Sebastian vill att fler ska mäta: ”Vi kör en hel lördag i stället för kvällar”

Skillnaden att tillämpa ackordet jämfört med månadslön kan handla om allt från 5 000 kronor mer i månaden till ett par hundra tusen mer om året.

Det låter som en saga men under många decennier har ackordsverksamheten gått på sparlåga – trots att den betyder så mycket för löneutvecklingen för alla elektriker.

Dessutom vill arbetsgivarna gärna ersätta det med ett företagsstyrt prestationslönesystem.

Kräver samverkan i laget

Nästan alla anbud som företagen idag lämnar in använder ATL som beräkning för arbetskostnaden. Men för att medlemmen ska få ut mer pengar för samma arbete krävs att du säger till firman att du vill köra jobbet/projektet som ett ackordsjobb.

Är man ett ackordslag så reglerar man det i en så kallad etableringsförhandling. Ackord kräver samverkan i laget, ansvarsfördelning, egen planering, ordning och reda. Men utfallet är mycket större än arbetsinsatsen.

Ville få med kollegorna

Sebastian Brandt, 32 år, arbetar på APQ El i Lund. Där har det funnits en viss tradition av att utföra jobben på ackord. Sebastian är regionalt skyddsombud och ATL-utbildare. Han funderade på hur han skulle få fler kompisarna att börja räkna på jobben.

– Vi hade många som anmält intresse av att gå cirkel, men det blev tapp på deltagandet när vi väl drog igång. Det var en stor tröskel att man måste avsätta sex kvällar för en studiecirkel. Det var mycket som konkurrerade och en del hade småbarn. Många drog sig för att binda upp sig för en cirkel. Vi snackade lite några stycken och funderade på om vi skulle kunna baka in det viktigaste under en heldag – en ledig lördag. Och så blev det, berättar Sebastian.

Grundproblemet är att vi har alldeles för få medlemmar som använder ackordet och anledningen är en okunskap om hur det funkar.

De ansvariga gjorde ett utskick till sektionerna i Malmö, Lund och Helsingborg. Den 21 november hade man sin första ATL-lördag i Malmö med elva montörer och ytterligare en i januari med nio deltagare.

– Vi följde upp på Prenad i Landskrona i februari med sju montörer och en projektledare. Utvärderingen från deltagarna var mycket positiv. Vi har en ny ATL-lördag på gång i Helsingborg framöver.

Det har varit Sebastian Brandt och ombudsmannen Peter Jönsson som kört dessa ATL-lördagar.

– Vi ger en översikt om hur ackordet och ATL fungerar. Deltagarna får känna på ATL i datorn – jobba lite med Ackcent. Efteråt finns jag och Peter som mentorer och resurs för montörerna när de kör ackord ute i firmorna. Vi hjälper dem och hälsar på dem vid behov, säger Sebastian.

Färgstarka profiler inom facket

Verksamhetskrets 8, VK 8, som geografiskt omfattar Skåne och Blekinge är den verksamhetskrets inom förbundet som har flest aktiva medlemmar – 3 359 vid årsskiftet jämfört med El-Ettans 3 139.

Inom VK 8 har man av tradition haft en stark ackordsverksamhet. Färgstarka profiler inom facket har varit pådrivande liksom många driftiga lagbasar.

Peter Jönsson, ombudsman på Region Syd, med mångårig ackordserfarenhet, berättar om utvecklingen. Peter sitter dessutom med i förbundets förhandlingsdelegation för Installationsavtalet.

– Ser vi tio år tillbaka har antalet ackordssedlar i sektionerna minskat kraftig. 2005 var det 1 416 sedlar jämfört med 432 förra året (569 år 2014). Men ser man på timmarna var fördelningen cirka 857 000 år 2015 jämfört med cirka 1 058 000 år 2015. Man kan säga att vi har färre medlemmar som går på ackord men att värdet på deras ackordssedlar ökat.

”Okunskap om hur det funkar”

Ackordsförtjänsten varierar i sektionerna från 224,11 kr/tim i sekt 8 (Malmöområdet) till 186,66 kr/tim i sekt.11 (Blekinge). Snittet ligger på 217, 37 kr/tim för hela VK 8.

– Grundproblemet är att vi har alldeles för få medlemmar som använder ackordet och anledningen är en okunskap om hur det funkar, vad det kräver och vad det ger. Det kan vi bara möta genom att agitera och erbjuda fler möjlighet att prova på, säger Peter.