”Den röda pappersmuggen”
"Den europeiska unionen, som lägger halva sin budget på att subventionera jordbruk eller att bland annat detaljreglera bananer, kanske borde inrikta sitt arbete på att motverka främlingsfientlighet och diskriminering", skriver Hans Andersson.
(Bilden har inget samband med texten)
I år gick jag tillsammans med cirka femhundra personer under de svajande röda fanorna vid arbetarrörelsens förstamajfirande i Norrköping.
Förutom den sedvanliga fanborgen av handbroderade fackföreningsfanor och fladdrande röda fanor hade deltagarna skrivit politiska budskap på skyltar om frihet rättvisa och solidaritet.
När blåsorkesten drog igång ”arbetets söner” tågade den femundra personer stora skaran iväg från idrottsparken.
Hela denna situation blev på något sätt tragikomisk.
Genom södra promenadens lummiga grönska sträckte sig tåget likt en raklång orm upp mot idrotsparken när sista personerna kommit ut på promenaden.
När orkestern bytte till ”Internationalen” svängde tåget in mot stadens innersta del och där spårvagnarna delar sig i två linjer fortsatte tåget vidare upp på sankt Persgatan. Precis innan vi svängde upp på Sankt Persgatan försvann solen bakom ett större molntäcke, samtidigt som en kraftig kylande vind bet tag i de flesta banderoller.
En ölburk rullande med blåsten på trottoaren men stannade vid en sittande mans fötter.
Den sittande mannen lyfte sitt huvud mot oss från den demonstrerande skaran, han sträckte ut en mugg och ville att vi som passerade skulle ge honom en slant.
Hans tandlösa leende, slitna ansiktsdrag och den tomma pappersmuggen vittnade om betydligt svårare utmaningar än de budskap som prokalmerades på våra plakat.
Hela denna situation blev på något sätt tragikomisk, inte för att jag på något sätt föringar de politiska budskap som vi ville förmedla via våra plakat och slagord.
Det tragikkomiska bestod i att en människa från ett land inom den europeiska unionen med helt andra utmaningar än de slagord som återfanns på våra plakat satt med en tom pappersmugg flera hundra mil hemifrån och beskådade vår protestmarsch.
Utan det tragikkomiska bestod i att en människa från ett land inom den europeiska unionen med helt andra utmaningar än de slagord som återfanns på våra plakat satt med en tom pappersmugg flera hundra mil hemifrån och beskådade vår protestmarsch.
Mannen som med största sannolikhet hade en romsk bakgrund från Östeuropa hade nog både blivit bespottad och kallad kriminell av människor runt om i Europa.
Den europeiska unionen som lägger halva sin budget på att subventionera jordbruk eller att bland annat detaljreglera bananer, kanske borde inrikta sitt arbete på att motverka främlingsfientlighet och diskriminering så att människor som mannen på vid Sankt Persgatan i Norrköping inte behöver åka flera hundra mil och sitta i kylan med en pappersmugg som det knappt läggs några mynt i.
Dagens Europaparlament består till största del av ledamöter från konservativa, högerextrema och liberala partier som vill fortsätta på den inslagna vägen där de sociala frågorna hamnar i skuggan av kapitalets intressen.
Det behövs ett rödare Europa som kan motverka dagens utveckling, så att sociala rättigheter blir lika viktiga som de ekonomiska intressena. Nittio procent av besluten inom den europeiska unionen påverkar vår vardag på ett eller annat sätt, därför är det lika viktigt att rösta i europaparlamentsvalet som alla andra val.
Lika viktigt är det att det blir ett rödare Europa, därför ska ni rösta den 25:e maj 2014 och gärna på Socialdemokraterna!
