Kalle Löfvenberg är 29 år och klubbordförande

Kalle Löfvenberg är 29 år och ny klubbordförande på Midroc Electro Entreprenad.

Ett inte helt lätt uppdrag att sätta sig på. Efter bara några månader på jobbet.

Man tycker ju att det ska vara nån gråhårig gubbe med lång erfarenhet.

– Det kändes lite konstigt att jag blev nominerad till klubbordförande. Man tycker ju att det ska vara nån gråhårig gubbe med lång erfarenhet. Men jag är väldigt intresserad och gör vad jag klarar av. Försöker lära mig så mycket som möjligt.

Trots att han är förhållandevis ung, så har Kalle lyckats starta upp klubbarbete på två tidigare företag.

– Det ena företaget gick i konkurs, men på det andra lever klubben vidare, efter att jag blev uppsagd.

I april började han det nya jobbet på Midroc Elctro Entreprenad i Stockholm. I september var det extraval till posten som klubbordförande efter att den tidigare ordföranden hoppat av. Kalle blev nominerad och vald.

– Jag har just satt mig in i det hela och börjat planera för framtiden. En nystart kan man säga. Det fackliga arbetet tar upp emot halvtid just nu. Det är runt 100 medlemmar, men jag känner långt i från alla. Just nu går vi igenom uppdragen i styrelsen. Ansvarigheter för studier, försäkringar, skyddsfrågor och ackordsansvarig. Nu ska alla i styrelsen försöka utbilda sig.

Han säger själv att han har ett ganska bra förhållande till sin chef, och att det fungerar bra med att jobba fackligt.

Under avtalsrörelsen ska han dessutom jobba med att förmedla information från förbundets förhandlingsdelegation till medlemmar i regionen.

Jag fick en aha-upplevelse när kören var i Ukraina. De klarade inte allt lika bra som vi gör.

Sambon Jenny träffade han i en gospelkör.

– Det var en kompis som drog med mig i kören. Jag träffade Jenny där. Nu är ingen av oss med i kören längre. Jenny sjunger en del fortfarande och jag spelar lite gitarr nån gång. Kanske mest till fest.

Körsjungandet ledde till en körresa till Ukraina.

– Jag fick en aha-upplevelse när kören var i Ukraina. De klarade inte allt lika bra som vi gör.

Då fick han och Jenny också lust at resa. Innan de fick barnen reste de mycket. Till sol och andra kulturer. Mexico Vietnam.

För tre år sen kom första barnet. Då flyttade familjen också till en villa på Färingsö i Ekerö kommun. Bara 200 meter från vattnet trivs han bra, trots lite pendlingstid.

– Det tar en kvart extra med bil. Men det är en sorts mittpunkt man har råd med.

Den senaste tiden har han jobbat i Beckomberga och det har varit ganska nära.

– Här får man ju räkna med en timmes restid. På mindre orter kan det kanske räcka med 5-10 minuter. Eller till och med kanske kunna gå till jobbet.

Jag har varit med om arbetsgivare som varit stökiga. Det måste finnas en motpart.

Mycket av fritiden går till barnen och hemmet. Kalle hinner inte med så mycket andra fritidssysslor. Sambon jobbar ibland morgon och ibland kväll, och därför varierar det vem som hämta och lämnar barn.

– Sambon fixar nog mest med maten.

Varför ett fackligt engagemang?

– Jag har varit med om arbetsgivare som varit stökiga. Det måste finnas en motpart. Man ser det här med kontrollavgifterna. De vill försvaga facket. Jag tycker arbetet är kul och jag trivs med det. Lär mig nåt nytt varje dag. Jag behöver nog några år som ordförande.

Klubbordförande i facket, är kanske inte det lättaste uppdrag att rekrytera personer till. Hur ser du på ditt uppdrag?

– Vad jag själv tycker är ganska ointressant. Det kan ju bli att man blir ganska fyrkantig. Men vi måste utgå från avtalet.

Det gäller att hantera det som står i avtalet. Man kan ju inte hitta på något eget. Det är viktigt att man bevakar att minimikraven uppfylls.

Han ser det också som viktigt att alla är utbildade i ackordssystemet.

Det är viktigt alla har kunskap, man kan inte dra hela lasset själv.

– Både vad man har rätt till och vilka skyldigheter man har. Det är viktigt alla har kunskap, man kan inte dra hela lasset själv.

Vad ser du som viktigt i det fackliga arbetet och avtalsrörelsen just nu?

– Avtalsrörelsen blir säkert besvärligt. Remissen från Elsäkerhetsmyndigheten kommer mitt i avtalsrörelsen. Det ska ju inte påverka, men det blir ju ett orosmoment.

Frågan om behörighet som rör Elsäkerhetsmyndighetens remiss diskuteras ju ordentlig nu. Hur ser du på det?

– Min far har jobbat som elektriker i 40 år. Det är inte säkert han skulle klara det och få en behörighet. Men en som aldrig arbetat som elektriker kan läsa in det och få behörigheten.