Nya medlemmar – från Estland

De båda estländska elektrikerna Aivar Jansson och Neemé Viik sitter vid lunchbordet på bygget i Östersund och fyller omsorgsfullt i blanketterna med rubriken ”Guest Membership”.
– Det är bra tror jag, för om vi skulle få problem så kan vi få hjälp, förklarar Aivar Jansson.

Sedan 1 januari 2017 kan utländska medborgare som är utstationerade i Sverige och jobbar som elektriker bli medlemmar i det svenska elektrikerförbundet.

Hittills handlar det om något tiotal medlemmar.

Två av de allra nyaste medlemmarna är Aivar Jansson och Neemé Viik från Estland. De arbetar för det estländska företaget OMS, Offshore & Marine Services, som har tecknat avtal med Elektrikerförbundet.

Avtalet följer installationsavtalet, med en månadslön på dryga 29 000 kronor i månaden, strax under genomsnittslönen i Östersundsområdet.

LÄS ÄVEN: Beslutet: Lika lön för utländska arbetare

Aivar Jansson och Neemé Viik har arbetat utomlands tillsammans under många år. 15 år uppskattar de det till. De har bland annat arbetat i USA, Bahamas, Singapore och nu senast på Viking Line, Finland.

– På Gabriella, säger Neemé.

– Vi har bättre lön här, än på vårt förra kontrakt, berättar Aivar.

Ofta har de arbetat på fartyg, eller på bostadsriggar och oljeplattformar som ska ut till havs.

Varför väljer ni att arbeta utomlands?

– I Estland är lönen lägre, förklarar Neeme, men berättar också att elektriker är bättre betalda än snickare och rörmokare i hemlandet.

Hemma i Estland finns fru och barn. Men det kan bli långt mellan gångerna de träffas. När de båda arbetade i Singapore var de borta tre månader i sträck. Här i Östersund ser upplägget annorlunda ut. Nu är kontraktet fyra veckor i Sverige, två veckor hemma. Med fortsättning om arbete finns.

LÄS ÄVEN: Riksdagens beslut: Entreprenörsansvar blir verklighet

I Östersund arbetar de båda estländarna med installationsarbete i det som ska bli kommunens nya storkök.

Det är inte första gången de båda är i Sverige, de har tidigare arbetat i Göteborg, men det svenska språket är fortfarande svårt.

– Jag pratar inte svenska, men jag kan vissa ord: belysning, uttag och brytare. Bra ord att kunna, säger Aivar Jansson.

Sven Höckert, ombudsman för Elektrikerförbundet i Jämtland, tipsar om Lingio-appen, en elteknisk ordlista, med närmare 17 000 eltekniska ord med översättning till 16 olika språk.

De båda estländarna berättar att det inte skiljer sig så mycket att arbeta som elektriker runt om i EU, men i länder utanför, som USA till exempel, ser det annorlunda ut. Där gäller en annan standard och sådant som uttag ser olika ut.

– Men man lär sig, konstaterar Neemé Viik.

LÄS ÄVEN: Elin Gustafsson Fagerlind – första kvinnan i förbundsstyrelsen

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se