• Foto: Pixabay/Montage

Årets Nobelpris i medicin går till de tre amerikanska forskarna Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young för upptäckten om hur vårt inre urverk styr hur vi anpassar oss till dygnets olika faser.

Att skiftarbete påverkar hälsan har länge varit känt. Nu belönas tre amerikanska forskare med Nobelpriset för sina studier som förklarar varför det är så. Nobelförsamlingen beskriver upptäckten lite mer akademiskt: ”upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm”.

De tre forskarna har, genom att studera en särskild gen hos bananflugor, kommit fram till hur denna gen styr flugans normala dygnsrytm. De kom fram till att genen fick ett särskilt protein att öka i koncentration under natten, för att sedan brytas ned och minska under dagen. På detta sätt anpassar sig djur, växter och människor till jordens rotation – alltså till dygnscykeln.

Det inre urverket styr funktioner såsom sömn, ämnesomsättning, kroppstemperatur och hormonnivåer. Om det uppstår otakt mellan vårt inre urverk och vår omgivning kan det påverka hur vi mår rent fysiskt. Till exempel som när vi människor upplever jetlag efter att ha rest långt. Forskningsresultaten tyder på att en välfungerande dygnsrytm är viktig för vår hälsa, skriver Karolinska Institutet som delar ut priset.

Dessa upptäckter är dock inte nya – trions respektive forskningsrapporter skrevs redan 1984. Det är dock först nu, mer än 30 år senare, som de tilldelas Nobelpriset i medicin för sina upptäckter.

– Det var på tiden, säger stress- och sömnprofessorn Torbjörn Åkerstedt till Dagens Arbete.

Han menar att den viktigaste tillämpningen av upptäckterna som nu tilldelats Nobelpriset är relaterade till just skiftarbete:

– Den biologiska klockan är gjord för att leverera hög ämnesomsättning dagtid och låg ämnesomsättning nattid. Därför ska man inte arbeta på natten och sova på dagen – för det går precis emot biologins idéer, säger han.

Jeffrey C Hall, 72, Michael Rosbash, 73, och Michael W Young, 68, arbetade intensivt under det tidiga 1980-talet för att isolera den speciella genen. Jeffrey C Hall och Michael Rosbash samarbetade, medan Michael W Young arbetade på egen hand. Trion har i efterhand berättat hur arbetet utvecklades till en tävling om vem som först skulle hinna publicera sina resultat. Det slutade med att båda rapporterna gjordes 1984 – dock gjorde båda lägren ytterligare viktiga upptäckter på ämnet även efter det.

– Det var en väldigt obehaglig tävling under det tidiga 80-talet, fast sedan lugnade vi ned oss. Jag tror det är möjligt att vi började bete oss mer vuxet på grund av att vi blev äldre, säger Jeffrey C Hall till The Guardian.

Detta är det 108:de Nobelpriset i Fysiologi eller medicin som delas ut.

Christina Smedbakken
christina.smedbakken@mittmedia.se

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

Fakta om Nobelpristagarna i Fysiologi eller medicin 2017:

– Jeffrey C. Hall föddes 1945 i New York, USA. Han doktorerade 1971 vid University of Washington i Seattle och var 1971-1973 postdoktorforskare vid California Institute of Technology i Pasadena. Han var från 1974 verksam vid Brandeis University i Waltham och har sedan 2002 varit knuten till University of Maine.

– Michael Rosbash föddes 1944 i Kansas City, USA. Han doktorerade 1970 vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge, USA och tillbringade därefter tre år som postdoktorforskare vid University of Edinburgh i Scotland. Han har sedan 1974 varit verksam vid Brandeis University i Waltham, USA.

– Michael W. Young föddes 1949 i Miami, USA. Han doktorerade 1975 vid University of Texas i Austin och var 1975-1977 postdoktorforskare vid Stanford University i Palo Alto. Han har sedan 1978 varit verksam vid Rockefeller University i New York.

Källa: Karolinska Institutet