• – Vi vill själva kunna bestämma, när vi löser någon annans problem som vi inte skapar. Då vill vi ha betalt för det, säger Urban Pettersson, Elektrikernas förhandlingschef. Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

2017-03-14

Striden om tiden är en av de hetaste frågorna i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Elektrikern har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.
– Risken är att det blir oförutsägbart hur man ska jobba. Det blir att jobba utifrån årstid och konjunktur. Det är billigare att bygga på sommaren, säger Elektrikernas förhandlingschef Urban Pettersson om de förändringar som elarbetsgivarna vill införa.

Makten över arbetstiden och fritiden är en del av årets avtalsrörelse. Det är ingen ny fråga. Från arbetsgivarna har man länge velat få till en mer flexibel arbetstid. Från facket sida vill man att den enskilde medlemmen ska kunna bestämma mer över sin fritid. Det är en del i förhandlingar om elektrikernas nya avtal, men arbetstiden är central på i stort sett på varje avtalsområde, inom alla fall LO-avtalen.
– Vi har förutsägbara arbetstidsregler i dag. Vi har länge haft en bra arbetstidsreglering på Installationsavtalet. Det är bra för medlemmarna, säger Urban Pettersson.

 
LÄS MER OM STRIDEN OM TIDEN: ”Finns en trygghet med jobb 7-4”
 

Kraven från arbetsgivarna har enligt Urban Pettersson funnits länge, men ökat det sista decenniet. Speciellt på Kraftavtalets område. I fjolårets avtalsrörelse fanns arbetstidsfrågorna uppe i förhandlingarna om Installationsavtalet, med samma krav om flexibilitet från arbetsgivarna.
– Det är svåra frågor att gå dem till mötes, inte helt okomplicerat. Vi vill själva kunna bestämma, när vi löser någon annans problem som vi inte skapar. Då vill vi ha betalt för det. I fjol hann vi aldrig prata om det, så exakt vad som är viktigt vet jag inte, säger Urban Pettersson.
– Vi har också en situation där vissa medlemmar har svårt anpassa sig efter arbetsgivarnas behov, som när de har lämning och hämtning på förskola.

Under 2000-talet har också strukturförändringar i byggandet påverkat arbetstidsfrågan.
– Det som förändrats är att byggtiderna blivit kortare och att det är vanligare att man reser bort och övernattar. Då kan det finna ett intresse även för den enskilde elektrikern att jobba in till exempel fredagen, säger Urban Pettersson
Även från fackets sida vill man ha en annan reglering av arbetstiden. Då främst övertiden. För elektriker som jobbar under Kraftavtalet kan beredskapen i dag generera många övertidstimmar. Något Elektrikerförbudet vill förändra. Bland annat genom att den enskilde elektrikern ska kunna säga nej till övertid.
– Att ha 30 timmar övertid under en vecka när man gått beredskap inte mänskligt. Det är för tighta beredskapsorganisationer med för få personer på för stora områden. På Kraftavtalet så har också en ökad upphandling gjort att det förändrats. Man har slimmat organisationen och det har ökat pressen på de som jobba.

Hur påverkar förändringar i regelverket om arbetstider på andra avtalsområden Elektrikernas förhandlingar?
– I det korta perspektivet påverkar det inte oss. Men om vi blir vi ensamma kvar så blir vi påverkade. För oss betyder det mest vad som händer på byggnadsavtalet.

 

Avtalen i dag

Installationsavtalet
Den ordinarie veckoarbetstiden är 40 timmar och fördelas under måndag – fredag med 8 timmar per dag.
Arbetstiden börjar tidigast kl 07.00 och slutar senast kl 17.00, om ej annan lokal överenskommelse träffas om ramen för dagarbetstidens förläggning. Vid byggarbetsplats som tillämpar tidigare klockslag för arbetstidens början, skall montörerna dock följa byggarbetstiden. Montörernas arbetstid på byggarbetsplatser får tidigast börja kl 06.00.

 

Kraftavtalen

Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka under måndag t o m fredag, om de lokala parterna inte träffar överenskommelse om längre beräkningsperiod för genomsnittsarbetstidens fastställande. Beräkningsperiodens längd får dock inte överstiga 3 månader.
För varje företag träffas lokal överenskommelse om arbetstidens förläggning.
Kan enighet inte uppnås skall dagarbetstiden förläggas med lika antal timmar under måndag t o m fredag, så att den börjar tidigast kl 07.00 och slutar senast kl 17.00.

 

Sef

Elektrikerförbundet, Sef, vill minska övertiden på Installationsavtalets område. De vill också ha den samlade övertiden noterad i lönebeskeden. De vill också kunna byta semestertillägg mot semesterdagar. För beredskap vill de ha högre ersättning.
För Kraftverksavtalet anser Elektrikerna att arbetsgivarna missbrukar reglerna om övertid, och vill därför begränsa arbetsgivarnas rätt att beordra övertid, liksom att övertiden minskas.
För beredskap vill Elektrikerna att områdena minskas för att minska ner långa bilresor och mycket övertid.

 

Efa

Efa, Energiföretagens arbetsgivareförening, vill införa en genomsnittlig veckoarbetstid beräknad på fyra veckor. En regel som de vill kunna utöka i en lokal överenskommelse till sex månader.
De vill också lokalt kunna förhandla om ytterligare övertid, ta bort en regel om övertid som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid, samt förändra beräkningen av restid.

 

Eio

Eio, Elektriska installatörsorganisationen, vill förändra arbetstiden från dagens åtta timmar per dag 7-17, måndag-fredag och 40 timmar i veckan, till att arbetstiden kan förläggas mellan 06.00 och 19.00 och ett genomsnitt på 40 timmar per vecka under en sexmånadersperiod. Dessutom vill man att man ska kunna göra ännu större avsteg genom överenskommelser med enskild medarbetare eller på företagsnivå.
Eio vill också ändra regeln om förskjuten tid till att gälla först vid perioder om minst fem dagar samt att det ska gälla även för lördag och söndag. Dessutom vill man ha enklare regler vad gäller undantag från nattarbetsförbudet.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se

 

Här kan du läsa mer om arbetstiden som andra fackförbundstidningar publicerar samtidigt:

Arbetet: Stressforskaren: Så förhandlar du om arbetstid

Arbetsgivarna vill ha ensam makt över arbetstiden

Klepke: Det handlar striden om arbetstiden om

Dagens Arbete: Maktstriden om din tid

Målarnas facktidning: Striden om tiden är het

Fastighetsfolket: Striden om tiden

Handelsnytt: Striden står om makten över tiden

Hotellrevyn: Så vill arbetsgivarna styra över din tid

Kommunalarbetaren: Striden om tiden

Mål&Medel: Striden om tiden

Sekotidningen: Arbetsgivarna spelar ett fult spel

Transportarbetaren: Striden om tiden

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Avtal 2017
Foto: Tomas Nyberg

”Finns en trygghet med jobb 7-4”

– Vill de ha flextid måste de betala för det, säger Tommy Kallträsk, elektriker på Caverion, om de allt enträgnare kraven om att vara flexibel för kundernas skull. Vi åkte till ett par byggarbetsplatser vid Arlanda för att prata lite med elektriker på Umia. och Caverion.

Treårigt avtal möjligt inom industrin

Både industrifacken och arbetsgivarna är beredda att förhandla om ett treårigt avtal. Men när det gäller innehållet verkar parterna stå långt ifrån varandra. Förhandlingarna om ett nytt industriavtal som ska skapa ett ”märke” för alla andra avtal, leds av ”opolitiska ordföranden”, opo. I veckan la de ett förslag till parterna om ett treårigt avtal.

Avtalet ventilerades i ”republiken”

Avtalskraven är växlade mellan Elektrikerförbundet och arbetsgivarnas organisationer. Nu får hela landet besök av ombudsmän från förbundskontoret i Stockholm. För mig är det första gången jag besöker Östersund, sa Tomas Jansson, som Tidningen Elektrikern tog rygg på förra måndagen.

”Det behövs ett modernt avtal”

avtal 2017  Elektriska installatörsorganisationen Eio vill förändra resereglerna, ha en flexiblare syn på arbetstidens förläggning, få in större möjligheter till visstidsanställningar och mindre fasta lönepåslag. Det är några av de krav som Eio nu lägger fast inför förhandlingarna om ett nytt Installationsavtal.
Ulf Carlsson, ansvarig för Kraftavtalet hos Elektrikerna.

”Arbetsgivarna vill förändra arbetstiden”

Efter att Elektrikerförbundet och Efa tidigare i veckan möttes för att lämna över respektive organisations krav i avtalsförhandlingarna, sitter nu Elektrikernas förhandlingsdelegation i ett första möte och analyserar situationen. LÄS MER: Det behövs ett modernt avtal Om Elektrikernas krav kan du läs om i en annan artikel här invid.
Urban Pettersson, förhandlingschef Elektrikerförbundet. Foto: Tomas NYberg

”Viktigt med mer avsättning till pensionen”

Elektrikerna och Eio har nu träffats för att växla respektive organisations krav inför förhandlingarna om ett nytt Installationsavtal- Det nuvarande avtalet går ut sista april. Urban Pettersson är försiktig i nuläget att formulera synpunkter både om de egna kraven och arbetsgivarnas krav.

Elektrikerna ställer krav om tjänstebilar, pension, upphandlingar och gravidas rätt

avtal 2017  Högre lön, pension, gravida kvinnors rätt, beredskap, övertid, tjänstebilar och ackordsregler är några av de frågor som Elektrikerförbundet ser som viktiga i förhandlingarna med Eio om ett nytt Installationsavtal I förhandlingarna med Efa om ett nytt Kraftavtal ställer Elektrikerna i stort sett samma krav och dessutom en reglering av entreprenadupphandlingar.

Urban Pettersson: ”Investering i framtiden”

Det var en nöjd och ganska stolt förhandlingschef som mötte medlemmar I Elektrikerförbundet på en avtalskonferens direkt efter att LO:s repskap tagit beslutet om en samordning i den kommande avtalsrörelsen. Det här är en investering för framtiden. Det är viktigare än kortsiktiga framgångar. Den här samordningen är viktig för att vi missade förra året.

Vad är den viktigaste frågan i avtalet förutom lönepåslag i procent och kronor?

Avtalsrörelsen igång

Nu är avtalsrörelsen i gång. Inom Elektrikerförbundet har man haft första samlingar inför förhandlingarna, dels för Installationsavtalet och dels för Kraftavtalet. Från konferensen om Installationsavtalet kan du här se några enskilda deltagare hur de ser på frågor som är viktiga att ta upp i förhandlingarna med Eio.

LO kräver ordning och reda för medlemmarnas pengar

LO har begärt förhandling med Svenskt näringsliv om försäkringarna där LO kräver ordning och reda. För Elektrikerförbundets medlemmar kommer förhandlingar om försäkringar för den så kallade ”turbopensionen” och om asbest att bli speciellt viktiga.

LO: 2,8 procent – lägst 672 kronor

LO kräver 2,8 procent i avtalsförhandlingarna och lägst 672 kronor för de som tjänar under 24 000 kronor i månaden. Vid en presskonferens på fredagen presenterade de fem industrifacken sina krav i avtalsrörelsen. Bakom kravet står IFMetall, Livs, GS-facket, Unionen och Sveriges ingenjörer. Vid presskonferensen presenterades förutom 2,8 procent att man skulle få minst 460 kronor.
Karl-Petter Thorwaldsson inledde LO:s höstmöte med tal om hög tillväxt och låg arbetslöshet. Foto: Tomas Nyberg/Arkivbild

”Svensk löneutveckling är en succé”

När Karl-Petter Thorwaldsson inledde LO:s representantskaps höstmöte talade han om hög tillväxt och låg arbetslöshet i de flesta LO-förbund. Jag ser ingen anledning till att tillväxten ska minska. Då LO ser en framtida arbetskraftsbrist välkomnar organisationen regeringens satsningar på ökad yrkeskompetens.
Foto: Diana Oldenburg

LO-förbunden samordnar sina avtalskrav

LO har i dag beslutat om att ställa gemensamma krav i avtalsrörelsen 2017. Samordningen innebär en låglönesatsning enligt en ny modell som träffar alla förbund. Beslutet på LO:s representantskap har föregåtts av många och långa diskussioner mellan de 14 förbundens avtalssekreterare.