• Foto: Pixabay; Montage: Chris Smedbakken

Regeringen vill återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Detta genom att lägga till motsvarande två undervisningstimmar i veckan. Om det är receptet för att få fler elever att välja yrkesprogrammen återstår att se.

I september i år aviserade regeringen att alla yrkeselever från och med 2019 ska kunna läsa in grundläggande högskolebehörighet genom att undervisningstiden utökas. Bakgrunden är den fallande trenden av sökande till yrkesprogrammen.

LÄS ÄVEN: Robert vill ha mer utbildning i skolan

Hösten 2011 införde den tidigare borgerliga regeringen den reformerade gymnasieskolan, Gy2011. Syftet med reformen var bland annat att elever på yrkesprogrammen skulle bli bättre förberedda för yrkeslivet genom att yrkesämnena fick större plats.

På yrkesprogrammen blev det också ett frivilligt tillval att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier. Tidigare ingick dessa kurser i yrkesprogrammens kärnämnen.

LÄS ÄVEN: Fyra el-grabbar på väg in i arbetslivet

Nästan genast syntes en kraftigt minskad andel sökanden till yrkesprogrammen. Under de första åren efter reformen, 2011–2016, var det i genomsnitt 38 procent som sökte till ett yrkesprogram i första hand. Det kan jämföras med ett genomsnitt på 53 procent för perioden innan reformen, 2005–2010.

Den allmänna förklaringen till den kraftiga nedgången har varit att eleverna inte vågar välja yrkesprogrammen när högskolebehörigheten inte är obligatorisk. Det är svårt, även för en skoltrött 15-åring, att veta om man längre fram kommer att känna sug för högskolestudier.

LÄS ÄVEN: Regeringen satsar på fler yrkeslärare

Därför har allt fler valt bort yrkesprogrammen, för att i stället ha alla dörrar öppna och därmed läsa ett högskoleförberedande program.

Värt att påpeka är att det under hela tiden varit möjligt även för yrkeseleverna att läsa de kurser som ger grundläggande behörighet, men då har det krävts ett aktivt val av eleven. Det är en minoritet av yrkeseleverna som har gjort det valet.

LÄS ÄVEN: Tema: Varför så få tjejer?

Nu föreslår alltså regeringen att gymnasieskolans yrkesprogram åter igen ska ge grundläggande behörighet till högre utbildning – om eleven inte aktivt väljer bort det.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

Det nya förslaget

Regeringens förslag om utökad undervisningstid går nu ut på remiss och ska läggas fram för riksdagen till våren. Bakgrunden är att intresset för yrkesprogrammen minskat under ett antal år. För tio år sedan läste cirka 35 procent av gymnasieskolans nybörjarelever ett yrkesprogram, förra läsåret var andelen 23 procent.

Konkret innebär förslaget att eleverna garanterat kan få undervisning i svenska och engelska så att de når grundläggande högskolebehörighet. Möjligheten att läsa in behörigheten har funnits tidigare, men då genom att ansöka om utökad studiekurs eller avstå från delar av yrkesundervisningen. Utökningen som regeringen föreslår motsvarar cirka två timmar i veckan.

Det nya upplägget är tänkt att gälla från och med hösten 2019.

(Källa: Regeringen)

Pojkar söker i större utsträckning än flickor till yrkesprogram, 43 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna gjorde det under perioden 2011–2016. Detta innebär en minskning för både pojkar och flickor jämfört med perioden innan reformen, åren 2005–2010. Minskningen är större bland flickor än bland pojkar.

Unga med svensk bakgrund söker i större utsträckning än unga med utländsk bakgrund till yrkesprogram. Det gäller både innan och efter gymnasiereformen.

(Källa: SCB)