”Nån jävla ordning får det vara på jobbet”
Det har hänt lite för mycket otrevliga saker på arbetsplatser den senaste tiden.
Samhällets makthavare, både politiska och ekonomiska, måste på allvar diskutera hur man förbättrar säkerheten på arbetsplatserna.
Vi på redaktionen tvingas fylla tidningens spalter med olyckor och rapporter från arbetsplatser där skyddsombud tvingats stoppa arbetet.
Det är märkligt att man år 2014 ska beskriva en verklighet som snarare skulle kunnat existera år 1914.
Inga kollektivavtal, inget eller illa skött arbetsmiljöansvar och arbetsvillkor där arbetarna känner sig livegna.
Heder åt dem som i alla fall säger ifrån. Vad jag förstår så tar Elektrikerförbundets regionala skyddsombud en del smällar, som det kan vara tufft för ett skyddsombud att ta.
Man hör till och med om att skyddsombudens beslutsamma agerande får stöd av små entreprenörföretag. De är glada över att skyddsombuden säger stopp.
De små entreprenadföretagen kan känna sig pressade av de stora företagen att pressa kostnaderna utanför arbetssäkerhetens gränser.
Man kan ju nu bara hoppas att den nya regeringen gör vad de lovat. Ser till att det bli ordning och reda på jobbet.
Ska arbetare i Sverige vara säkra på att de kommer hem till kvällen, måste nog samhällets beslutsfattare satsa tid och pengar till trygghetsregler.
Tyvärr hamnar inte de dödade polackerna vid bygget i Stockholm ens i den svenska statistiken över döda på svenska arbetsplatser.
Vi lär återkomma. Det är vi nog rätt säkra på.
Ännu djävligare beskrivning av arbetsvillkor får vi från Nepal och Qatar. Flyget mellan Katmandu i Nepal och Duha i Qatar fraktar arbetslösa nepaleser till ett rent helvete och hem kommer kistor med döda.
Fram till fotbolls-VM 2022 tror man att 5000 byggnadsarbetare fått sätta livet till.
För några veckor sedan var Niklas Enström från Elektrikerförbundet på plats i Qatar. Och det är inte roligas saker han får höra talas om. Mer kan ni läsa på sidorna 16 och 17.
Man hör ofta om problem med säkerheten hos utländska företag. Men så enkelt är det nog inte. Huvudentreprenörerna och beställarna måste ställa högre säkerhetskrav och vara beredda att betala för säkerhet. Jag mötte själv ett bosniskt företag som bygger Sydvästlänken.
Av det vi såg och av vad Elektrikerförbundets och den elsäkerhetsansvarige berättade, så fanns här ingen kritik mot företagets skyddstänkande. Men då fanns det också tydliga krav säkerhet i beställningen. Och företaget hade kollektivavtal.
Det finns säkert saker som är problematiska även i detta företag, och det är svårt att få exakta besked från anställda när man inte talar samma språk. Men kollektivavtal och säkerhetskrav från beställare är i alla fall en förutsättning.
Jag träffade några forskare på den stora mässan om arbetsmiljö, Gilla Jobbet. De hade intervjuat elever på yrkesprogram i gymnasieskolan. De konstaterar att eleverna får för dålig utbildning i arbetsmiljöfrågor.
Ska det bli ordning och reda på arbetsplatserna måste det nog bli bättre. Nu var det varken byggelever eller elektrikerelever med i undersökningen.
Det är bara att hoppas att det fungerar bättre på de programmen.