Under senare tid har den svenska politiska debatten helt spårat ur. Politiker efter politiker på den borgerliga kanten vädrar uppfattningar om att lagstifta om de lägsta lönerna i vårt land. De högst avlönade lämnas däremot därhän.

Liberalerna med Jan Björklund i spetsen är de som går längst. I en debattartikel pläderar Björklund öppet för att om inte arbetsmarknadens parter går med på att sänka de lägsta lönerna kommer Liberalerna kräva lagstiftning med en ny anställningsform Startjobb. Denna anställningsform skall inte omfattas av vare sig försäkringar eller pensioner. Dessutom ska lönen vara lägre än de lägsta löner som vi idag har på arbetsmarknaden. Som vanligt använder borgerliga politiker de mest utsatta i vårt land som murbräcka för att åstadkomma ett helt annat Sverige. Det är vämjeligt!

Men Liberalernas förslag är endast ett slag i luften. Detta eftersom arbetsgivaren redan idag kan få lägre kostnader för att anställa exempelvis nyanlända invandrare än vad Liberalernas förslag innebär. Genom en enkel räknesnurra på Arbetsförmedlingens hemsida kan den som vill räkna ut vilken kostnad arbetsgivaren får för en person kan arbetsgivaren få subvention genom ett så kallat instegsjobb.

För en månadslön på 20 000 kronor behöver arbetsgivaren endast betala 8 684 kronor per månad. Detta innebär en kraftig subvention och en arbetskraftskostnad som ligger långt under den arbetskraftskostnad på 14 000 – 16 000 kronor per månad som Liberalerna föreslår.

Liberalernas förslag kan antingen tolkas välvilligt som att de inte läst på och gjort sin hemläxa. Eller kan förslaget tolkas som ett sätt att långsiktigt sänka lönerna för alla på svensk arbetsmarknad. Om botten av lönespannet sänks påverkar det hela kollektivet så att kollektivets lön på sikt också blir lägre.

Liberalerna försöker hota fackförbunden med lagstiftning inför stundande avtalsrörelse. Det vore ett brott mot en arbetsmarknadsmodell som tjänat i Sverige i över 80 år. Det vore också en krigsförklaring mot alla löntagare i Sverige. Det kan vi inte och kommer inte att stillatigande acceptera. Frågan infinner sig också om arbetsgivarna i Sverige vill ha en modell där vi i nästa valrörelse har Jan Björklund i ena ringhörnan som vill sänka lönerna och i andra ringhörnan står Jonas Sjöstedt och lovar att en röst på Vänsterpartiet innebär högre löner för undersköterskor?

Om detta blir verklighet kommer reaktionerna att bli starka. Jag utesluter inte att kraven kommer att komma på en politisk strejk.

Jan Björklund gjorde som Utbildningsminister en stor sak av behovet av ökad disciplin i skolan. Ett av hans paradnummer var att ta ifrån eleverna mobiltelefonerna under skoltid. Det är i och för sig ett rimligt krav. Men än rimligare vore att ta ifrån Jan Björklund datorn så att vi slipper fortsatta inlägg på landets debattsidor om frågor som han faktiskt inte begriper något om.

Jonas Wallin
Förbundsordförande