• Foto: Sofie Lind/Dalademokraten/Montage

DEBATT

Vi befinner oss fortfarande i smartphonens barndom. Hjärnans belöningssystem skapar ett starkt beroende trots att vi som vuxna egentligen borde veta bättre. Barn och unga är chanslösa, skriver PO Bergström.

För tio år sedan startade jag min första egna utbildning för förhandlare. Redan från början försökte jag se till att mobiler och datorer inte togs med till kurslokalen. Det gick så där – men blev snabbt mer och mer uppskattat.

LÄS ÄVEN: Elsäkerhetsverket varnar för livsfarliga mobilladdare

Med smartphonen blev det ännu mera angeläget. Den är både vän och fiende. Vännen som sprider glädje, hjälper oss med kommunikation och praktiska saker.

Fienden som stör ut koncentration och försämrar förmågan att fokusera på samma sätt som ADHD[1]. Man lever livet som en kula i ett gammalt hederligt Flipperspel. Ständigt nya intryck gör att fokus hela tiden skiftar på ett slumpartat sätt samtidigt som hjärnans belöningssystem ger oss nya kickar genom den uppmärksamhet som mobilen visar oss.

Unga människors förmåga till empati, dvs. konsten att förstå sig på andra människor, sjunker stadigt[2]. De umgås mera sällan genom att träffas och prata och empati kräver övning. En vanlig kommentar i mina kursdeltagares utvärdering av frånvaron av mobiler är att ”vi pratar med varandra istället”.

Det låter trevligt och lite oskyldigt men empati är det viktigaste psykologiska fundamentet för demokratin. Utan förståelse för och medkänsla med andra är det de starkaste som bestämmer.

LÄS ÄVEN: Stressen smyger sig på oss – det finns hjälp att få

Svensken ägnade 2015 i genomsnitt 2 timmar och 12 minuter per dag åt sin smartphone[3]. Barn och unga betydligt mer. Lägg till Tv-tittande (som inte minskar) och nedladdade program i dator eller på läsplatta så tillbringade vi 2 300 timmar per år framför skärmarna. Det är drygt 12 hela arbetsveckor mer än en normal årsarbetstid! Undra på att vi har ont om tid.

Vi befinner oss fortfarande i smartphonens barndom. Hjärnans belöningssystem skapar ett starkt beroende trots att vi som vuxna egentligen borde veta bättre. Barn och unga är chanslösa.

I den svenska skolan får inte alltid hjälp. ”Det är upp till varje skola att bestämma” säger skolminister Fridolin i en intervju i SVT:s Aktuellt. Han jämför frågan med ”färgen på skolans väggar”. Skolministern sammanfattar oavsiktligt den svenska skolans problem – alla pratar om hur det blir med inflytandet för de vuxna – ingen verkar tänka på barnen.

Ledande pedagogiska experter[4] verkar heller inte se problemet som särskilt allvarligt.

LÄS ÄVEN: Ungdomarnas nya trend: Livsfarlig mobilladdning

Frankrike förbjuder helt resolut mobiltelefoner i alla skolor från och med i höst. Där har man valt att lita på hjärnforskarna. I Sverige får barnen förlita sig på turen att hamnat i en skola som erbjuder möjlighet till koncentration och övning i empati.

PO Bergström,
Utbildar förhandlare, tidigare på Metall och LO


Fotnoter till artikeln:

[1] https://theconversation.com/are-our-smartphones-afflicting-us-all-with-symptoms-of-adhd-58330

[2] http://www.levrikare.se/relationer/familj/38-relationer/familj/449-tid-framf%C3%B6r-sk%C3%A4rmen-minskar-empatin-hos-v%C3%A5ra-barn-ungdomar

[3] Henrik Fexeus, En nödvändig manual…, 2017

[4] http://pedagogiskamagasinet.se/forbjud-inte-mobilen-anvand-den/

Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Åsikter

Vem har makten över orden?

KRÖNIKA För några veckor sedan var jag på Runö folkhögskola som inbjuden att delta i Boken på arbetsplatsen. Det var bokombud och författare från hela landet som möttes under några dagar för att diskutera läsande och skrivande. Vi lyssnade på flera intressanta föreläsare. Men framförallt samtalade vi om läsandet och vi författare berättade om vårt skrivande.

Jonas Wallin: ”Vi stödjer de politiker som är bäst för våra medlemmar”

”Nu radar de borgerliga politikerna upp sig, hårt trängda av fyraprocentsspärren till riksdagen, och vill haverera vår svenska modell. En modell som Medlingsinstitutet bara för några veckor hyllade som unikt fredlig”, skriver Jonas Wallin. Snön vräker ned när jag funderar på denna ledare. Är på väg till Göteborg för att träffa medlemmar.

Hans Schoug: ”Sista raden!”

DEBATT Jodå jag läser givetvis sista raden också i årsredovisningen och blir inte ett dugg gladare. De sista 5 åren som är tillgängliga för medlemmarna visar röda siffror med undantag för år 2015 då förbundets inflytande i EUU såldes till EIO för, enligt uppgift, mer än 10 miljoner kronor. Den transaktionen vände det året röda siffror till svarta.

Claes Thim: ”Facket ska inte hålla på med politik!”

DEBATT ”Jag är en stor förespråkare av facklig-politisk samverkan, men gillar inte när vi bara ska pracka på att det är Socialdemokratin som gäller”, skriver Claes Thim. Nu är det dags för valår och det är nu vi ser dem som mest. Facket ska ut och propagera för de där Sossarna igen.

Per Lawén: ”Eländes elände”

K

Bokrecension: Dålig karma av David Safier

KULTUR Bokrecension: Dålig karma (2013) Författare: David Safier Det är julafton och julklappsspelet är precis avslutat och helt lottlös blev jag inte. Boken ”Dålig karma” är i min ägo och jag börjar läsa nästan direkt.

Göran Greider: ”Jag ‘radikaliserades’ som tonåring”

KULTUR Ja, jag minns hur det känns att växa upp i ett samhälle där klasskillnaderna sakta men säkert minskar. Jag är född 1959. Min barndom sammanföll med en era då det för varje år blev allt mer självklart att jämlikheten ska öka. Mina föräldrar var typiska arbetare.

”Var stolt över din klasstillhörighet”

Samhället kittas ihop av folk som går upp på morgonen och kör våra bussar, kopplar våra uttag, städar korridorer och tar hand om våra barn. Arbetarnas insats för samhällets funktion är fundamental, skriver Anton Levein. Äntligen möts man av ljuset på vägen till jobbet. Nåväl, det är fortfarande kallt och halt.

Claes Thim: ”Att facket inte ska hålla på med politik är ren nonsens”

DEBATT ”Facket ska inte hålla på med politik utan vi ska bara koncentrera oss på kollektivavtal”. Det är nog en tanke som finns hos många, speciellt nu när det är valår. Jag kan helt ärligt erkänna att de var min tanke när jag var nybliven medlem i facket.

Jonas Wallin: ”Rör inte strejkrätten!”

Konflikten ska lösas på det sätt som svensk arbetsmarknad är menad att fungera: genom förhandlingar med tydliga spelregler inte genom att ändra spelreglerna, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. Begränsa konflikträtten! Ja det är ett förslag vi är vana vid att höra.

Replik: ”Solcellsanläggningar ställer mycket speciella krav på installationen”

DEBATT Installatörsföretagens elsäkerhetsexpert Fredrik B Sjödin reder ut begreppen kring ansvar vid installation av solcellsanläggningar. Sven Höckert har på ett förtjänstfullt sätt lyft frågan om ansvaret för installation av solcellsanläggningar.

Nille Thorsell: ”På den här arbetsplatsen har vi högt i tak”

DEBATT ”Hur vill du ha det på din arbetsplats? Har alla rätt att vara olika? Har alla rätt att vara unika? Har alla möjlighet att säga till om något upplevs fel?”, skriver Nille Thorsell. ”På den här arbetsplatsen har vi högt i tak.” Vad menar vi med detta uttryck egentligen? Oftast är det chefer, arbetsledare och lagbasar som säger sådant.

Vart är Elektrikerförbundet på väg?

DEBATT Avkastningen skulle värdesäkra konfliktberedskapen och inte, som nu, användas till att täcka pågående underskott i verksamheten, skriver Hans Schoug. I senaste numret av Elektrikern fanns ett reportage från CR:s höstmöte.

Lyft bort surdegen

KRÖNIKA Ett hållbart arbetsliv måste bygga på att man har en rimlig och ok arbetssituation för det mesta, skriver författaren Ninni Länsberg. Den långe projektledaren kom in på kliniken en majmorgon. Han andades häftigt och var lätt röd om kinderna. Han var obekväm med hela situationen, att behöva be om hjälp och stressen stod honom långt upp i halsen.

Claes Thim: ”En person i veckan dör på jobbet”

DEBATT Menar regering på allvar att man prioriterar arbetsmiljön så fungerar det inte att smådutta här och där. För att få bukt på problemen så krävs det rejäla satsningar, skriver Claes Thim. God fortsättning och gott nytt arbetsmiljö-år. I dagarna har de flesta återvänt till arbetet efter välbehövlig vila under julen.