Arbetsgivarna har nästan alltid ett försprång. Inte nog med att det är företagets problemformulering, som är avgörande för hur arbetet organiseras i vardagen. Arbetsgivarnas problemformulering präntas in redan i skolan.

På många gymnasier och säkert på en hel del högstadier så står företagarna för initiativ som Ung företagsamhet. Elever får lära sig tänka hur man startar företag, vilka problem som finns som företagare. Frågor som i och för sig kan vara viktiga att ha förståelse för. Men var står facket, när Svenskt näringsliv, Eio och andra företagsorganisationer bombarderar skolan med läromedel, tidskrifter och utbildningar för lärare?
Var finns fackets information till eleverna? När man från utbildningen Hyper Island häromåret gick ut och frågade elever på elprogrammet vad de visste om Elektrikerförbundet, så stod elever som fågelholkar.

Bara en liten del av eleverna är elevmedlemmar i Elektrikerförbundet, och det är svårt att hitta förtroendevalda som vill ut på skolorna och berätta om facket, om arbetet, om arbetsmiljöfrågor och livet som anställd. För det är som anställd de flesta hamnar, inte som egenföretagare.
Elektrikerförbundet kanske skulle öka på besöksfrekvensen på högstadiet och gymnasiets elprogram för att säkra fackets framtid.

Vi skriver i denna tidning om en ung kille från Rättvik, som drabbades av en strömgenomgång och fick ett nonchalant mottagande av de som ska ha yrkeskunskap om kroppen, läkarna.
Det har gjorts mycket för att frågan om strömgenomgång ska uppmärksammas på arbetsplatserna. Det har gjorts mycket för att forskningen om strömgenomgång ska aktualiseras. På främst arbets- och miljömedicinkliniker har man samlat en gedigen kunskap om hur man ska agera.
Men tydligen behövs ytterligare utbildning av sjukvårdspersonal, precis som utbildningen i branschen behöver hållas uppe.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se