Hur mäter man farliga belastningsskador?
– Man kan säga att bedömningen utgår från 20 års samlade mätningar och erfarenheter på området, säger Catarina Nordander, överläkare och docent vid institutet för Arbets- och miljömedicin i Lund.
Hon och hennes kollegor står bakom rapporten Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, och som ligger till grund för värdena i appen ErgoArmMeter. Catarina Nordander började redan 1989 med mätningar på olika yrkesgrupper. Det handlar om små sensorer som mäter vinklar, rörelser, belastning och hastighet 20 gånger per sekund och som fästs på armar och kropp på testpersonerna. En bra bit över 50 yrkesgrupper har det blivit genom åren.
– Det finns ju gränsvärden för det mesta; Buller, gas, värme… Men inom ergonomi fanns inte det och inget att jämföra med. Vi fick en siffra i början, 38 jaha, vad betyder det, nä det sa ju ingenting, säger Catarina Nordander.
Men då ett sådant värde var önskvärt så har de parallellt också undersökt grupperna vad gäller diagnoser och upplevda sjukdomstillstånd och värk.
– Och då har vi sett sambanden att; här är vi sjukare och här jobbar vi högt eller ensidigt med exempelvis armarna. Vi ser kopplingen tydligt och då har vi tittat på vilken nivå ska vi så att säga acceptera? säger hon.
LÄS ÄVEN: App som registrerar belastningsskador
Och det är den nivån de satt med sina riktvärden, eller åtgärdsnivåer som de ämnar kalla det i fortsättningen; Namnet stämmer bättre då åtgärder behövs om värdet överskrids, annars är risken för smärttillstånd hög, menar Catarina Nordander.
De har skapat olika så kallade trappor (se bild) för att visa en enkel jämförelse. När det gäller armarna är 10 procent av de högsta värdena borttaget då det är ok att sträcka sig efter något högt. Det är de övriga 90 procenten som ligger till grund för värdet.
– Och där tycker vi att mer än 60 graders vinkel från axeln ger ökad risk för belastningsskador utifrån vår erfarenhet, säger Catarina Nordander.
Jan-Erik Johansson