Riksdagspartierna svarar på läsarnas frågor – om osund konkurrens
Bild: Tomas Nyberg/Partierna/Montage & Edit: Chris Smedbakken
Söndagen den 9 september är det val i Sverige. Elektrikern har bett läsarna ställa frågor till de åtta riksdagspartierna. Partierna svarar här på frågor om bland annat arbetsmiljö, kollektivavtal, löner, arbetstid och demokrati. Viktiga frågor för alla anställda på den svenska arbetsmarknaden.
Här svarar partierna på frågor om osund konkurrens på den svenska arbetsmarknaden:
Vänsterpartiets svar:
Hur vill ditt parti motverka osund konkurrens på den svenska arbetsmarknaden?
– Den offentliga upphandlingens omfattning gör det särskilt viktigt att säkerställa att de lagar och regler som finns följs och att de aktörer som vinner upphandlingarna är seriösa. Allmänna medel ska användas på ett förnuftigt sätt och inte gå till oseriösa aktörer som tillskansat sig konkurrensfördelar genom fusk eller brottslig verksamhet. Vi vill bl.a. att det alltid vid upphandlingar ska ställas krav på kollektivavtal eller villkor som följer av kollektivavtal, samt anser att det är ytterst viktigt att noggranna uppföljningar av upphandlingarna görs.
”Vi vill bl.a. att det alltid vid upphandlingar ska ställas krav på kollektivavtal.”
Vi har tillsammans med regeringen drivit igenom att inhyrd arbetskraft som tas in av företag med säte i utlandet, ska beskattas från dag ett, i syfte att skapa bättre ordning i byggbranschen och en rimligare konkurrenssituation. Vidare så vill vi utöka huvudentreprenörsansvaret och minska antalet underentreprenörskedjor. Vi vill att regionala skyddsombud också ska få besöka arbetsplatser där det saknas medlemmar i facklig organisation. Vi vill att Arbetsmiljöverket ska få ytterligare resurser samt göra fler inspektioner. Många av problemen inom branschen har skapats av EU:s i grunden nyliberala regelverk. Vi vill att Sverige ska driva på för ett socialt protokoll som höjer upp arbetstagarnas fackliga rättigheter på ett juridiskt bindande sätt.
Vilken roll anser ditt parti att kollektivavtalen har? Ge exempel på tillfällen då kollektivavtal bör krävas, respektive då kollektivavtal inte behövs?
– Kollektivavtalen är avgörande för våra rättigheter på arbetsmarknaden. Ordning och reda, kollektivavtal och schyssta villkor gynnar dessutom företagare som gör rätt för sig. Vi kan inte se några skäl till att kollektivavtal inte behövs på en arbetsplats. Kollektivavtalens ställning på arbetsmarknaden måste stärkas och den svenska modellen försvaras och utvecklas.
LÄS ÄVEN: Riksdagspartierna svarar på läsarnas frågor – om arbetsmiljö
Socialdemokraternas svar:
Hur vill ditt parti motverka osund konkurrens på den svenska arbetsmarknaden?
• Kollektivavtal vid upphandling.
• Lex Laval revs upp, och den nya utstationeringslagen började gälla from 1 juni 2017.
• Reformera dagens F-skattesystem – säkerställ att F-skatt inte används för att kringgå arbetsrätten genom användande av beroende uppdragstagare, så kallade ”falska egenföretagare”.
• Fördjupa myndighetssamverkan gällande arbetslivskriminalitet.
• Inför en myndighetsgemensam tipsfunktion vid misstänkta brott i arbetslivet.
• Skärpta ID-kontroller i riskutsatta branscher.
”Säkerställ att F-skatt inte används för att kringgå arbetsrätten genom användande av beroende uppdragstagare, så kallade ’falska egenföretagare’.”
Vilken roll anser ditt parti att kollektivavtalen har? Ge exempel på tillfällen då kollektivavtal bör krävas, respektive då kollektivavtal inte behövs?
• Kollektivavtalen är grundläggande för den svenska modellen. Därför har regeringen rivit upp Lex Laval. Den nya utstationeringslagen började gälla from 1 juni 2017.
• Säkerställa att företag som vunnit upphandlingar betalar löner i enlighet med svenska kollektivavtal samt betalar korrekt skatt.
• Reformera och stärka Arbetsförmedlingens samråd med de fackliga organisationerna gällande subventionerade anställningar för att säkerställa att lön och andra anställningsförmåner är kollektivavtalsenliga samt att förutsättningarna till varaktig etablering på arbetsmarknaden förbättras.
LÄS ÄVEN: Anna Norling: Om det som valrörelsen borde handla om
Miljöpartiets svar:
Hur vill ditt parti motverka osund konkurrens på den svenska arbetsmarknaden?
– På nationell nivå verkar Miljöpartiet för att driva på att det byggs fler bostäder. Vi vill skärpa bostadsförsörjningslagen. Vi följer med intresse organisationen “Fair Trade Bygg” som jobbar hårt med misstänkt pågående brottslighet i byggbranschen och konstaterar att myndigheters kontroll och samarbete är nycklar för en väl fungerande byggbransch.
”Miljöpartiet fokuserar på att förbättra förutsättningarna för små- och medelstora byggföretag så att fler ska kunna vara med och bygga vårt hållbara samhälle.”
Miljöpartiet fokuserar på att förbättra förutsättningarna för små- och medelstora byggföretag så att fler ska kunna vara med och bygga vårt hållbara samhälle. Det är huvudsakligen på kommunal nivå man kan medverka till att minska osund konkurrens och lönedumpning genom att tilldela mark på ett sätt som bättre gynnar mindre byggföretag, exempelvis genom att dela upp större detaljplaner i flera etapper och ge markanvisningar av mindre områden. Om kommuner har långsiktiga planer för sitt bostadsbyggande och tar sitt ansvar för bostadsförsörjningen över tid kan också byggprojekt genomföras i lågkonjunktur då mindre byggföretag är särskilt sårbara.
Vilken roll anser ditt parti att kollektivavtalen har? Ge exempel på tillfällen då kollektivavtal bör krävas, respektive då kollektivavtal inte behövs?
– Miljöpartiet värnar den svenska modellen med kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vill att denna modell ska vara intakt.
Centerpartiets svar:
Hur vill ditt parti motverka osund konkurrens på den svenska arbetsmarknaden?
– Det finns problem med osund konkurrens, lönedumpning och villkor inom bland annat byggsektorn. Seriösa företag ska inte kunna konkurreras ut av företag som bryter mot lagar och regler. Det är bland annat mot den bakgrunden som alliansregeringen drev igenom ett ROT-avdrag, omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt och regler om personalliggare i byggbranschen.
”Det ska vara upp till varje enskild arbetsplats om de vill teckna kollektivavtal.”
Vilken roll anser ditt parti att kollektivavtalen har? Ge exempel på tillfällen då kollektivavtal bör krävas, respektive då kollektivavtal inte behövs?
– Centerpartiet driver en arbetsmarknadspolitik som står bakom den svenska modellen, där svenska kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler. Vi anser att den huvudsakligen fungerar och bör värnas. Det ska vara upp till varje enskild arbetsplats om de vill teckna kollektivavtal.
Kristdemokraternas svar:
Hur vill ditt parti motverka osund konkurrens på den svenska arbetsmarknaden?
– Kommunen har ett stort ansvar att främja villkor som gör det möjligt för en större mångfald av aktörer, såväl stora som små genom processen för tilldelning av mark och vid upphandling. Kommunen, som beställare, bör ta ett större ansvar för goda arbetsvillkor.
”Regeringens krav på kollektivavtalsliknande villkor för de så kallade nystartsjobben inkommer en prövningsinstans som medför mer byråkrati, vi motsätter oss därför detta krav.”
Vilken roll anser ditt parti att kollektivavtalen har? Ge exempel på tillfällen då kollektivavtal bör krävas, respektive då kollektivavtal inte behövs?
– I Sverige gäller arbetstidslagen och arbetsmiljölagen och svenska fackförbund kan ta strid för att lönen och andra villkor som ingår in den så kallade hårda kärnan ska vara i nivå med svenska kollektivavtal. Kristdemokraterna anser i allt väsentligt att dessa regler fungerar väl. Samtidigt anser vi att regeringens krav på kollektivavtalsliknande villkor för de så kallade nystartsjobben inkommer en prövningsinstans som medför mer byråkrati, vi motsätter oss därför detta krav.
Moderaternas svar:
Hur vill ditt parti motverka osund konkurrens på den svenska arbetsmarknaden?
– Problemen bottnar ofta i att människor som inte har rätt att vistas och arbeta här utnyttjas. För att förbättra återvändandet vill vi bland annat se fler inre utlänningskontroller. Vi vill också skärpa straffen för den som bryter mot regelverket om arbetskraftsinvandring.
”För att förbättra återvändandet vill vi bland annat se fler inre utlänningskontroller.”
Vilken roll anser ditt parti att kollektivavtalen har? Ge exempel på tillfällen då kollektivavtal bör krävas, respektive då kollektivavtal inte behövs?
– Kollektivavtalen har en central roll på svensk arbetsmarknad – men det är parterna som förfogar över dem och beslutar om när kollektivavtal behövs. Politiken sätter ramarna genom tvingande lagstiftning.
Sverigedemokraternas svar:
Hur vill ditt parti motverka osund konkurrens på den svenska arbetsmarknaden?
– Det ska inte vara möjligt för utländska arbetsgivare att kringgå de villkor som svenska arbetsmarknadsparter har överenskommit ska gälla i Sverige. Dessutom ska det inte vara möjligt att arbetskraftsinvandra till Sverige för yrken som inte är bristyrken. Det riskerar att leda till lönedumpning och sämre konkurrensvillkor för svenska arbetare.
”Dessutom ska det inte vara möjligt att arbetskraftsinvandra till Sverige för yrken som inte är bristyrken.”
Vilken roll anser ditt parti att kollektivavtalen har? Finns det tillfällen då kollektivavtal inte behövs?
– Kollektivavtal är en viktig beståndsdel av den svenska arbetsmarknadsmodellen och ger möjlighet för arbetstagare att värna sin rätt samtidigt som arbetsgivare får långsiktiga förutsättningar.
Liberalernas svar: *
Utestängande av småföretagande vid offentliga upphandlingar
För att garantera en kostnadseffektiv service med så hög kvalitet som möjligt är det viktigt att Sverige öppnar upp offentliga upphandlingar för fler aktörer. Samtidigt som små- och medelstora företag kämpar för att nå upp till de gedigna krav som ofta ställs vid offentliga upphandlingar riskerar en avskaffad föreningsfrihet att sätta ytterligare käppar i hjulen för företagen. Regeringen har väckt frågan om att införa ett krav på att företag som deltar i en offentlig upphandling ska ha tecknat kollektivavtal. Oavsett företagets storlek och förutsättningar.
”Dagens turordningsregler ska avskaffas till förmån för regler som baseras på kompetens.”
Kollektivavtal har varit ett uppskattat redskap på arbetsmarknaden, som gett tydliga ramar för arbetsgivare och arbetstagare. Det är dock viktigt att komma ihåg att det måste vara varje näringsidkares eget val om personen ska ansluta sig till ett kollektivavtal eller inte. Särskilt underlig blir situationen för en egenföretagare utan anställda. En tapetserare som vill reparera en myndighets stolar ska inte behöva teckna avtal med sig själv för att kunna vara med i en offentlig upphandling.
En stor majoritet av Sveriges småföretag saknar kollektivavtal. Bland landets ca 790 000 enmansföretagare är kollektivavtal extremt sällsynta och i kategorin småföretag (1-49 anställda), med 270 000 företag, saknar 60 % kollektivavtal. Det offentliga ska underlätta för företagande, inte slå undan benen för små- och medelstora företag som vill delta i offentliga upphandlingar.
Konkurrensverket har i en rapport gjort bedömningen att det inte är möjligt för en upphandlande myndighet att kräva att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal under kontraktstiden. Ett sådant krav står i strid med proportionalitetsprincipen och är även problematiskt med hänsyn till föreningsfriheten, enligt verket. Från Liberalerna är detta en dubbel frihetsfråga som vi måste slå vakt om.
Uppsägningsavgift istället för turordningsregler
Dagens turordningsregler ska avskaffas till förmån för regler som baseras på kompetens. Bedömningen av kompetens i detta sammanhang ska vara transparent, rättvis och förutsägbar. Även om en sådan ordning i betydligt högre grad än i dag skapar utrymme för arbetsgivaren att behålla nödvändigt kompetens vid neddragningar på grund av arbetsbrist går det att tänka sig fall då den formella bedömningen av kompetens avviker från det reella behov av kompetens som föreligger. Ett exempel kan vara att en person med en lägre utbildningsnivå än andra har en nyckelkompetens som inte fångas vid en mer formell bedömning. Det finns därför fortsatt ett behov ett regelverk som medger undantag turordningslistan, särskilt för små och medelstora företag. Det undantag som finns i dag skall utökas till att omfatta som mest 5 personer för alla företag under 49 anställda.
Samtidigt föreslår vi att en att lagstadgad minsta uppsägningsavgift – ett avgångsvederlag – införs för personer med längre period bakom sig som anställda hos samma arbetsgivare. Uppsägningsavgiftens storlek bör kopplas till tiden hos arbetsgivaren. Det skapar en balans mellan arbetsgivarens behov av att behålla de mest kompetenta personerna i företaget – samtidigt som en trygghet skapas för långvarigt anställda. Bland annat långtidsutredningen 2011 har föreslagit att uppsägningsavgifter införs i Sverige, i det fallet dock med arbetslöshetsförsäkringen som betalningsmottagare.
* Liberalerna har inte svarat på Elektrikerns frågor, utan istället skickat texter ur sina egna förslag som rör arbetsmarknaden.
