustaf Gedda och Håkan Carlsson. Sverige växer. Snart blir vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler.

Ulf Lundén: ”En arbetarklasshjälte för vår tid”

LITTERATUR (Michael Enggaards debutroman Ynkrygg. Utgiven av Bokförlaget Polaris.) ”Romanhjältar från arbetarklassmiljöer hör inte till vanligheterna och upplösningen hör till det mer vederkvickande slaget”, skriver Ulf Lundén. Michael Enggaards debutroman Ynkrygg utspelar sig på en bilverkstad och i en boxningsring i Köpenhamn.

David Fernhed: ”Kapitalismen är precis så hård och kall som Scrooge”

”Och kapitalismen är precis så där hård och kall som Scrooge. Det enda som räknas är vinsten på satsad krona”, skriver David Fernhed. Med smink i hela ansiktet, lite för trånga byxor och en storväst i beige manchester sitter jag i logen. Jag väntar. Jag väntar på att få gå upp på komedianternas scen och spela min roll.

Jonas Wallin: ”Fler bränder i juletid!”

LEDARE ”Vi vet, utan att kunna bevisa det, att många husägare gör egna elinstallationer och speciellt i äldre hus så är det obehöriga som utfört elinstallationen”, skriver förbundets ordförande Jonas Wallin. Nu lackar det mot Jul. Flera av oss ser fram emot lite ledighet och mysiga dagar med familj och vänner.

Ulf Lundén: ”Bankskandalerna fortsätter och vinnare förblir skurkkapitalismen”

KRÖNIKA ”Girigheten finner inga gränser. Bolags- och finanseliten hör till den högsta kasten. De får ofta sin vardag betald av sin arbetsgivare. Det är gratis hotellnätter, fria luncher och transporter med mera. Staten delar ut bidrag till städhjälp. Den ekonomiska eliten struntar blankt i vem som bildar ny regering i Sverige.

Claes Thim: ”Vi arbetare är de största förlorarna med denna budget”

DEBATT ”Vi arbetare är de största förlorarna med denna budget, de största svikarna är Centerpartiet och Liberalerna”, skriver Claes Thim. Here we go again. Moderaterna och Kristdemokraternas budget kommer gälla 2019 då den gick igenom riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna.

DEBATT: ”Ena handen vet inte vad den andra gör”

DEBATT ”Det sorgliga är att denna inkompetens och en tandlös tillsynsmyndighet gör att elnätskunderna, som inte kan freda sig, får bära hela notan för felaktiga reinvesteringar”, skriver debattören. Jag har varit anställd hos och arbetat inom olika energibolag i över 20 år. Därvid hade jag många kontakter med andra energibolag.

Anna Norling: ”Det finns olika människor överallt – även inom elektrikeryrket”

KRÖNIKA ”Att Madeleine nu öppet berättar om den väg hon valt att gå betyder mycket. Dels för andra transpersoner, som kan se att de inte är ensamma med att känna som de känner, dels för oss alla. Att vi får hjälp med att förstå att det finns olika sorters människor överallt”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

En spådom in i framtidens elektrikerbransch

KRÖNIKA ”Den som har förmåga att förutse framtiden är förmodligen den som bäst har förmågan att ändra sig när nya rön visar annorlunda fakta”, skriver Per Lawén. Ur högtalaren dunkar Phil Collins på trummorna i In the Air Tonight, och i ishockey-VM får Sverige däng av Sovjet med 1-13. På almanackan står det 1981.

Anna Norling: Vi måste täta glappet mellan stolarna

KRÖNIKA ”En önskan för denna nya mandatperiod vore att såväl politiker som tjänstemän såg dessa maskor, dessa glapp mellan stolarna. Och insåg att det handlar om människor. Människor som inte blir friskare av att fattiggöras”, skriver tidningens redaktör Anna Norling. ”Ingen ska ramla mellan stolarna”.

Jonas Wallin: ”Det var vi som gjorde det”

LEDARE ”När valresultatet då kom in, så var vi många som andades ut. Visst hade de gått framåt, men långt ifrån så mycket som alla trodde att de skulle göra. Och det var vi som hade gjort skillnad”, skriver förbundets ordförande Jonas Wallin. Det var kväll, den nionde september. Vallokalerna skulle stänga.

DEBATT: Varför är inte pensionärer välkomna på Elmässan?

Bild: Pixabay DEBATT (Kommentar från Easyfairs, som anordnar Elmässan i Kista, följer efter debattexten.) Med anledning av det senaste beslutet att pensionärer inte har rösträtt i avdelningarna, detsamma gäller nu också för BESÖK av Elmässan i Kista.

Ingemar E L Göransson: Om att förstå nuvarande politiska kaos

KRÖNIKA ”Vänstern i bred bemärkelse har aldrig i modern tid varit svagare än idag. Den viktigaste orsaken till detta är att socialdemokratin lämnat reformismen och flyttat till mitten”, skriver Ingemar E L Göransson. Det är inte så svårt att förstå varför alliansen gjort sitt som politiskt projekt. Förutsättningarna har helt enkelt ändrats.

Per Eklund: “Är företagarnas Rot-statistik trovärdig?”

KRÖNIKA ”Människor är positiva till avdraget. Det är otvivelaktigt. Men frågan som ingen ställt än är hur positiva de är i en jämförelse med andra statliga satsningar”, skriver Per Eklund. Mycket av debatten runt Rot har en ideologisk grund. Vänsterpartierna är tveksamma till Rot och vänsterpartiernas väljare är emot Rot i högre grad.