Jobb i Norge: Lockande löner – men se upp för fallgropar
Mikael Eriksson får ut 12 000 norska kronor efter skatt på två veckor. I svenska pengar betyder det runt 30 000 netto per månad.
– Då kan man nog räkna med att det är en ganska låg lön, säger Mikaels kompis Sacha Poggel.
Lönen var nog ett av de viktigare skälet till att Mikael och Sacha tillsammans med ett par kompisar tog beslutet att försöka jobba i Norge.
Och så var de nog lockade av ett äventyr också. Att se något annat.
– Det enda vi ville, var att komma upp till Hammerfest, säger Mikael.
Det var i november 2004 de började jobba i Norge. Sommaren 2005 hamnade de i Hammerfest.
Långt, lång norrut uppe i Barents hav har man investerat mer än 50 miljarder kronor i en gasfyndighet, och naturligtvis har det behövts många elektriker.
I ett par år jobbade Mikael och Sacha i Hammerfest. De jobbade 14 dagar och var lediga 21 dagar.
– Jag tycker bättre om det schemat än det jag jobbar i dag. Man tjänar lika bra men är mer ledig, säger Sacha.
I dag jobbar både han och Mikael fyra dagar och lediga tre, nu är de i Osloområdet.
För Mikael är det inte lika viktigt med rotationsschemat 14-21.
– Jag jobbar lika gärna 4-3, säger Mikael.
Under ett drygt halvår valde Mikael bort Norge också, och jobbade hemmavid, men sen blev suget starkt igen.
Sacha bor i Kil, Mikael i Vålberg, båda orterna ett par mil från Karlstad. Från Karlstad är det 24 mil till Oslo. Ungefär lika långt som till Stockholm och Göteborg.
Exakt hur många svenska elektriker som jobbar i Norge är det nog ingen som vet. Man tror att det är runt 3 000 i dag.
För att det ska fungera väl, så bör man vara med i det norska elektrikerfacket El & It.
När vi träffar Mikael, Sacha och ombudsmännen Per Lavén, Bo Andersson och Jan Söderman, så jämförs lönerna naturligtvis. Skillnaden mellan ett jobb på hemmaplan och ett jobb i Norge.
Lönen i Norge är minst 25 procent högre än i Sverige. Dessutom tjänar man i dag 18 procent på kronkursen. Att de dessutom har kortare arbetsvecka och ett bättre miljötänk, är de positiva delarna av utlandsjobbet.
– Det är mycket säkrare. Speciellt på Västlandet så pratar man mycket om HMS, hälsa, miljö och säkerhet. Det går före arbetet, säger Sacha.
Men det finns nackdelar, ja riktiga fallgropar om man inte ser sig för.
– Man måste tänka sig för om man jobbar och skattar i Norge. Jobbar du i två länder ska du skatta där du bor, säger Per Lavén.
Det betyder att den norska arbetsgivaren plötsligt måste betala en högre svensk arbetsgivaravgift. Kanske inte helt bra när man söker jobb. Dessutom ser skattesystemet annorlunda ut.
Om man jobbar endast i Norge så kopplas hela det svenska regelverket bort. Skatten betalas i Norge. Ränteavdragen måste göras i Norge. Sjukpenning får man i Norge, föräldrapenning osv.
Per Lavén och Bo Andersson har haft kontakt med många Norgejobbare, och kan berätta om flera medlemmar som råkat illa ut efter en period i Norge. Det har varit han som när ett jobb tog slut åkte till Thailand ett par månader. När han kom hem var han helt ute ur det svenska systemet. Ingen A-kassa.
– Man måste anmäla till de svenska myndigheterna, så fort man kommer tillbaka till Sverige. Man måste omedelbart in i de svenska systemen. För A-kassan måste man var återanmäld inom åtta veckor, berättar Per.
– Jag det är lika viktigt i båda ändar, säger Bo.
När man ska börja jobba i Norge, så måste man alltså ta kontakt med skattemyndigheten, a-kassan, försäkringskassan, banken och kommunen. Man måste också bli godkänd elektriker i Norge. Det går genom DSB, det norska Elsäkerhetsverket.
– Det är inte så svårt om man har elutbildning och erfarenhet, säger Per.
Sjukpenningreglerna är lite annorlunda än i Sverige. Men det är viktigt att komma in i systemet ordentligt. Blir man svårt sjuk inom de två första veckorna kan man få problem. Det finns exempel, där varken Sverige eller Norge velat betala sjuktransporter och liknande.
– Det kan vara illa om man inte fått sin första lön, säger Bo.
Kollektivavtalen är annorlunda också.
– Här är det ju så att vi tar kontakt med företaget för att skriva kollektivavtal, så fort det finns en medlem.
Men i Norge blir det inget kollektivavtal förrän en viss andel av de anställda kräver det, säger Bo.
Därför vill han varna för en del mindre norska elföretag, där det är lite si och så med både lön, kollektivavtal och andra sociala skyddsnät.
Både Bo och Per har ett viktigt råd till dem som funderar över ett jobb i Norge.
– Ta kontakt med Grensetjensten i Morokulien. Det ligger i Eda. Det är ett samarbete mellan svenska och norska myndigheter.
– Man måste tänka på allt. Vad händer när jag blir sjuk? Vad händer om huset brinner ner?
Nu har många av de som jobbar där lärt sig de olika reglerna. För tio år sedan var det betydligt fler som råkade illa ut. Lycksökare, som inte tänkte sig för.
Per, Bo och Jan säger att man bör söka sig till etablerade firmor och gärna vara flera svenska på samma firma. Då finns det mindre risk att man blir lurad.
Mikael och Sacha jobbar i dag åt VRS Installation, ett stort elföretag, där de tycker att det mesta fungerar bra. Men förutsättningarna förändras hela tiden.
– Jag blir kvar så länge det funkar, säger Mikael.
Fotnot: Information och råd kan du får på SEF:s hemsida. Där ligger ett bildspel som ger dig en inblick i vad som är bra att tänka på, innan du tar anställning i Norge, en bra orientering av Norgearbete.
Att tänka på
- Tips 1: Kolla firman som du ska börja på ordentligt. Många medlemmar har råkat ut för oseriösa företag och ibland rena rama bedragarna.
- Tips 2: Bli medlem i El & IT &, elektromontörernes förening, de kan hjälpa dig med vad du ska betalt och se till att du får ut det också.
- Tips 3: Undvik rena bemanningsföretag, du får oftast inte ut alla de löner du ska ha samt att elsäkerhets och arbetsmiljöfrågorna är lågprioriterat.
- Tips 4: Tag kontakt med Grensetjensten i Eda för att få råd om arbete och vardag.