Bild:

Den genomsnittliga lönen per timme skiljer med 28 kronor mellan den som går på fast månadslön och den genomsnittliga mätta ackordslönen per timme.
– Vi kan visa i en rad exempel att det är lönsamt med ackord både för elektrikerna och arbetsgivarna. Fack och arbetsgivare har lika stort intresse i ackordet, säger Mikael Pettersson, ansvarig för ackordsfrågor på Elektrikerförbundet.

Samtidigt menar han att arbetsgivarna vill flytta över en del av bestämmanderätten för ackordet från elektrikerna. Arbetsgivaren skall alltid lämna ut arbetet på ackord och elektrikern själva kan begära att få utföra arbetet på ackord om arbetsgivaren inte gör detta.

Vid halvårsskiftet var den genomsnittliga månadslönen för elektriker 27 900 kronor. Samtidigt var genomsnittliga timlönen för mätta ackord 189 kronor. Omräknat skiljer lönen med 28 kronor i timmen eller 4 800 i månaden.
– Många fastnar på timlönen. Men det finns många exempel på där man jämför två likadana jobb, där ett gjorts på månadslön och ett på ackord och lönekostnaden för företaget blivit mindre på ackordet, säger Mikael Pettersson.

I dagsläget är det under 20 procent av arbetstimmarna som rapporteras in till ackordskontrollen. Sen finns det många fler som arbetar på totalackord, som arbetsgivaren många gånger föreslår och utbetalar utan att ackordssedel registreras. Lönemässigt ligger det nånstans mitt emellan ren månadslön och rena ackord.
Mikael Pettersson tror att ett av skälen till att det är under 20 procent som registrerar ackordssedlarna enligt avtalet, är att många elektriker drar sig för att ofta sätta sig i en förhandling med arbetsgivaren.
– Det beror även på att underlagen för arbetet är ofullständiga från start och att det slarvas med planering/etablering. Och de förlorar våra medlemmar pengar på samt de troliga är att arbetsgivaren också gör det.
– Mäter man jobb måste man ta en sittning med arbetsgivaren kanske varje vecka om extraarbeten och det som inte finns tidsatt i listan. Det kan kännas jobbigt att ta betalt för det som inte finns i gula boken, att fronta sig mot arbetsgivaren, säger Mikael Pettersson.

Ackordstidslistan, ATL, har funnits i sin nuvarande form 1989. Tidigare var allt satt i kronor och ören. När nya produkter kommer ut på marknaden, så sätter sig den arbetsgrupp som Elektrikerförbundet och arbetsgivarna Eio har och tar fram underlag för att föra in de nya produkterna i ATL-listan. För att ha koll på läget har Elektrikerförbundet en ackordskommitté som håller koll på verkligheten och rapporterar in nya produkter som används flitigt.
– Det är i grunden ett väldigt enkelt system. Det handlar mycket om att planera arbetet och jobba rationellt. Om materialet är prissatt eller går att tid-sätta och ska pågå mer än åtta timmar har man rätt att utföra det på ackord, säger Mikael.

Men det skiljer mycket hur ackorden används. Det är fråga om traditioner, personlig vana vid ackorden och kunskap hos enskilda.
Mikael Pettersson pekar på att det kan skilja mycket inom de olika större koncernerna, och det ofta beror på vilka erfarenheter lokala chefer och anställda har av ackordet. Har chefen själv jobbat på ett ackord och är trygg med det, så är det naturligt att ackordsarbete finns på arbetsplatsen.

Per Eklund 

  • Elektrikerförbundets ackordskommitté: Mikael Olsson, Timrå, Ove Johansson, Långträsk, Mikael Karlsson, Borlänge, Bengt Thunholm, Linköping, Niklas Ljungberg, Uppsala, Kjell Lindberg, Stockholm, Mikael Norberg, Trollhättan, Mikael Olsson, Helsingborg.
    Ackord
  • Alla kalkyler räknas på ATL-listan.
  • Vid 170 kronor i timmen finns en brytpunkt där montören får 60 procent och företaget 40 procent av det som överstiger 170 kronor.
  • Även om man har olika grundlön i ett ackordslag så tjänar de lika mycket i slutändan. De som har högre grundlön får ett lägre påslag. Det skiljer dock om man är första eller andraårsmontör.
  • Eio och Sef har gemensamma träffar och går igenom om nåt nytt ska in i ATL-listan.
  • Om jobbet är under 8 timmar behöver inte arbetsgivaren ge ut det på ackord.
  • På Elektrikerförbundets hemsida finns dataprogrammet Ackcent, som man har som grund vid beräkningar.LÄS MER:
    ”Det är motiverande, det blir ordning och reda”