Ovanligt svår vinter kräver krafttag i vattenkraftverken
Isen har lagt sig tung på luckorna inne i utskovshuset, så tung att det inte går att lyfta luckorna. Kraftverksteknikerna har försökt att tina isen med en slang med ånga, men det är ett tidsödande jobb – de har stått med slangarna i tre veckor.
– Det är problem varje år egentligen, men det här året var särskilt svårt, det har varit så kallt så länge, säger Håkan Grym, kraftverkstekniker på Bilfinger.
Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna.
Vi befinner oss i vattenkraftverket vid en av landets största konstgjorda sjöar: Svegsjön i Härjedalen. Här arbetar Håkan Grym och fem andra kraftverkstekniker.
Deras arbete går ut på att se till och underhålla de 11 dammar och fyra kraftverksstationer, inklusive kraftverket vid Svegsjön, som ligger i deras område längs med Ljusnan.
Årets vinter har varit ovanligt svår. För de som arbetar i vattenkraftverken har den stränga kylan ställt till problem. I Svegsjöns kraftverk har därför en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot utskovsluckorna.
Men det krävs mycket värme, och det läcker ut från utskovshuset. Så Håkan Grym är skeptisk till om dieselvärmaren hjälper särskilt mycket.
Risken är så stor, både materiellt och personellt, så man kör med både hängslen och livrem.
Redan när kraftverket byggdes i början av 1970-talet göts ett värmerör in i betongen runt luckorna, ett värmesystem som fortfarande är i bruk, men den gångna vintern har som sagt varit ovanligt svår.
Det massiva snöandet under denna vinter ger farhågor om en kraftig vårflod. Håkan Grym på Bilfinger är dock inte särskilt orolig för att vårfloden blir dammarna i hans område övermäktig.
– Om skogsflod och fjällflod kommer samtidigt så kan det bli problem. Men det beror på vädret, om det blir kallt på nätterna så lugnar det ned sig. Det vore att föredra.
För några veckor sedan gick ansvariga och arbetslaget igenom alla kraftverk längs med Ljusnan för att bestämma vilka platser som i samband med vårfloden kräver extra beredskap.
Håkan Grym vid kraftverket i Sveg.
Svegs kraftverk togs i drift 1975.
Svegsjön fick högsta säkerhetsklass, skulle dammen brista här skulle skadorna bli enorma. Men stora skador kan uppstå även i de fall dammen blir överdämd, när luckorna inte hinner upp i tid, då gräver dammen nya fåror vid sidan av dammen.
– Och börjar det gräva, då går det fort att en damm åker, förklarar Håkan Grym.
Det har varit incidenter i dammarna under årens lopp. Håkan Grym berättar om ett sjunkhål i Grundsjön i Härjedalen, som ledde till att hela sjön fick tömmas för att sedan byggas upp på nytt.
Han berättar även hur en station i Ljungan fick ett elektroniskt fel, så det gick ett larm om övervatten. Detta innebar att alla luckor öppnades och dammen tömdes på en och en halv timme.
Men det har även inträffat arbetsplatsolyckor. En allvarlig sådan inträffade i underjordsstationen i Långå i Härjedalen för 10-15 år sedan. En grupp kraftverkstekniker arbetade i stationen där vattnet störtar rakt ned innan det når turbinen, då small ett rör av på mitten.
En ventil, en stor järnklump, slog i hjälmen på en av teknikerna. När han därefter skulle ta sig därifrån forsade en massiv vattenstråle precis vid trappen där han skulle ta sig upp, teknikern fick strålen i bröstet och trycktes fast mot väggen. Han tog sig ingen vart, men som tur var befann sig en av kollegorna i trappen ovanför och kunde dra upp honom.
– Det är fortfarande ett märke i väggen där det hände, berättar Håkan Grym.
Lyckligtvis innebar olyckan inga allvarliga personskador, och efter tillbudet sattes elmanövrerade ventiler in så att personalen aldrig ska behöva stå nere vid turbinen, utan i stället en våning upp.
Dammövervakning i kraftverket.
Men grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket.
Säkerheten har med åren blivit allt strängare i vattenkraftverken.
– Risken är så stor, både materiellt och personellt, så man kör med både hängslen och livrem. Ibland kan man tycka att det är väldigt överdrivet, men det är ju för vår egen säkerhets skull, säger Håkan Grym.
I arbetslaget ingår bara män – män från orten som inte ser några problem med att arbeta utomhus. Av arbetstiden uppskattar Håkan Grym att det går 30 procent till att ta sig mellan stationerna, 40 procent till att vara ute och kontrollera dammar och kraftverk, och resterande 30 procent till inomhusarbete.
– Jag tror det är svårt att hitta folk utifrån som vill stanna kvar här. Det finns inte så mycket att göra här, om man inte är intresserad av friluftsliv. Men det är ett väldigt fritt jobb, säger han och fortsätter:
– Det finns egentligen hur mycket jobb som helst för oss att göra, om något är trasigt, byta någon pump eller om en turbin eller generator havererar. Alla stationer ser också olika ut. Jag kan inte säga att jag kan allting, fast jag jobbat här i 28 år.
Vi befinner oss i vattenkraftverket vid en av landets största konstgjorda sjöar: Svegsjön i Härjedalen. Här arbetar Håkan Grym och fem andra kraftverkstekniker.
I arbetslaget ingår bara män – män från orten som inte ser några problem med att arbeta utomhus.
Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh.
Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh.
Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna.
Svegs kraftverk togs i drift 1975.
Hur funkar ett vattenkraftverk?
- Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har antingen hög fallhöjd eller stort vattenflöde.
- Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det också lätt att förstå varför den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.
- Vattnet som krävs för elproduktion lagras i vattenmagasin och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.
- När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i en generator.
- Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar.
- El kan inte lagras i någon större utsträckning. Men det kan däremot vatten som ska användas för elproduktion. De stora mängder vatten, som snösmältningen under våren och sommarregnet ger upphov till, sparas i stora vattenmagasin.
- Magasinen tappas sedan under de delar av året då vattentillrinningen är liten och elbehovet stort, främst vintertid.
Svegs kraftverk
- Togs i drift 1975.
- Ligger vid den 19 meter höga dammen intill Svegssjön.
- Effekt: 36 MW
- Årsmedelsproduktion: 155 GWh
Vattenkraften i Sverige
Vattenkraften svarar för cirka 45 procent av den svenska elproduktionen. Innan kärnkraften började införas i Sverige på 1970-talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige.
Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. I dag utgör vattenkraften tillsammans med kärnkraften basen i det svenska elsystemet.
Ljusnans vattenkraftsproduktion
Ljusnan är en 443 kilometer lång älv i mellersta Sverige. Älven flyter genom Härjedalen och Hälsingland ut till Bottenhavet. I dag finns det inom avrinningsområdet 25 kraftverk.
