• Foto: Aktuellt i Politiken/Edit

2018-08-28

KRÖNIKA

”Arbetsgivare anställer inte fler än vad produktionen kräver, bara för att lönerna sänks. Och arbetsgivare anställer inte folk som inte klarar jobbet, även om de blir billigare än andra. Däremot anställer de förstås gärna folk som kan jobbet till litet lägre kostnader än förut”, skriver Ann-Marie Lindgren.

De borgerliga partierna sliter med frågan om SD som stödparti till en ny Alliansregering, och hur SD rent formellt ska bemötas i riksdagen – nu senast i frågan om utskottsordförandeposter.

LÄS ÄVEN: Anna Norling: Om det som valrörelsen borde handla om

Moderaterna gör ideliga försök att flytta gränserna mot SD, för att raskt retirera inför kritiken och efter ett tag göra ett nytt försök. Att de, om tillfället verkligen skulle öppna sig, kommer att ta stödet från SD behöver man knappast betvivla.

Liberalerna lutar åt det negativa hållet, men ganska försiktigt. Mest och tydligast negativ är Centern och Annie Lööf. Vilket de ska ha all heder av.

Men frågan infinner sig ohjälpligt varför de samtidigt driver politiska förslag, som om de skulle förverkligas direkt skulle driva över väljare till Sverigedemokraterna. För det är ju vad det som Annie Lööf kallar för ”århundradets arbetsmarknadsreform” skulle göra.

Förslaget handlar om sänkta ingångslöner, slopade arbetsgivaravgifter, fler privata aktörer som ska matcha arbetssökande mot arbetsgivare, och försämringar av anställningstryggheten. Resultatet ska bli 100 000 nya jobb, enligt Centerledaren. För alltihop har stöd av ekonomisk forskning.

Om man med det menar stöd i vissa ekonomiska teorier, okej. Stödet i ekonomisk empiri är avsevärt svagare. Det har, exempelvis, gjorts åtskilliga experiment med just sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper anställda; inget av dem har gett annat än marginella resultat, inte värda kostnaderna.

LÄS ÄVEN: Etableringsjobb: Nu är uppgörelsen klar

Och privata matchningsaktörer – ja, hur var det nu med de där privata etableringslotsarna? Fick de inte avskaffas för att systemet bara missbrukades? Och finns det några studier som visar att privata arbetsförmedlare är genomgående bättre än offentliga? (Svar: nej.)

Lönesänkningar är inte så vanliga inom EU, så empirisk vägledning saknas. Men det finns ju åtskilliga erfarenheter av andra sorters sänkningar av lönekostnaderna, i form av diverse subventioner, ofta stora sådana.

Den genomgående erfarenheten är att subventionerna kan ge personer med svaga formella kvalifikationer chans till arbete, men att effekterna på sysselsättningsnivån totalt sett är marginella. Subventionerna påverkar främst vilka som får jobb, inte hur många som får det.

Idén att sänkta ingångslöner ger fler jobb bygger på marknadsteorin att sänkt pris ökar efterfrågan. Jodå, men bara om det finns ett faktiskt behov av det efterfrågade.

Arbetsgivare anställer inte fler än vad produktionen kräver, bara för att lönerna sänks. Och arbetsgivare anställer inte folk som inte klarar jobbet, även om de blir billigare än andra.

Däremot anställer de förstås gärna folk som kan jobbet till litet lägre kostnader än förut – och det är den sannolika effekten av sänkta ingångslöner för nyanlända och unga utan gymnasieskola. De som anses kompetenta för jobbet tränger ut andra, som också är kompetenta men ska ha avtalsenlig lön.

Vilket, i de branscher det här främst gäller, ofta handlar om ungdomar eller invandrare. Vinsterna är inte glasklara.

LÄS ÄVEN: Debatt: Skattefinansierad lönedumpning

Det betyder också – som forskning från USA visar – att den här typen av sänkta startlöner får spridningseffekter. Inte över hela arbetsmarknaden och inte för alla jobb, men för jobb av liknande slag som rekryterar personer med liknande kompetens.

Eller återigen, personer som inte heller har särskilt stark ställning på arbetsmarknaden.

Det Alliansen gör med sin ”arbetsmarknadsreform” är i praktiken att lägga hela bördan för de nyanlända lågutbildades möjligheter till jobb och integration på de grupper i samhället som själva har den svagaste positionen i arbetslivet.

Och här kommer det där med SD in.

För vad händer om/när människor uppfattar invandrare som ett hot mot den egna tryggheten, och denna uppfattning dessutom är befogad och hotet dessutom grundade i medvetna politiska beslut?

De vänder sig till partier som är emot invandring. Som de senaste decenniernas erfarenheter alldeles övertydligt visar.

”Århundradets arbetsmarknadsreform” är företagsekonomiskt okunnig – och socialt livsfarlig.

Ann-Marie Lindgren,
socialdemokratisk ideolog och författare

(Fotnot: Texten har tidigare varit publicerad i Aktuellt i Politiken)

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Johannes Klenell: ”Är samtalsaktivism den nya skrikdebatten?”

KULTURKRÖNIKA ”Det att den ena parten febrilt vill mötas samtidigt som den andra parten stannar i sin extrema hållning. Det gör att den som har ambitionen att mötas sakta men säkert tappar kompassen i sin resa mot vad den tror är halva vägen”, skriver Johannes Klenell.

Jonas Wallin: ”Det vi byggt har börjat krackelera”

LEDARE ”Socialdemokraterna får en kraftig hemläxa! Alla ska med, alla ska delta och det är det samhälle som gör medlemmarna tryggare och lyckligare som ska vara den framtida visionen”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. I en undersökning som presenterades nyligen återfinns Sverige på sjunde plats över världens lyckligaste människor.

Per Eklund: ”Viktigt att lyssna på medlemmarna”

KRÖNIKA ”Att medlemmar får möjlighet till information och möjlighet att uttrycka sin åsikt är oerhört viktigt oavsett vilket fackförbund det gäller. Ännu viktigare är att ansvariga lyssnar på de enskildas synpunkter”, skriver Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

Anna Norling: ”Ducka inte – debatten handlar faktiskt om er”

KRÖNIKA ”De som hånar feminism och genusvetenskap ena dagen, har ingen trovärdighet när de andra dagen rasar mot enskilda mäns misshandel av kvinnor. Det är en föråldrad attityd som borde ha grävts ned för länge, länge sedan”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

”Agnes” av Dylan Färemark – Del 6

KULTUR Del 6 Pennalism Här är den sjätte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

DEBATT ”Där är det mycket viktigt att ha en skyddslagstiftning som är värd namnet, och som inte urholkas av AD och en del politiker”, skriver Christian Kutzner. Efter att ha jobbat i närmare 30 år som ombudsman i Hotell och restaurangfacket, även om jag sedan 2016 varit pensionär, har jag en hel del erfarenhet av tillämpandet av LAS.

Johannes Klenell: ”Därför förespråkar den ekonomiska eliten brexit”

KULTURKRÖNIKA ”Brexit handlar alltså inte enbart om ett folkligt missnöje mot en överstatlig elit. Den ekonomiska eliten kan också ha en hel del att vinna på att vara brexitförespråkare”, skriver Johannes Klenell. Så här i brexittider har fokus i svensk debatt främst legat i förklaringsmodeller som handlat om de besvikna väljarnas protest mot EU:s överstatlighet.

Jonas Eriksson: ”Fackföreningsrörelsen – folkrörelse eller försäkringsbolag?”

DEBATT ”Fackföreningar uppfattas idag mer som försäkringsbolag än demokratiska organisationer som driver sina medlemmars frågor”, skriver Elektrikerförbundets centrals ungdomsansvarige Jonas Eriksson. Sverige har mycket att vara stolta över. I år, 2019, firar vi att det var 100 år sedan vi tog ett av de första stegen till att bli ett demokratiskt styrt land.

”AGNES” AV DYLAN FÄREMARK – DEL 5

KULTUR Del 5 Joseph Brodsky Här är den femte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Sofie Eriksson: ”Mannen framför mig vågar inte skaffa barn”

KRÖNIKA ”Föreställ dig känslan. Att hela din närvaro ifrågasätts dagligen. Att arbeta hårt med kroppen och ändå ses som en belastning. Att inte våga skaffa barn för att du är så orolig att en liten och skör människa skulle behandlas lika vidrigt som du själv”, skriver Sofie Eriksson. Nej, jag vågar inte skaffa barn. Inte så som det ser ut nu.

”Människor med fysiskt tunga arbeten ska inte bli förlorare”

LEDARE ”Innan pensionsåldern höjs borde man ha säkrat så att arbetsmiljön är så bra att man kan arbeta längre än idag. Det kanske vore på sin plats att sänka den dagliga arbetstiden, korta arbetsveckan eller förlänga semestern”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. Nuvarande pensionssystem infördes 1999. Det föregicks av ett stort remissarbete.

Kurt Junesjö: ”Jag hoppas LO-förbunden tar sitt förnuft till fånga”

REPLIK ”När Erland Olauson säger att rättsläget är oförändrat talar han tyvärr mot bättre vetande”, skriver Kurt Junesjö. Erland Olausons bemötande av mina åsikter om förslaget till inskränkningar i strejkrätten är anmärkningsvärt. För han bemöter mig bara med ett enda argument, en dom som kom redan 1989, Britanniadomen.

Josefine Larsson: ”Vart har respekten tagit vägen?”

KRÖNIKA ”Hade jag inte velat bli smutsig under mina naglar hade jag ju valt ett annat yrke. Och så vitt jag vet så finns det faktiskt män som inte vill få smuts under sina naglar också. Men skulle en man någonsin få den frågan? Jag tror inte det”, skriver Josefine Larsson. För snart nio år sedan valde jag att bli elektriker.

Johannes Klenell: ”Personligen avskyr jag cynismen”

KRÖNIKA ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något sa parollen under flyktingkrisen. Ändå sitter man där, med sitt morgonkaffe och känner sig otillräcklig inför att världen går under”, skriver Johannes Klenell. Jag är i grunden optimist. Det är inte en lätt grundinställning att ha i dag. Världen krymper. Vi dränks i bilder av plågade människor.

DEBATT: ”Avreglerad elmarknad – Det har inte blivit bättre”

DEBATT ”Istället för utveckling av tillverkning och anläggningar blev det utsugning, övervinster, oligopol, monopol och dåliga affärer med sämre standard på anläggningar som resultat”, skriver debattörerna.